Månad: oktober 2014

För er som har missat så kommer jag alltså ställa upp i D Prestige-klassen i helgens CX-tävlingar i Rödene, Alingsås. Med mig har jag tävlingspsyke av alloy stål och en masse varma kläder att värma upp i. Se själva, lördag:

och söndag:

Om ni tror att jag är helt dumihuvve som ställer upp i prestigeklassen så är det okej och jag vet liksom att jag med störst sannolikhet blir frånkörd så det står härliga till av pr0ladies MEN här är mina förklaringar:

• senare start = sovmorgon både imorgon och på söndag
• större motstånd = mer pepp
• kvinnomotstånd = mer pepp ja tack!
• crossmotstånd = ännu bättre, lika villkor etc.
• några klasser innan = mera lera
• har peppat min nya crossförebild Anna till att ställa upp i prestige = får inte fega ur + sampepp!

Ja, det känns helt enkelt bättre att ställa upp i en “riktig” CX-klass, allt eller inget. Vi får se. Pallar inte oroa mig, tänker ha skitkul istället.

Fast nu tar jag lite helg och går en lång promenad. Puss!

Them mighty legz
In lycra bibz
Shining in the evening sun beamz
Threatening your time recordz

Dags för att svara på nästa läsarfråga ställd under den ökända frågestunden för ett tag sen! Den här gången är det CKCX-Björn som undrar följande:

Ska du ställa upp och försöka ta timrekordet för kvinnor? Om/om inte, vad tror du att ditt snitt hamnar/skulle hamna på?

Idag är din dag Björn. Jag behagar svara.

Så här ligger det till. Jag vet inte om jag nånsin tänker ställa upp och försöka ta timrekordet för – eller snarare från, för det är väl det man gör? – kvinnor.

För det första så är jag väldigt snäll. Det skulle nästintill döda mig, att veta att jag kört över de tiotals stackare som lagt så mycket tid och möda på något som jag kommer och bara tar ifrån dem.

För det andra så är jag ingen tempobrud, mina uppenbara tempoförutsättningar (stark, envis, gillar att cykla till otäckt hård och enkelspårigt upprepande elektronisk musik etc.) till trots. Jag dras helt enkelt inte till disciplinen och finner det enerverande att inte kunna använda mig att klung- och rävspel ute på vägarenan.

Däremot så är det ju förstås kul att utmana sina egna gränser. Hade jag börjat sportcykla som barn så hade jag nu kanske suttit i ett proffslag och då hade timrekordförsöket kanske inte varit lika avlägset som det är nu för Katja, 28 bast, sportcyklat i knappa tre år (om några månader), slutat dra ett gäng fags om dan för snart två år sedan och ja – som är väldigt duktig mina förutsättningar utifrån men som ändå inte riktigt är nåt timrekordsämne.

Men om jag ändå skulle vara icke-ödmjuk nog. Säg att jag skulle ställa upp på en “vanlig” timrekordstempohoj, dvs. ingen WHPVA-device signerad gamle gode Obree. Det nuvarande rekordet mäter 46.065 km/h och hålls av holländskan Leontien Zijlaard. Förmodligen totalt livsfarlig att möta oavsett disciplin. Jag skulle väl palla hennes snitt i ett gäng kilometer. Sen..? Totalt förnedrad.

Jag har liksom aldrig cyklat i vindstilla förhållanden heller. Som max har jag väl snittat typ 34-nånting/h, på egen hand alltså. Kanske mer nån gång? Jag vet inte, menar jag cyklar ju ute, med backar upp och ner och allt. Har förstås snittat mer i klunga men det är inget för timrekord det. I vindstilla förhållanden kommer jag förstås närmare Leontiens hastighet men just det, närmare, inte nära.

Men jag hoppas förstås att jag banne mig kan bli starkare och starkare så jag kan snitta djävulskt mycket ändå. Så pass mycket att jag kan sno lite placeringar på de loppen jag ställer upp. Leontien får hålla sig borta så slipper mitt självförtroende lida. Fair enough eller hur?

