Cykelkatten Posts

Igår drog jag och Anna till med en stadsnära vandring. Det var ett tag sedan vi hade hängt ordentligt så när jag valde mellan att antingen cykla ihop eller vandra ihop så kändes vandringen som ett rimligare alternativ då ena sällskapshalvan är gravid och inte sådär jättetalför när hon väl flåscyklar sina små mil. Jag ville överraska Anna men ta ändå något stadsnära så det blev Frösåker dit hon bara cyklat förut.

Frösåker som är ett friluftsområde på Mälarhavets strand, cirkus två mil från stan är känt för främst tre saker, att man kan

sak ett: Frösåkers Vikingaby där man kan dricka mjöd, hugga runor och annat man gör när man hänger med vikingalajvare anställda av den glada kockfamiljen Kockum

sak två: dricka mjöd och lära sig att laga käk från ovan hos den ovannämnda familjen som också driver en restaurang

sak tre: afterbikebada!

Men vi gjorde ingetdera för vi vandrade i naturreservatet istället. Längsta slingan – strax över sex kilometer, perfa längd för en torsdagskväll.

Det hade ryktats om bivråk och mindre hackspett, men vi såg enbart ett djur och det kantarellen nedan:

Kantarelldjuret – stort i tratten litet i världen!

Vi gick rätt fort eller så kändes det i alla fall för tiden går fort när man går och slänger käft samtidigt. Högt och lågt avverkades i ungefär samma tempo som det steniga kustlandskapet skiftade terräng. Tur man hade braiga skor!

Till slut landade vi vid en av de mången omsorgsfullt placerade viloplatserna och knäppte ett livsstilsfoto. Ett livsstilsfoto får man till med hjälp av ett smart trick kallat skärpedjup – man får välja om personen eller prylarna ska vara i förgrunden och antingen personen eller prylarna ska vara suddiga för bästa effekt. Prylarna kan vara allt från ryggsäckar, aktier, blommor, stenar, frukt, smådjur eller som i vårt fall – förstklassiga märkestermosar som tydligt visar vilken livsstil det handlar om i detta fallet.

Termoste ftw 4ever-livsstilen.

Det åts smörgåsar med hummus, morötter och persikor och sågs ut över Mälaren – en utsikt nästan lika mäktig och orörd som under försommarvandringen i Sura då man kunde se långt ut över Riksväg 66.

En hel del av snacket handlade om Anna flytt till sin andra cykelstad Eskilstuna… bitterljuvt. Men mest roligt för vi tror båda på förändringarnas helande och utvecklande kraft! Och på att pendling är pest och bör slutas upp med när det blir ohållbart för nerverna.

Jag skulle prompt plocka upp pinnar. Observera den smidiga posen. Har jag förrsten berättat att jag knappt klarar av att knyta mina egna skosnören nuförtiden? Och värre lär det bli. Kardborreband here I come!

Det slutade med att vi nästan gick vilse. Anna skjutsades till stationen och hoppade på tåget som skulle ta henne till sitt vana men ändå nya liv. Tur att Eskilstuna ligger trettio tågminuter bort. (och tänk om SJ skulle börja tillåta på sina tåg host host)

Och jag åkte hem till den hoppande personen på kortet ovan som var varm och sugen på både godis och tevespel och vem är jag att banga det så det blev en sen och härlig kväll.

Puss och tack du minnesvärda torsdag!

P.S. Man kan även cykla mtb på Frösåker. Läs mer här om hur du tar dig dit och vad som gäller i naturområdet.

Gravidträning Kärlek

Igår, när vi hade åkt ner till Groopencross-Gropen för att hjälpa en tubpunkad kompis i nöd så blev det så att vi fick köra ett antal vägar som brukade tråka ut mig innan jag blev gravid och övergick till att cykla stig och grus. Nä inte denna väg igen, man har ju cyklat den så många gånger! brukade jag tänka.

Men igår tänkte jag istället att wow, vilka fina vägar vi har här! för jag hade fått vila ifrån dem.

Och det slog mig ännu en gång hur finurligt funtat livet är –

som nyckfullt rycker upp oss från det slentriana och det vanliga och sliter vår blick från det vi är vana vid, så att vi kan komma tillbaka dagen efter, månaden efter, åren efter… och åter bli nykära. Så som skaparen som har fått vila ifrån tavlan hon håller med återupptäcker färgens styrka och justerar strecken med ny energi, så återkommer cyklisten till sina gamla vägar hon har fått vila ifrån och återupptäcker deras nyanser, och hittar nya detaljer att vila ögonen på under turen.

Rå magi. Känner ni igen den känslan?

