Kategori: Okategoriserade

Igår var det mörkt halt fullt av ekollon och alltså alldeles kanoners skoj ute på vår nya lekplats badcrossbanan! Badcrossen ligger jättenära mig vilket förstås resulterade i att jag kom en halvtimme sent och missade bangenomgången, suck på mig. Att jag är en sån himla tidsoptimist! Jag måste vara på plats en timme i förväg typ om jag inte ska komma för sent… Om ni är nyfikna på badcrossbanan så kan ni ju spana in den via Google Maps. Det är lite otydligt på fotot men den lilla ekdungen, tillsammans med badhusets gräsklädda baksida, bjuder på om än kort så kurv- och backtät pyttisbana som ligger lägligt nära stan. Johan beskriver banan bra.

Eftersom jag inte blev klok på banans gång så passade jag på att rikta in mig på kurvteknik under tiden jag körde där. Jag börjar bli helt okej på kurvor så länge de är plana men på skrå och supertajta och “skevt doserade supertajta på skrå” är fortfarande skitsvårt. Tur att Eva kom med sin gamla goda mtb så vi kunde svära över kurvorna tillsammans! Förresten så har Eva beställt cross nu. Grannen ska kanske få sin ikväll. Och Jenny ställer upp i Smécrossen ihelgen. Det är så fett alltså, som ett slags positiv epidemi här i stan, cycloskoj!

Avslutade träningspasset med liten ragetur mot Gropen där jag körde asfaltsbacken upp och ner ett gäng gånger för att verkligen, verkligen mosa ner bena. Åh så skönt duschen satt hemma.

Har ni förresten tänkt på vilken fantastisk överbryggningssport (eller motionsform, beror på vad man vill med sin träning) cx egentligen är? Som landsvägscyklist har man sällan kontakt med mtb-folket och vice versa. Det blir liksom sällan att man cyklar med dem, många av oss asfaltsnötare kompletterar oftast med mtb-turer på egen hand, i alla fall sommartid. Samma för skogsfolket – det är inte alltför ofta som de hänger med oss ut på träningar, blir undantag snarare än regel.

Men sedan vi började med bland annat Helgmyset och andra crossträningar så har nåt hänt! Till träningarna kommer folks från alla slags möjliga segment, eller sektioner – landsvägsfolket, mtb-folket, renodlade crossare, triathleter, en och en annan till-vardags-löpare. Och utan att glömma dem som tar sig hit från andra städer! Plötsligt har vi helt nya kompisar som kör med oss, vill hjälpa till oss med banan, vet vad vi heter – och vice versa! – och helt enkelt har kul tillsammans på ett för oss här i stan nytt och heltrevligt sätt.

Jag gillar det som tusan 😀

God morgon!

Har ni sovit gott? Det gjorde jag, trots att jag försummat gymmet igår. Gym och Katja and inte like Vos and victory som ni kanske förstått… men nog om det *flyr ämnet*

Idag är det i alla fall tisdag och teknikpass på Badcrossen står på schemat! Ute är det liksom milt och skönt och så ligger badcrossen bara ett stenkast från varm choklad hemma hos mig.

Och då får nya favvotröjan grisa ner sig igen, typ (inte så jättelerigt ute på Badcrossen, mest gräs men ramlar man så).

Glömde ju berätta om själva affären förresten! Hade fått nys om den dagen innan och hann slinka förbi den strax innan tweetmeeten med cykelfolks på Le Mond. Och vilket bemötande, underbart! Personalen kände igen mig och såg verkligen till att jag trivdes och att jag fick rejäl beslutsångest, fanns ju så mycket snyggt. Och tyvärr, rätt så dyrt. Men nu efter att ha slitkört och tvättat tröjan två gånger så kan jag säga att det verkar som att kvalitén motsvarar priset. Jag är ju som ni vet ingen storshoppare utan sliter mina kläder in i det sista. Vad jag vet så har i alla fall Rapha livstidslagningsgaranti (har tre treårgamla plagg som väntar på att skickas till London), hoppas Café du Cycliste har det också. För oss som inte har sygåvan är det guld värt.

