Okynnesjordklump?
Nä. Love of mud.
Fan hösten är kort så kort vill inte nysa bort den!
Hej. Tuggar på blåbärsremmar och deppar lite.
Jag är så himla, himla trött på att vara sjuk. Det bröt ut för exakt tre veckor sedan och jag har inte riktigt blivit bra än. Dessutom är den här versionen av förkylningen av den luriga typen att den kommer tillbaka just när man tror att man äntligen är frisk och kan sluta mellanmjölka utan får äntligen, äntligen köra tyngre utvecklande träning igen.
Min träning har alltså under de tre senaste veckorna varit pinsamt sporadisk. Förra veckan kom jag någorlunda igång med ett gäng lugnare, tekniska crosspass måndag, tisdag, onsdag men så kom de dära två race i Alingsås i helgen och ja, helt ärligt borde jag egentligen avstått dem till förmån för soffgos med min mjukispanda eller typ, lugn promenad iklädd yllefrotté från topp till tå. Men nej, här skulle det tävlas. Jag ångrar i och för sig inte det eftersom jag hade superkul – men nu får jag betala ett lite väl högt nysigt pris.
Igår – påhejad av mina allvetande <3 läsare – tog jag dock mitt förnuft till fånga och avstod all slags konditionsträning. För att inte bli galen på mig själv (stolt medlem i träningsnarkomaner united, ni vet) cyklade jag ner (så sakta jag kunde, lovar) till stan och deltog i ett sömnigt yogapass på Friskis. Alltså det med att andas i takt med instruktören, så svårt! Lyckades väl få in ett par rätt lagom till passets slut. Bakom salens glasvägg utövade några explosiv styrketräning och jag blev inte alls avis, inte alls.
Idag vaknade jag i alla fall utan vare sig slem i halsen eller snor i snoken! Vågar knappt tro att det är sant. Smårethostar lite fortfarande men känner mig inte längre sjuklig. Blir det inte värre till kvällen så yllefrottéar jag min skalle och tar ut crossen eller mtb:n på lite lugnt rullmys. Inte ska en flicka år tvåtusenfjorton lida cykelsaknad för länge.
Puss!
Från en som vet. Lägg ner cykel o träning tills du är helt frisk. Det vinner du på i slutändan i stället för att få bakslag på bakslag för att du “bara var ute lite på hojen”.
Var lite vuxen nu va, även om det är tråkigt!
Och jag tjatar igen – skittrist, jag vet allt om det, men vila nu för fasiken. Du tjänar mer på att kroppen får läka ut helt och bli piggelin som en kattunge. Tänk såhär: ytterligare någon dags väntan eller ytterligare en vecka förkyld? (Inte för att jag lyssnade på de råden när jag hade det som värst men ändå)
Jag ansluter mig till skaran ovan. TRÄNA INTE; INGENTING ALLS. Bara vila. Även om yoga är lugnt behöver kroppen läka.
Det är inte värt det jag vet det själv.
Kram
Låter precis som den förkylning jag drogs med i 4-5 veckor runt september. Riktigt as till virus som varken ville bryta ut ordentligt eller försvinna helt. Höll på att bli tokig av att inte kunna ta i på cykelpassen. Mattheten kom och gick. Nåväl, den ger sig till slut, härda ut “bara”!