Cykel

Hej. Det är inge bra med mig just nu… psykiskt, fysiskt är allt okay tror jag. Men jag kämpar på och grubblar på hur minimera antal svarta hål som detta. För mitt framtida barns skull. Ikväll har jag lovat en kompis lite stadsnära vandring. Det ska bli mysigt. Puss och vi hörs snart.

Cykel

Cykel – Biltema damtralla (nr 3 i ordningen, bor man i Västerås så)
hjälm – Brooks/Carrera, jacka – Weekday

Ibland är den förbenat trevlig, min gamla trotjänare få tjuvar med självaktning ens tittar åt – min glada växellösa biltematralla. Särskilt om det går nerför (vilket det gör när man ska ner på stan, hem är en det en hel annan femma men det struntar vi i nu) och när man är gravidglömsk och kanske glömmer att låsa fast hojen ibland (vilket en i och för sig gjorde även innan en blev gravid men säg inte till någon oki?).

Av någon himla anledning är just damtrallorna den mest bespottade cykeltypen :'( Ingen annan cykeltyp – inte ens elcyklarna, som förvisso är ett trevligt och i mången fall användbart påhitt men som helt klart borde hållbarhets- och trafiksäkerhetsgranskas mer än vad de gör av den entusiastiska branschen som gärna sätter eko- framför allt som inte är en tysk dieselbil – får lika mycket kritik som de till ytan menlösa, men utan tvekan fortfarande mest prisvärda och miljövänliga hojarna som passar såväl som festfina prinsessor som ryggstela kostymnissar. Damtrallor är cykelvärldens små åsnor. Gråa, oansenliga, inte alls lika eleganta som travhästarna racerar eller lika mastiga som kamelerna pendlarhybrider, men fortfarande världens bästa transportdjur för de med ont om tid och för de kortare avstånden.

Så det så. Idag ska trallisen ta mig till sjukhuset för att hälsa på en kär bekant som tyvärr måste bo där ett tag, och sedan rullar vi och baddar mig i simhallen.

Puss!

Cykel

Okammad’n’proud.

För den här veckan ska jag träna igen har jag bestämt mig för. Träning i vecka trettiotvå med diverse krämpor här och där i kroppen och knoppen är ju förstås inte samma som träningen i icke-gravitt tillstånd men orka bry sig, det viktigaste är att man får röra på sig och ha något att logga så man får den där kicken som alla vi träningsjunkies tycker om ✌

Speciellt med tanken på att det finns dagar då benen viker sig av syran och tröttheten (läs: igår till exempel) så är varje aktiv dag en gåva!

Jag har nu börjat jobba ordentligt och älskar att vara tillbaka till den allra bästaste morgonrutinen. Den som jag ogärna avviker från även under mina mest intensiva cykelträningsperioder som icke-gravid tävlingsåkare – den gudomliga, friska morgonpromenaden.

Förutsättningarna för den måste vara följande:

ett. att morgonen är just frisk 

två. att stan håller på att vakna (promenaden måste ske i stan, naturens charm i all ära men det är trist att inte ha något mänskligt liv att glädjas åt)

tre. att jag har något roligt att se fram emot och det roliga kan egentligen vara allt från något skoj möte, något träningspass till att få köpa en krispig croissant på eftermiddagen.

Idag var morgon just precis sådan! Solig men frisk. Jag hade sovit någorlunda (två på natten till sju på morgonen, helreko), inte drömt en endaste orosdröm värd att kallsvettas över och har en lägenhetsvisning att se fram emot på kvällen. Under morgonpromenaden då stan ju faktiskt höll på att vakna och inte en endaste kaja bajsade på mig ner från träden vid Växhuset bestämde jag mig för att denna vecka skulle bli en träningsvecka. Får jag presentera min lilla plan? Som ju så klart OBS OBS kan gå åt skogen på grund av beneländet eller annat så klart men det är inte hela grejen så klart

➳ Idag måndag – gångens dag. Morgonpromenaden, promenaden till visningen, promenaden hem. Har de fränaste Le Coq Sportif-gåsneakersen på mig.

➳ Imorgon tisdag – lugn cykling i ärenden, sedan simma. Är lite infektionsnojig men ska nog gå bra. Dags att åter börja nyttja klippkortet på simhallen nära oss.

➳ Onsdag – kanske en tur med crossen? Kortistur. Gravidtur. Max tre mil-tur. Grustur. Kanske till Gäddeholm tur och retur.

➳ Torsdag – gångens dag/vilodag. En Mario Kart-dag.

➳ Fredag – ingen aning, men kanske en crossdag igen om magen gillar den nya inställningen?

Vad tycker ni om min mäktiga plan? Jag gillar den. Jag gillar också att en (en!) natt med okay med sömn gör mig till en klassiskt glad skit igen. Kaffeskål och en chokladbit på det. Puss.

Gravidträning