Nä, nu tar vi an oss denna tisdag.

Puss!

Som jag säkert berättat så landar det en hel del erbjudandemail i cykelkatten@gmail.com-inkorgen. Oftast tycker jag bort dem utan att ens orka läsa igenom allt – palla göra reklam för dejtingssajter och suspekta kosttillskott och sånt. Jag är dock en hängiven stödjare av estetiskt tilltalande design och form som främjar cykling. Cykellysen finns det gott om på marknaden – riktigt snygga är det ont om. Så när Nordic Design Hub frågade mig om jag ville testa de nya cykelljusen av svenska designtrion Bookman så sa jag sure, vi kör. Fick ett perfekt tillfälle att använda de små söta rackarna när jag skulle till Friskis City och förkylningsyoga häromveckan!

Lysen kom hem i en snygg plastpåse som man fick riva av för att få ut lysen. Det fanns ett gäng färger att välja på men jag är ju touren av mig så det blev som vanligt gult.

Lysen som ser inte speciellt mäktiga ut lyser överraskande starkt – även om de ändå är till för stadskörning snarare än distanskörning där du ska se lika mycket som du vill synas. I paketet ingår en vit och en röd lampa och det finns tre lyslägen att välja på: kontinuerligt blinkande, intermittent blinkande och stadigt. I Sverige får vi ju inte blinka hursomhelst men jag diggde intermittent blinkande och körde på det hela vägen hem ändå. För att tända lysen är det den runda knappisen man trycker på. Knappisen är rätt mastig och lätt att trycka ner och det gillar jag som är frussen om händerna och gärna kör med handskar på.

Med hjälp av ett elastiskt band på varje lyse sätter man fast det vart man än behagar på cykeln. Jag gillade idén med elastiskt band – enklare att hantera än tröggummi som typ, hårdnar när det är kallt. Däremot förstod jag inte varför banden var så stora – lysen satt rätt så löst på min trallas ändå rätt stora styre respektive sadelstolpe.

Lysen levereras med batteri som går att byta ut och kostar under tvåhundralappen per par. Det finns en något dyrare variant som går att ladda via USB-kontakt.

Summa summarum gillar jag mina nya kompisar och hoppas att de lyser upp många turer ner på stan med trallan eller crossen!

Bildserie av J Nerén

Åh folks, vet ni, jag är frisk peppar peppar!

Vaknade liksom helt superpigg på lördag, drog upp mojon med hjälp av yamahan på nästhögsta volym (burn grannar burn) och kittade upp mig för superx-helg. Först skulle Helgmyset™ avhandlas. Trampade därför på lätta uppvärmningsväxlar till Gropen. Åh så skönt att slippa prologhostan. Väl i Gropen möttes jag av både finfrämmande från bland annat Stockholm (CKCX), Köping och Fagersta. Bästa var nog ändå att både Super-Ida, Super-Jenny och Super-Eva var på plats (seriöst, alla tre är grymt starkast).

Jag var fast bestämd att i enighet med Tonys lära ta mig an hindren “glädjefyllt, kaxigt och aggressivt” och istället för

domedags OOOOH SHIIIIIT SAAAANDSKRÅÅÅÅåå å å iih å

mer (inombords) ropa

OOOH YEEEAHH SANDSKRÅE WIHOO COWBOY (eller nåt i den klämkäcka stilen).

So I did!

