Månad: december 2015

  • Katjas festiva kalender lucka 13-17 ~ Benrakarguide med benefits

    23695294742_a6469209cd_o

    Mina benrakningsfavoriter:
    Rakkräm från Weleda och bästa hyveln Mach3
    (som vibrerar också, skön känsla mot benen).
    Fast nu är jag sugen på en sådan!

    Hej. Dagens kalenderlucka är lika ytlig som cyklistbenen – trots att det är musklerna inne i dem som räknas så är det ändå utsidan som flashas och beundras. Idag bjuder jag på fem finfina tips på hur du får dina spiror silky smooth. För trots att det är vinter därute så är det ändå sommar och berg i cyklistsjälarna våra eller hur? Varje tips är kryddat med varsin het låt som sig i min kalender bör. Vi kör.

    ♫ 1: Värm upp – men inte för länge 

    Det kan te sig som en självklarhet eftersom man oftast rakar benen i den varma duschen men ändå – hur skönt det än är att känna blodkärlen dra ihop sig och känna pirrigheten – undvik kallt vatten när du rakar benen. Det varma vattnet softar upp stråna. Men värm inte upp för länge – huden sväller då upp och gör att bladet inte kommer lika nära strårötterna.

    ♫ 2: Stycka upp benen

    Vissa dagar har man tid och njuter av benrakningen. Ibland har man lite mer bråttom. Därför kan det vara bra att dela upp benet i ett gäng delar typ baksida vad, vänstersida vad, högersida vad, framsida vad, knä och beta av de delarna i en fin ordning. På så sätt undviker man glömma någon del och gå runt delfluffig och missförstådd. Och så tilltalar ordningen varje cyklists inneboende perfektionist.

    ♫ 3: Sätt gränserna i förväg

    Hur högt upp vill du – och törs raka? För mig som är inte speciellt hårig av mig så är det en icke-fråga. Låren är hårfria. Är man dock en hårig person så bör man ändå fundera på om man inte ska gå hela vägen upp. Att raka så att linjen är hårfri är en självklarhet – men förr eller senare tar du av dig bibsen och helt ärligt, det är ju snyggare med helrakat hela vägen upp än med ryahorts aight? Men det är alltså upp till er ändå. Det kan vara drygt att raka hela vägen upp också, vissa upplever problem med hårsäckarna och så. Men följer man tips 4 och 5 så tror jag det löser sig. Nu vet ni i alla fall vad jag tycker.

    ♫ 4: Skrubba

    Hur mycket det än smärtar att skrubba bort den surt förvärvade benbrännan så är det faktiskt så att huden mår bäst av att ömsas då och då. Vill man vara riktigt simpel så är det bara att langa fram vanligt strösocker, blanda med lite honung och random olja och sen bara gneta på. Är man lat eller vill stödja skönhetsindustrin så köper man någon skön fabrikstillverkad skrubb, till exempel (något för klämkäcka för min stelmonokroma stil) cyklistklassikern Muc-Offs duschvariant eller någon annan skrubb med lite grövre korn (ju grövre desto skönare för benen lovar jag).

    ♫ 5: Smörj in 

    Det är så himla lätt att glömma det. Det i vissas ögon något överdrivna momentet med att smörja in benen efter rakningen. Men helt ärligt, du är redan körd som rakar benen. Har du kommit så långt i din utveckling att du rakar benen så kan du väl lika gärna göra det fullt ut eller hur? Undvika torrhet och irriterade hårsäckar. Det skönaste är att smörja in benen i något lätt, mintigt och fräscht. Något som får dem att kännas pånyttfödda och redo för nästan vad som helst. Här är några sjyssta (med betoning på naturligt sjyssta) aftershavesalvor värda att testa om man är less på mainstreamlotions från random butikshylla:

    * Raphas Post Shave Lotion (doppeldusch-style, passar även fejset!)

    * Medevisalvans motalatillverkade lavendellotion (som även sägs avskräcka mygg, bara en sådan sak!)

    * Ursa Majors Face Balm (som också passar benen, doften ska vara gudomlig har jag hört)

    * Det legendariska märket Baxters Shaving Tonic för både pre- och postshavemys (Velominati tjatar jämt om den, någon som ska till USA snart och kan handla hem en flaska?)

    * Min stora prisvärda favorit – Urtekrams Aloe Vera kroppslotion. Len, sval, går in lätt. Har ni några favoriter?

    Vi avslutar dagens kalenderlucka men den sämsta och ostigaste benrakarlåten av dem alla. Seriöst, did I shave my legs for this? Puss!