Men nu Björn hörru så drar jag till Gropen. Inga hastighetsrekord kommer att stjälas idag – men kanske med mina mått mätt crossteknikrekord? 😛

Nämen vad är detta?

En Levitan-målning? Ett reklamvykort för någon fjällort? Eller helt enkelt snyggt foto taget av Jens Nerén och av mig snott från Johans blogg?

Jag tror ni anar vad fotot föreställer. Det är ju CX-Gropen som jag känner sån där underbar hatkärlek inför! Varför hatkärlek?

Först, pedagogisk illustration:

Nu, i ord:

Man måste först ge Gropen lite mentaldäng. First. Gropen är ett djupt, kallt vattendrag. Ramlar man i så blir man blöt, kall och irriterad. Och ramla i, det gör man om Tony får bestämma banan. Second. Banan runt Gropen-gropen består till typ åttio procent av sand i alla dess former, både EU-sand-liknande och lite mer strandsand-sandig. Sand och jag har inte blivit kompisar än. Eller alltså, jag har inga problem att mosa på genom sanden men sand på skrå och framför allt, sand i kurvor sänker mig brutalt.

Vad finns det att älska då, kan man undra?

Jo, det är just den biten. Gropens CX-arena innehåller fett med moment som är tuffa och alltså utgör perfekt träningsmaterial för oss självspäkare:

♦ sandiga backar

♦ sand på skrå

♦ pinnar

♦ branta nedförsbackar

♦ tungtrampade uppförsbackar

♦ +annat – paketerat i ett fantastisk naturupplevelse, bara några kilometer hemifrån (ifall man snabbt behöver trampa hem för att torka sig med handduk)

Idag känner jag mig lite piggare även om snoret inte riktigt slutat rinna än. Tillståndet tillåter inte riktigt några hetsiga intervaller men kurvteknik i sanden kommer nog bli en perfekt kvällssyssla. Hade ju superkul med kurvorna iförrgår då Tony coachade mig runt på Giddecrossbanan. Det var dock gräs det… Har jag tur så kommer nån snäll själ och coachar mig ikväll med. Älskar bli coachad – när jag ber om det. Helgens CX-Cupen närmar sig med stormsteg och det finns liksom ingen teknikträningstid att förlora. Är lite bitter över att jag inte kunnat träna lite tuffare i veckan pga. sjukandet men tröstar mig med förbättrad teknik istället.

Kom gärna med sandigt kurviga tips!

Puss!

Först och främst – ni anar inte hur rörd jag blir över att så många berörts av mitt inlägg om trafikkärlek! Jag har läst alla era kommentarer, både på bloggen och på Twitter och på Facebook och era mail och spart dem i mitt hjärta <3 Varje röst hörs. Det värsta som kan hända är tystnaden – den leder bara till att det elaka segrar över det goda.

I början hade jag faktiskt skickat in inlägget som artikel till GT men fick tyvärr inget svar ens. Började rota lite och såg att Jimmy Fredriksson, författaren till krönikan som snarare stjälpt än hjälpt, är GT:s fastanställde nyhetskrönikör. Snap tänkte jag, vilken Regina George-move av GT, synd men inte så förvånande om det inte blir vare sig svar eller publikation. Så jag bloggade mina åsikter istället. Hoppas Jimmy har läst inlägget – och era kommentarer – ändå. Ibland kan det vara skönt att inse att man har fel. Jag hade älskat ha fel om GT om de valt att publicera artikeln, fatta självdistans och mediedemokrati?

Och på tal om Göteborg så vill jag verkligen, verkligen crossa i helgen! Eller Göteborg och Göteborg, är i Rödene, Alingsås ju men jag har googlat mig till att det ligger nära Göteborg och nära vatten och nära Vårgårda – kanske tangerat Alingsås under Vårgårda-velofondot, nån som minns?