Jag genomförde i mina ögon mitt hittils mest lyckade crosslopp (alltså träningslopp, ni fattar) rent tekniskt. Märkligt nog tog jag mig bättre genom de “lsäkigare” hindren (sand på skrå, sand nerför skrå etc) än de simplaste partierna. Var inte speciellt spänd heller. Så glad över att få vara med och leka med terrängen igen. Helgmyset är ju uppdelat i två heat à tre varv/heat. Blev tröttare och tröttare för varje varv – hade ändå varit inaktiv i en vecka – och hade förstås försummat örona och fick en sån där jäkla svimnings-feeling igen vilket tyvärr försegnade mig under första heatet. Blev alltså tvungen att tagga ner för att inte köra ner i sjön och massera upp örona samt köra tryckutjämning för att få ur “propparna”. Under nästa heat såg jag till att mössan täckte båda örona. Så himla osexigt, ingen annan hade mössa men fuck it, palla få tinnitus och tappa pga. balansrubbning. Under andra heatet blev jag plötsligt påhoppad av en gullig men smått jobbig spanielvalp som hoppade ut från ingenstans och ägaren rörde inte en fena först. Blev tvungen att snällt stanna (!), plocka av valpen, vänta till ägaren fick igång fenorna och sedan fortsätta. Tur Helgmys är träningstävling only. Annars jäklar hade jag fått upp valskrället och tryckt in henom i bakfickan.

Så! Slutsatsen blev att det var skönt att vara frisk igen. Samt – viktigast av allt – att min fear and loathing-helg i Alingsås faktiskt hade gett väldigt bra teknikträning. Jag förstod att jag hade varit djupt, djupt förkyld fortfarande och därför knappt orkade mig genom de två deltävlingarna i Alingsås. Men ändå så hade jag fått träna på vissa moment som på sikt lärt gjort mig mindre stel och mer teknisk. En annan slutsats – crosslivet är så mycket roligare när Jenny och Eva är med. Ger så mycket att heja på varann under loppets gång.

Kvällen avslutade med att Grannen och Anna kom förbi och vi rev av ett gäng klassiska Pink Floyd-hits (burn grannar burn) på karaoke.

På söndag skulle Grannen och Anna köra mtb och jag riktade in mig för försäsongsdistans under ledning av Contis. Han var förstås pigg som en lärka och hade utarbetat ett nät av vägar varav kanske sjuttio procent var crossmysiga och resten landsvägsjävliga mellansträckor. Trots att jag hade tankat med både gröt och ägg och annat gott så var jag rätt så slut – hade inte sovit så gott, och ja, det tar på en att riva av Pink Floyd fram till sena timmen. Tempot blev med andra ord inte riktigt sådär hetsigt men gött det, vi hann i alla fall se en hel del vacker skog.

Och den kvällen avslutades med ett trevligt klubbmöte där massa bra idéer spånades kring vår klubbs framtid och sen så vart det bye bye zoom zoom god natt.

Kanoners crosshelg, Strava här och vi ser fram emot nästa Helgmyset på Sveriges coolaste crossbana. Ni dyker väl upp?

Som ni är vana att se mig –  med gullegull till skadad Dalahäst <3

Sitter och bävar inför ikväll. Och nej, inte är det det faktum att jag tänker gymma för första gången i höst (våren och sommaren inräknade) utan det faktum att jag ska gå och klippa mig av en leg. frisör.

Förstå mig rätt – jag är en fåfäng tjej. Jag gillar att se bra – äsch, ska inte hyckla, bäst – ut och frisyr är liksom en sån grej som ingår i ens looks. Jag mår liksom bra av att va sådär trofésnygg ni vet. Nog så.

Problemet ligger i att jag också är en tjej som ogillar att lägga tid på sånt jag tycker är tråkigt. Frisörbesök är ett sånt tidsslöseri! Sitta där och höra att jag minsann borde sköta mitt hår så som jag sköter min träning och varför vill jag inte se ut som en filmstjärna vill inte alla tjejer det?!

Och ju längre jag drar mig från att gå till frisören desto tovigare och jävligare blir den röda kalufsen som utsätts för

hjälmtryck

hjälmkli

vind

bortglömd kamning (4/7 veckans dagar)

en och en annan död fluga (se: hjälmkli)

frukostrester (mamma säger att man alltid kan se på mig vad jag ätit till frukost eftersom det fastnar på mig).