  • Åh åh å gymface of mine

    gymface

    Mitt gymmande fortsätter (och gör det förhoppningsvis hela vintern och våren ut)! Igår körde jag och coach Tony ben och bål. Jag började med att ro upp pulsen och sedan gick vi direkt på upphoppen. Det tog ett tag för skallen att få in upphoppstänket (man måste vara ruggigt koncentrerad annars kan man slå i benen!) men sedan gick det fint, även om jag inte vågade hoppa alltför högt. Men benen kändes spänstiga och ett av årets gymmål blir förstås att öka upphoppshöjden successivt. Tydligen ska man inte sikta på att hoppa många gånger utan på att hoppa färre men riktigt högt. Grym explosivitetsträning! Efter upphoppen försökte vi oss på ett par proffsomtyckta gymstångsövningar, men ska inte beskriva dem detaljerat än eftersom tekniken är inte riktigt satt ännu. De är i alla fall snodda från ett proffsprogram och allt som kommer från proffsen är ju sant, det är lite som med Internet det… Nä men skämt åsido så är det både roligt och utvecklande att inspireras av de duktiga cyklisternas träningsupplägg. Efter våra skivstångslyft körde vi fyrbenta knädrag (alltså beskriva gymövningar… inte min starkaste sida) ner till maskinrummet och utsatte oss för klassiskt benlidande. Avslutade med bålrotationen. Jag vart svettig men lite starkare tror jag.

    Nu ser jag redan fram emot nästa gymsession! Tanken är att vi så småningom ska spika vinterns träningsprogram och jag vet att det kommer att göra så härligt himla ont. På något sätt vill jag också mäta min gymprogress. Strava är fint för oss cyklister men värdelöst när man gymmar så jag tror jag ska kitta upp mig på en riktig träningsdagbok i papper för mina framtida barnbarn att hitta i byrålådan.

    Loggar ni eran gymprogress? Hur gör ni då, kör ni pappersdagbok eller någon bra och enkel app? Puss!

  • From cycling comedown to basemile snowdown

    23462556686_cc8bb74e12_o

    Alltså det där med off-season är ett dumt påhitt. Det enda vettiga det leder till är ju att man saknar cyklingen mer och mer. Ah men ta mig till exempel. Här går jag och är lite lätt irriterad. Håller mig borta från cyklingen så gott jag kan. Cykeltidningarna ligger kvar på fönsterbrädan, fortfarande inplastade. Raphas besöksstatistik har nog sjunkit med femton procent, så lite som jag varit där och dreglat och delat länkarna till mina vänner. Jag surfar inte någon ny vinterjacka, jag har noll koll på vem som har köpt Telenet-Fidea, Helen Wyman är ett bloggnamn jag har glömt, jag har inte påmint mina päron alls om att jag minsann önskar mig en ny Edge i födelsedagspresent och jag kunde inte bry mindre om hur den nya Ultimate CF SLX- och Speedmax-färgsättningen blir nu när Rapha kommer att klä flickorna jag är inte alls avis på. Jag smeker inte ens min Ridley medfibers innan jag lägger mig, nej nej inte alls.

    Men det är ju bara några dagar kvar. Bäst att ta vara på dem. Igår simmade jag och Valle. Vi åkte dessutom på kvällslig kandelabersimning, med släckta ljus, lugna rockfavoriter (lite b faktiskt, klassisk musik ska det vara på bassäng!) och allt. Nästan tur att jag hade glömt mina simbrillor, hade känts märkligt att crawla järnet i kandelaberskenet. Bröstsimmade istället, skönt för bröstryggen (ett träningsordmysterium för mig fortfarande). Idag ska jag och coach Tony gymma ben, imorgon ska jag förbi Lidingö och hänga med päronen och lillebror, på torsdag springer jag eftersom jag och Grannen ska på spelning på kvällen, på fredag smågymmar jag några bortglömda kroppsdelar.

    På lördag

    och på söndag

    CYKLAR JAG

    än hit

    än dit

    än långt

    än snabbt

    än lite lugnare

    på min cross?

    eller lånad mtb?

    med skärmar?

    eller naket, i skogen?

    Jag kommer att vissla på mina favoritlåtar

    Jag kommer att känna mig skitsnygg skitsvart skitglad

    Och sedan börjar vinterträningen med

    cykel

    cykel

    cykel

    och så lite styrka och simning på det.

