Hej. Inte många glada rubriker här just nu.
Men så mår jag därefter.
Har förstås åter åkt dit igen och är sjuk :'( Mitt immunförsvar verkar inte tåla någonting verkar det som. Och särskilt inte kombot träning + jobbstress + privat oro + storstadsbesök. Hade jag varit proffs så hade jag säkert varit den typen av atlet som hade fått förbud mot att träffa någon som helst icke-desinficerad varelse eller sak fyra veckor innan tävling. Jag hade fått förbud att ligga sömnlös om nätterna av alla måsten och all oron för något jag inte lärt att värja mig mot trots att jag är trettioett år.
Eftersom denna förkylning känns exakt som den som däckade mig i över tre veckor över storhelgerna så är jag bara alldeles ledsen och uppgiven. Jag har självklart inte tränat någonting sedan de första välbekanta känningarna och det hade inte funkat i alla fall att träna – det är jobbigt att bara sitta upp. Jag försöker att vila så gott jag kan om kvällarna och går på fysisk sparlåga på dagarna men jag blir inte riktigt bättre.
Jag FATTAR INTE VAD JAG GÖR FÖR FEL!
Åh, som jag har längtat till att nystarta träningen. Som jag har längtat till Basemile Snowdown! Som jag längtat till något jag gör för mitt eget höga nöjes skull som inte blir… jinxat?
Det ser tyvärr inte ut att bli så. Det blir bara ännu någon vecka eller två med smärta och längtan.
De nya fina cykelkläderna jag har handlat på rea men med expressleverans för att fira nystarten ligger nu där som en hånfull hög meningslösa trasor.
Jag är frustrerad. Detta måste, måste ändras. Det får inte fortsätta så!
7 kommentarer
:( neeeej va tråkigt!!!
Jag tycker att du ska gå till vårdcentralen och ta ett blodprov eller nått, det verkar som nått är knas. Men det är klart, stress bryter ner kroppen.
Du kanske skulle fundera på att säsongsvaccinera dig?
Ja, måste nog fasiken kolla upp det ändå. Lite för ofta blir jag sjuk faktiskt. Kan man vaccinera sig mot sånt? :O
Nej vad trist, hade sett fram emot att hänga med dej i helgen! Krya på dej!
Jag käkar gurkmeja varje dag, kan va placebo, men jag har hållt mej ganska frisk på det. KRAM
Tack Ingrid, detsamma! Vi får se, kanske kommer och hänger med er iaf, beror på lite. Gurkmeja är nog inte så dumt, tar emot alla tips! Kram
Men fy vad trist. Jag fattar att du är frustrerad. Jag har revbensfrakturer och det är 5 veckor till Vasalopp och 3 veckor till träningsläger i fjällen. Och jag har inte åkt en meter skidor på två veckor.
Men det man inte kan påverka, ska man försöka inte bli påverkad av heller (mentalt i alla fall, snor och feber tenderar att påverka fysiskt). Klyschan “lyssna på kroppen” och andra liknande plattityder kan läsas in här. Eller bryt ihop och kom igen, vassare än någonsin.
Jag hejar på dig!
Usch ja. Utebliven träning och endorfinpåfyllning suger musten ur en. Känns som jag haft ett halvår där detta vacklat på grund av både fysiska och psykiska besvär. Frustration. Ändring måste till. Men hur gör man? Hur gör vi?
Jag vet inte Jonatan. Vi kanske sticker till Norge i sommar? Jonas +nå till ska köra http://www.randonneurs.no/ritt/jotunheimen-super-randonnee/ och jag funderar att antingen anmäla mig jag också el hänga på och “bara” cykla i bergen. Häng på!