Så jag vet precis vad som väntar ikväll för så är det varje gång.

Frisörskan kommer att rulla med de välsminkade ögonen. Hon kommer att ta upp mina hårtester och hålla framme dem och med uppgiven suck fråga hur fanken man kan gå så långt som jag med att missköta frisyren. Jag kommer att förklara att jag tyvärr aldrig lärt mig det där med frisyr. Hon kommer att fråga mig var jag brukar ha mittbenan. Jag vet inte riktigt var mittbenan trivs bäst men jag kommer med kvävd röst pipa fram här och peka på nåt ställe mitt i pannan. Hon kommer att förklara att hon tyvärr får klippa av längre än vad jag vill att hon klipper, för att rädda det som räddas kan. Jag kommer att sitta där, tillintetgjord, och sedan kommer jag att lägga ut en summa motsvarande startavgift i cx-cupen på hårdprodukter som jag kommer att använda i prick en vecka innan brorsan kommer på besök och medan jag tittar bort sprutar ut allt innehåll på nallen för nallen ska vara fin.

***

Förresten så får ni gärna tipsa om bra hårprodukter för hår som utsätts för sjukt med slitage! Seriöst, guld värt. Tack!

Tjenis avdomnad pe…

eh hallojs!

Min vana trogen har jag knappt bloggat i helgen. Har alltså fett med cykelskojs att berätta! Inte ikväll dock. Men liten update ska ni ändå få i form av en sån där dagens outfit!

Dagens outfit då:

Tröja: Yolande marinblå från Café du Cycliste inköpt på Bon Mecanique innan Cykeltwitter Big Meet (låter somPower Big Meet men men) i fredags!
Hjälm: Catlike (vårdar varumärket mitt), ett sista-minuten-inköp på Mallis i våras
Sockor: Rapha classic socks, dubbla, en med hälhål i!
Skor: Oidentifierbara, för mycket lera
Bibs: Veronica Larssons “gamla” (knappt använda) Lotto-bibs som tyvärr inte passade Anna så de blev mina istället!
Väst: Raphas high viz-väst från brevet-kollektionen, herrvariant så åker upp för jämnan, men sjukt snygg
Plats: Nånstans utanför Äs – det syns väl utifrån posen? Fast stället heter alltså så på riktigt.
Pose: Looking at them wee stems så klart, sjukt slut tjej efter ett gäng glada crossmil på variernade underlag.

Härmed är dagens fit outad och ni får återgå till era söndagssysslor.

Puss och vi hörs imorrn!

/Kick-ÄS

Jag älskar roliga sällskapsspel. Spelar egentligen för lite! Det många av er inte vet om mig är att jag är en f d scrabblefantast med ett par SM o d turneringar på samvetet 😛 Älskar Scrabble fortfarande men det är tyvärr lite för tidskrävande för att jag ska hinna med både det och cykling (Scrabble kräver träning flera timmar varje dag typ för att bli så pass bra att man kan hävda sig bland de bästa i Sverige. Jag har viss potential dock varken tid eller ork, typ.) Hursom! Mitt sällskapsspelshjärta blir glatt av det här! Ett ursnyggt och riktigt spännande spel för, av och om cyklister. Perfekt för kalla ocykliga kvällar eller när man ska få sina kompisar att förstå hur detta med tävlingscykling funkar egentligen.

Spelet Cycling Party ligger ännu i kickstarterskede men om vi är några som bidrar så finns kanske spelet till salu inom en inte alltför avlägsen framtid. Kul grej! Ett tips är dock att lämna ett meddelande till skaparna att de får gärna inkludera ett gäng damlag när de ändå håller på och skapar ett spel till för alla. Ger man minst $25 så får man välja namn på cyklisterna i spelet. Jag har svårt att se någon Katja bland herrlagen… Ni fattar. Puss!