    Mina tankar studsar, abstinensen gör mig rörig, jag behöver ett litet racemoment så jag har anmält mig till CK Barriärs Basemile Snowdown. För hur härligt låter inte det?

    Skärmklipp

    Jag ser förstås fram emot snön och tindret, men jag blir lika glad om det är moddig blötmisär där ute. Jag kommer att njuta i alla fall.

    Tävlingssäsongen 2016 kommer att bli en tuff en så lika bra att unna sig små belöningar på vägen. Och vad kan vara härligare än att #lidamedstil ute på vintervägarna?

    Puss!

  • Helg och mys och mys och inte helg.

    23709495596_7cd010e93b_o

    Grabbarna var smarta och lät mig dra!
    (men jag var smart jag med…)

    23713424325_6732feb02b_o

    Sandbacken bjuder till elegans.

    Åh så skoj det var att få crossa lite i den friska kalla fina gropensanden! Helgens Helgmys – årets sista – blev en succé. Trots att det var isande kallt ute dök ett rejält gäng upp som körde racet. Jag gjorde ett kanon uppvärmningsvarv men blev ofrivilligt nervös under vänteminuten inför det skarpa läget (om min ofrivilliga nervositet får vi blogga ordentligt någon gång känner jag) och gjorde en masse dumma tekniska missar under det första varvet. Alltså när jag blir nervös blir benen vaddiga ni vet, typ veknar förlamas nästan, skitkonstig känsla. Får alltid köra ikapp mig själv och andra, så himla drygt. Nåväl, sedan gick det bättre. Körde på bra men sprang ingenting i löpbacken för att spara ben till nattravet. Hade kul crossig fight med Valle och Caj, vi krokade till och med ihop klockrent lyteskomiskt, blev uppäten av Caj i slutet av det sista varvet, skitglad ändå ty så kul körning!

    Och roligare blev det. Först hade vi vår mysiga crosstillställning, med cykelquiz och allt (Grattis Anna, Markus och Ida!), det vart pulled djur (oklart vilket men gott var det) från Hattfabriken och så gudomlig äppelpaj på det. Sedan drog jag och Tony på dans med några andra, tackar mina löparskor aka dansskor. för hade noll ont i fötterna trots ett dygn utan sömn.

    Ni märker att jag skriver fort nu eller hur? Jo, har lite bråttom nu. Valle kommer hit, vi ska leta på och hyra oss ett varsitt kolfiberåk till Mallis och sedan dra och simma i min fina lilla funkisbassäng bakom hörnet. Det är ju min sista cykellösa vecka nu så gäller att passa på och förlusta sig på andra håll så att säga.

    Nu ringer det på dörrn, hörs imorrn hörni, då är jag hemma i Västerås hela dagen och hinner blogga snyggt och prydligt hoppas jag.

    Ska ni göra nåt skoj i veckan? Säg inte att ni ska cykla, kommer bli så. avis!

    Puss.

  • Katjas festiva kalender lucka 10-12 ~ Cross’n’disco!

    disckocyklar

    Morgon från diskostallet på Bomans! Garmin är fulladdad, diskokulan är uppe på mekstället och snurrar fram fina solkissekattisar på väggarna och kolfiberramarna, ute är det svinkallt men här inne (petar lite på sportbehåns vänstra sida) är det varmt och skoj. Idag är en rolig dag att se fram emot. En dag i tre delar och därav tre pepp hits (en för varje bommad lucka) att krydda dem med. Idag ska jag…

    1# Köra årets sista Helgmys med crossgänget +ANDRA! I Gropen och allt. Tävlingsridleyn får alltså jobba en sista gång innan den får sin välförtjänta vintervila under tiden baby alu-Cube får göra ett bra jobb på grusvägarna.

    2# Hålla (tillsammans med Johan och Tony förstås) i crossfesten som vi arrar för de eldsjälarna som hjälpte till före, under och efter Groopencross, vår lilla crosstolthet här i Västerås. Vi har laddat med en masse chips, Evas löfte om en äpplepaj (nu får du allt inte glömma den!), ett gäng belgiska och den crossigaste quizzequizzen på länge (ska blogga ut den till er sedan).

    3# Musikresa på ett ställe ett gäng mil härifrån men dit följer inte bloggen med.

    Nu måste jag skynda lycra upp mig här. Ska ni cykla eller göra nåt annat roligt idag?

    Puss!