Men i alla fall. Vaknade med bökande hals imorse, hade känt mig nästan febrig inatt. Halsen är läskig, indikator på att nåt virus är kvar och härjar lite. Var ju sjuk förra veckan och vaknade alltså livrädd att eländet hade kommit tillbaka. Livrädd alltså. Dricker otäckt mintigt te och bälgar i mig sån där echinaceagrejs mellan tekopparna. Får boka av kvällens mtb-onsdag. Skitskurt, älskar mtb-onsdagar och saknar hänga med Grannen 🙁 Men verkligheten är bister. Tävling i helgen innebär ingen ansträngning ikväll. Får typ gå och klippa mig eller gå på bio, sånt som folks gör när de inte cyklar.

Förresten, har ni tips på drägligt+ matställe i Alingsås? Vill äta nåt gott nånstans mysigt på lördag kväll.

Puss och ni är bäst. På riktigt asså jag svär. Puss!

Hej Jimmy.

Från början måste jag börja med att säga att du låter väldigt bitter. Du använder hårda ord som ”hänsynslöst” och ”lagvidrigt”. Jag undrar om du cyklar själv Jimmy? Eller söker du helt enkelt gehör efter alla de gångerna ditt samspel inte har fungerat med cyklisterna?

Eller vänta, vilka är de gångerna?

Du tar upp fallet med när du fick ”hoppa undan för en mamma på cykel med två barn i en kärra för att inte bli överkörd”. Varför tror du mamman körde på en trottoar (eller var det kombinerad gång- och cykelbana)? Kan det vara så att hon helt enkelt inte hade någon annanstans att cykla eftersom majoriteten av våra gator är byggda i första hand för bilister och i andra hand för ”alla andra” vilket gör att det blir väldigt otryggt och rentav farligt, både för cyklisterna och för fotgängare?

Du tar upp… vänta Jimmy, var har du de andra exemplen på när cyklisterna ”hänsynslöst” och ”lagvidrigt” körde över dig som fotgängare och bilist som jag antar att du är så som du målar upp de sistnämnda? Jag hittar tyvärr inga fler exempel. Du hänvisar till det luddiga begreppet ”statistiken” men jag som i mitt yrke har tillgång till trafikrelaterad statistik hittar inte några siffror eller grafer som stärker dina hårda ord.

Du berättar att 80 % av alla cykelolyckor är singelolyckor. En singelolycka är per definition en sådan olycka där vare sig annat fordon eller annan människa är inblandade. ”Men fram för allt hur deras trafikbeteende kan övervakas och korrigeras” (citerat, därav särstavat) får du ut av detta påstående. Jag kan för all del inte förstå hur talet 80 % kan ge dig belägg för att skylla olyckorna på de olycksdrabbade cyklisternas ”trafikbeteende”. Däremot så kan Transportstyrelsens STRADA-informationsportal berätta för dig att 27 % av alla singelolyckor har ”drift och underhåll” som orsak. 20 % har ”vägutformning” som orsak. Endast 14 % har ”cyklistens beteende och tillstånd” som orsak vilket ju kan innebära allt men förstås också inkludera ditt påstående om trafikbeteende. Men visst är det mycket lättare att dra alla cyklister över en kam, speciellt om man som du har bestämt dig för att cyklister är en homogen grupp vars säkra kännetecken är att vi är ”självupptagna” och ”hänsynslösa”?

Fast jag är själv både vardags- och sportcyklist och jobbar med bland annat cykelfrågor tänker jag inte sänka alla bilister och cityflanörer genom att påtala vilken trafikantgrupp är den som är minst självupptagen, sett till den globala hållbarheten och samhällsekonomin. Däremot så önskar jag att du förstår att det finns något större än vi mot dem-tänket du bidrar till i din kolumn. Med det något större så menar jag förstås det fantastiska, demokratiska systemet som utgör en modern stad. Systemet där alla oavsett hur de föredrar att ta sig fram ska få plats på sina villkor. Systemet som är så pass komplext att det finns hela forskningsinstitut, och i vissa fall hela statliga organ – se bara på grannlandet Danmark! – som fokuserar på att jobba fram de bästa lösningarna för vänlig citymiljö där ingen ska skadas för att den kör på eller blir påkörd. Och tyvärr för dina åsikter så kommer alla dessa aktörer fram till en och samma slutsats – cyklingen måste öka för att stadsmiljön ska bli säkrare. Du ser, det finns väldigt många faktorer som tyder på att stadsmiljö som anpassas till de mjuka trafikanterna blir snällare än den som anpassas efter de hårda karosserna och hätska beskyllanden.