Ämnar vara helt superduperfrisk till morgondagens Helgmys. Det vankas Anna på min mtb samt finbesök från CKCX mm så känns himla fel att avstå. Plågades därför hemma ännu en kväll igår. Spelade in en electrocover på Cum on feel the noize, är kanske salongs nån dag och postar den här… Ehm hann med att se lite cross och nästan läsa ut den dära Hemliga historien också. Drog till med lite planka-på-pilatesboll och stekte fisk. Så jäkla spännande alltså!

Idag fortsätter jag i samma veva à la noll träning men har förlagt mig till östra sidan istället. Jobbar järnet. Sedan tänkte jag försöka hinna smita förbi nyöppnade Bonne Mecanique idag innan jag kostar på mig lite awwande med glada cykelfolks på Le Mond.

Kanoners fredag vankas med andra ord, hoppas på någorlunda pigga ben under morgondagens Helgmyset, lär behövas ty vädergudarna har utlovat apokalypstitaniciceageinferno-förmiddag. Me like.

Okynnesjordklump?
Nä. Love of mud.
Fan hösten är kort så kort vill inte nysa bort den!

Hej. Tuggar på blåbärsremmar och deppar lite.

Jag är så himla, himla trött på att vara sjuk. Det bröt ut för exakt tre veckor sedan och jag har inte riktigt blivit bra än. Dessutom är den här versionen av förkylningen av den luriga typen att den kommer tillbaka just när man tror att man äntligen är frisk och kan sluta mellanmjölka utan får äntligen, äntligen köra tyngre utvecklande träning igen.

Min träning har alltså under de tre senaste veckorna varit pinsamt sporadisk. Förra veckan kom jag någorlunda igång med ett gäng lugnare, tekniska crosspass måndag, tisdag, onsdag men så kom de dära två race i Alingsås i helgen och ja, helt ärligt borde jag egentligen avstått dem till förmån för soffgos med min mjukispanda eller typ, lugn promenad iklädd yllefrotté från topp till tå. Men nej, här skulle det tävlas. Jag ångrar i och för sig inte det eftersom jag hade superkul – men nu får jag betala ett lite väl högt nysigt pris.

Igår – påhejad av mina allvetande <3 läsare – tog jag dock mitt förnuft till fånga och avstod all slags konditionsträning. För att inte bli galen på mig själv (stolt medlem i träningsnarkomaner united, ni vet) cyklade jag ner (så sakta jag kunde, lovar) till stan och deltog i ett sömnigt yogapass på Friskis. Alltså det med att andas i takt med instruktören, så svårt! Lyckades väl få in ett par rätt lagom till passets slut. Bakom salens glasvägg utövade några explosiv styrketräning och jag blev inte alls avis, inte alls.

Idag vaknade jag i alla fall utan vare sig slem i halsen eller snor i snoken! Vågar knappt tro att det är sant. Smårethostar lite fortfarande men känner mig inte längre sjuklig. Blir det inte värre till kvällen så yllefrottéar jag min skalle och tar ut crossen eller mtb:n på lite lugnt rullmys. Inte ska en flicka år tvåtusenfjorton lida cykelsaknad för länge.

Puss!

 

Fett ego men dagens cykelvideo får handla om mig för en gångs skull 😛

Jobbet som gjorde att jag inte behövde gräva alltför djupt i besparingarna när jag ett gäng veckor senare krockade av framhjulsstaget på lånad bild. En skönt svettig inspelningsdag ute på Ingarö – och det verkar som att ett av resultaten börjar rulla ut på TV4 runtom i landet – nu i samband med kedjans 25-årsjubileum! Hade förstås hellre sett mig swisha förbi i mina holebrooks men kan inte få allt.

Läcker video Team Sportia – grattis, hoppas få handla på nån av era butiker i Västerås inom en inte alltför avlägsen framtid.