  • Plåster, styrlinda och aftonklänning

    Imorse när jag småröjde bland mina pappershögar på köksfönsterbrädan (köket – mitt hemmakontor) upptäckte jag en liten skrynklig lapp. När jag tittade närmare såg jag att det ju var min packlista inför min första cykelresa – nämligen resan till Mallis som jag och Peter gjorde på våren 2012. Jag tänkte vi kunde kika lite på den.

    23373819220_8604ae9b0a_o

    Nu såhär med en fyraårig cyklisterfarenhet så funderar jag lite, hur tänkte jag riktigt där? Vissa punkter är ju ganska självklara och viktiga. Tur nog tänkte jag på att ha med mig egna pedaler och hjälmen. Cykelkläderna var väl också en bra idé.

    Men sedan kommer det. Trosor (sport + kväll), haha vaffan tänkte jag där? Vara casual på dagen och het på kvällen? Jag äger ju ffs inte ens några “sporttrosor”. Det slutade ju ändå med att dagarna spenderades i cykelkläderna. Jag hoppas verkligen att jag inte tänkte ha några underkläder under bibsen, men hade faktiskt ändå inte förvånat mig eftersom extrem nolla då, bara någon månad efter mitt första racerinköp.

    Eller aftonklänningen. Just aftonklänningen. Tänk att jag inte ens inför en cykelresa kunde släppa mina romantiska Store Gatsby-idéer om långa, dekadenta aftnar på fina cocktailbarer. Fast om sanningen ska fram så var det ju mitt fel att det inte vart så mycket Gatsby över den resan.

    23042448313_573fbd45e1_o

    Förklaringen är alltså min högst självförvållande geografiska förvirring och oplanersamhet. Ser ni den lilla orten Colònia de Sant Pere? Ja, där hade jag spontanhyrt oss ett flott hus. Med tre sovrum, ett kök, en egen veranda. Precis vid havet. Sovrumsfönstret mot havet. Hur jäkla vackert som helst.

    Fast med ett litet men. Området låg några härligt backiga mil från närmaste civiliserade punkt. Mycket för en med trasig rygg och knappt tjugo cykelmil i benen. Varken bussar eller tåg eller flygplan stannade till i området. Det fanns bara tre sätt – cykel, strandgång och taxi. Cyklarna hyrda vi i Alcudia tre mil och ett gäng hundra höjdmeter från huset. Packningen på ryggen i varsin mindre ryggsäck. Därav bara en uppsättning cykelkläder. Och så aftonklänningen i ryggsäcken. Jag ska inte dra alla äventyren med taxiblåsningen, stormcyklingen och ryggsmärtorna men en kväll tog vi oss ut. Strandvägen. Vi gick i över två timmar och hamnade i Can Picafort där vi groggade med några från Fredrikshof och hade ont i fötterna. Vi hade skitkul och aftonklänningen fick vila hemma i vårt hus, jag var glad över att ha shorts och bekväma sneakers.

    Idag ser mina packlistor något annorlunda ut. Mer praktiska, kanske lite tråkigare. Idag reser jag dessutom med större väskor och jag kollar upp förbindelserna innan jag bokar boendet. En aftonklänning är förstås alltid med. Lika viktig som en perfekt styrstam!

  • Pumping and running.

    IMG_1310 IMG_1314

    Älskar mina rehbandtights,
    diskret men kännbar kompression.

    Min cykellösa och härligt planlösa (nåja) offseasonträning fortsätter sörni! Igår körde jag åter armar, rygg och överkropp på gymmet. Ett något kortare men likt förbannat effektivt pass, känner träningsvärken annalkas. I år – först gången någonsin – tycker jag om gymmet! Vad har hänt egentligen, kan det bero på att jag känner mig starkare och pallar ta i mer, att jag har lärt mig maskinerna och övningarna bättre eller att jag gymmar med ett mål? Coach-Tony säger att jag kommer att lessna allt eftersom men jag hoppas verkligen att jag inte gör det… inte förrän i vår i alla fall.

    Idag passade jag på att springa på lunchen. Det blev en klassisk längs-med-ån-kortis men alldeles lagom för mig som vill ha ben kvar till det förestående Helgmyset på lördag. Det ska bli spännande att crossa igen, får se hur jag lägger upp ansträngningsnivån. På kvällen håller ju vi crosstrion en tack-fest för alla våra Groopencross-eldsjälar så då vill man ju vara lite pigg också. Nu offseason (jag njuter fan av det ordet just nu) så kan man ju tillåta sig att anpassa träningen efter festen och inte tvärtom som under resten av året.