Men Jimmy, den statistiken får du gärna googla dig till på egen hand. Jag hoppas bara att du förstår en sak som jag som dagligen jobbar för snällare trafikmiljö har som mantra – vi mot dem blir aldrig oss. Och det kan inga hundratals cykelpoliser du åberopar råda bot på. Men däremot, du och jag, ute på vår gemensamma gata.

Imorse hade jag superbråttom in till stan – skulle nämligen hinna med lite tandtortyr innan jobbet. Tog crossen och glömde förstås ta med mig civilskorna i all hast.

Ja men då fanns det ju inget annat alternativ än att luncha på ett cykelcafé så jag tog och bjöd ut Tony som vek sig dubbel av att se mig klatscha-vagga-klatscha-vagga fram i mina något för stora leriga dojs.

Vi slog till på litet dvs. skippade antipastibuffén utan “nöjde oss” med gudomlig fisk resp. kötträtt.

Och så satt vi där och diskuterade den kommande helgens tävlingsbana i Alingsås, spanade in lite hjul och peppade inför att Tonys hals verkar bättre så vi kan ha skoj i leran ikväll!

Med våra crossar förstås.

Som ensam pannlampecrossare attraherar man inte enbart cantibromslera och enstaka skrajsna kaniner. Igår drog jag som jag hade tänkt ut för att spana in för mig nya Giddecrossen-banan och körde runt lite planlöst och letade efter banans alla kurvor. Plötsligt gled ett gubbs ut ur skogen med värsta massa gigohundar i koppel! Nu älskar jag ändå vovvar och allt men blev ändå lite orolig när han styrde kosan mot mig med hundarna på spänn. Shitnujävlarblirdetutskällning tänkte jag i min fördomsfulla enkelhet. Men ack så fel jag hade! Den äldre herren hade helt enkelt noterat mig snurrandes ute och blev nyfiken på vad i helskotta man gör ute på ett gärde med händerna på bockstyret. Förklarade förstås crossens natur för honom och han blev än mer nyfiken och tyckte att det lät helskoj. Nästa person som attraherades var en ensam mountainbiker på väg till innebandymatch, fick jag erfara sedan. Han trodde att jag hade tappat nåt, som snurrade runt där och blev också undervisad i vad cross innebär. Dessutom visade det sig att han kände igen mig från mtb-onsdagar vilket ju gjorde saken ännu trevligare. Cross goes the world…

Tyvärr avbröts mitt planlösa crossande av värsta polispådraget på gatan bredvid. Kändes plötsligt mindre tryggt, palla cykla till springande snutar och grinande smågangstaz, typ.

Så jag drog till min nya favvospot Badcrossen (som ligger bakom badet Bad stenkast från min lya) och komponerade ihop en kort men tillräckligt hetsig bana med inslag av både grässlir, tajta kurvisar och lössand av alla ställen! Körde där en glad halvtimme och mådde finfint. Ett perfekt ställe att glida till och träna lunchtid senare i höst. Strava här för ruttintresserade.

Puss!

//kaninförförerskan

Alltså ljuset detta höstljuset! Jag kan inte insupa det nog.

Ang. helgen så pallar jag inte skriva så mycket mer än att jag hade en lyckad crossession (pris för flest s) med mig själv och cuben ute på Gäddeholm i lördags samt häng i Stockholm i söndags. Passade bland annat på att snoka runt under Citybanans häftiga tunnlar, är man yrkesskadad så är man (jobbar med just såna mastodontprojekt och älskar’t). Idag börjar dock en ny vecka – och den är lerigare än på ett tag ty det verkar ha regnat här i gurkstan medan jag hängde utsocknes.

Vi kör en liten genomgång, var ett tag sen:

* idag måndag tar jag crossen ut till den dära giddecrossbanan alla vallfärdar till och som jag av nån sjuk anledning inte besökt än! Banan utlovas gräsig, lerig och kurvig och i kombination med mörker så kommer det nog blir en given måndagssuccé.

* imorgon tisdag blir det antingen crossande eller – håll i hatten, så där ja – höstens första überriktiga styrketräningspass, på gym och allt! Knäna darrar redar, få saker gör mig så borttappad som min egen uppenbarelse i statens gymlokaler

* onsdag är lika med mtbonsdag lika med markkänning lika med skoj med Grannen & andra skogslufsare! <3

* torsdag crossas det alt. löps

* fredag rullas det ut, lugnt och fint och väldigt försiktigt, med fina höstbilder och allt. Är vädret sugigt rullas det försiktigt ut på baby-Monarken!

* på lördag och söndag ses vi i Alingsås för deltävling 3 och 4 i årets CX-Cup! 😀 Ställer väl upp i prestige denna gången, hellre sist av damer än nästsist av mtbare tänker jag, nu när jag kan hoppa av och stuff. Planen är att lära mig hoppa på innan lördag, ingen alls press, ingen alls…

Som ni ser så är det en kanoners träningsvecka jag har framför mig. Må planerna hålla!

Vad gör ni i veckan? Berätta så har jag nåt att läsa ikväll när jag crossat klart 🙂 Puss!

Idag när jag äntligen kände mig frisk gjorde jag det.

Cyklade ut till ett vurpsäkert ställe ute på gräsklädda Gäddeholm och tog tjuren vid hornen.

Jag lärde mig att hoppa av crossen snyggt.

Först trevande, inbromsande.

Senare, i farten.

Och se… det gick. Ingen vurpa. Inga större problem.

Så himla smålycklig över det.

Nu återstår att fortsätta träna på det – inte minst när andra tittar på – och lära mig att hoppa på snabbt också. På rätt sida dessutom… Men det tar vi en annan dag.

Jag är lätt grymmast idag. Det är allt jag hinner säga innan jag måste nattas här i Stockholm där jag hänger ikväll och imorgon. Puss på er!

God fredag folks!

Har ju lovat att återkomma med den dära MAQ-rapporten. Har idag varit på jobbkurs och prylar, är äntligen hemma och väntar på den godaste ugnspannkakan i världen.

Som sagt var vår tävlingsgrupp på en minikurs i grunderna i MAQ – Muscle Action Quality – en modell som går ut på att man tränar rörlighet, styrka och uthållighet och explosivitet på ett kontrollerat sätt (om jag tolkat det rätt).

Instruktören som lärde ut var kanoners. Oerhört kunnig och samtidigt lite knäpp på det där sköna sättet, fick mig att skratta många gånger, så ska träning tas enligt mig! Undrar vad han tyckte om oss skevt starka cyklister…

Övningarna i sig var inga nyheter för mig. De flesta av dem är precis de övningarna jag ägnar mig åt på de core- och jympapassen på t ex F&S som jag frekventerar om vintrarna när jag inte pallar enkatjastyrketräning 😉 Däremot gav PT:n väldigt många nyttiga detaljtips så att övningarna skulle utföras rätt. Att inte svanka i den positionen, att starta från marken i den positionen, att lyfta benet si istället för så osv. Det om nåt kommer jag att bära med mig – just att lägga stor vikt vid kontrollerad styrketräning. Kan ibland känna att jag hetsar mig genom övningarna, fast det beror kanske mest på att jag jämt jagar tempo i livet.

För mig egen del hade jag ändå önskat lite mer benorienterade övningar. Jag är helt med på om att hela kroppen måste styrkas – men det är just den där cykelspecifika tillspetsningen som är så intressant och inte alltid lätt att få till helt perfekt. Min brist har ju varit just avsaknaden av cykelspecifik styrketräning – jag har ju mest tränat det som serverats mig av instruktörerna som menat alla väl, inte bara cyklisterna.

Jag jobbar dock som sagt på mitt eget katjanpassat program och kommer förstås så småningom berätta lite om den för er. Gårdagens workshop gav iaf mersmak på seriös styrketräning – förutom lätt träningsvärk i min nu förhoppningsvis helt friska (peppar peppar) kropp, tack Patrick på Sport Performance Center.