    Ikväll ska jag kanske se James Bond. Kommer att anpassa snacksnivån därefter. Har ni sett den, är den bra?

    Puss!

  • Katjas festiva kalender lucka 5-9 ~ Lida med stil™ (en guide till classy självömkan)

    Hej cykelfolket! Typiskt mig att ha bommat hela fyra kalenderluckor. Något säger mig att ni ändå inte lidit extremt mycket av det, det har ju varit helg och allt. Har klurat lite på vad jag ska köra för tema och kom på att jag kan ju dra till med lite tips på sånt jag är grym på och har till och med “egen” hashtag till – #lidamedstil.

    Att lida med stil är en utsökt konst. Den går ut på att man i livets alla sugiga lägen ändå hittar något som gör det hela inte bara drägligare men till och med kanske mysigare att uthärda. Nu kommer kanske någon och säger att vaffan, det går väl inte att applicera på de allra sugigaste lägen (som när någon nära dör, man flyr nånting, man får någon sjukdom eller annat riktigt jävligt) men jag säger jorå. Blues och alla världens konstverk är ju liksom bara två av exemplen på att jo, det går. Men nu ska vi inte vara så djupa här på cykelbloggen och allt. Jag bjuder på fyra låtar som hyllar den jobbiga kärleken och ett gäng tips på hur man som cyklist och person kan njuta lite när man ändå lider.

    Sugigt läge 1: När du blir avhängd och de skiter i att vänta på dig (obs, ej tillämpbart på spinning)

    #lidamedstil – Stanna till och ta ett djupt andetag. Okej, du räckte inte till idag. En masse ursäkter förklaringar löper genom din hjälmskalle och även om du vet att alla blir avhängda då och då så känns det helvärdelöst att vara dagens saktaste. Palla sportpsykologi, bättre trösta sig istället. Sträck på ryggen och räta till jerseykragen. Tänk ut något trevligt fik, eller varför inte en härlig utsiktspunkt (om du inte bor i platta Västmanland). Skärp dig och kör allt du kan dit så du känner att du ändå fått dig lite tuff träning. Ta dig tid att softa ner och njuta, antingen av en utsökt bakelse eller av naturen. Eller varför inte av blotta åsynen av din cykel, eller varför inte av dina egna ben med postcykelspända vader? När bitterheten har lagt sig finns bara kärleken kvar. Kanske beror det på sockerkicken, kanske beror det på naturens läkande verkan men rätt som det är så är du och du kompisar igen.

    Fram till nästa avhängning moahaha
    (förlåt)

    Sugigt läge 2: Du punkar och är värdelös på att snabbt byta slang

    #lidamedstil – Stanna till och ta ett djupt andetag. Okej, det är kallt ute och dina klungkompisarnas medlidande känns något falskt. Okej, ingen tycker du är gullig som inte fixar meka din egen hoj. Men du är inte den som är den du! Lokalisera klungans blygaste, den som knappt vågar öppna munnen, den som ingen bjuder med på AB eftersom hen inte hörs eller syns. Be den personen snällt att hjälpa dig med slangbytet. De som snackar minst har oftast bäst händer. Tacka efteråt och fråga om du som tack får bjuda personen på en öl eller lite käk någon gång. Vips har du en ny vän på gång. Stämningen är pepp, slangen bytt, festen kan fortsätta.

    OBS missbruka inte tricket för ofta,
    folks kommer att börja tro förstå att du är en lat oduglig jävel

    Sugigt läge 3: Du kommer på snyggingen du är hemligt kär i hånglandes i diket med klubbens största douche

    #lidamedstil – Stanna till och ta ett djupt andetag. Okej, det här är ett riktigt sugigt läge. Ingen riktig cyklist tål bli avvisad, det ingår liksom lite i sportens spelregler. Och även om ditt lycraklädda hjärta brister så vet du att det egentligen inte är värt att gråta över spilld energidryck. Här har du gått och föreställt er bli gamla och Jensie-seniga tillsammans men så… nej, detta måste genomlidas med stil. Här är stegen:

    – stanna till vid just det diket och slå en klassisk, snygg cyklistdrill rätt så nära det hånglande paret. Låtsas inte se dem och när de väl gnäller, råka moona. Så fattar hen vad hen missat i samma ögonblick.

    – dra iväg på en riktigt lång, utmattande komma-över-objektet-runda. Håll dig borta från den motorburna trafiken, gråt ut och lyssna på hjärtskärande bistra låtar. Hänge dig!

    – väl hemma, torr och fin och mätt igen, ta ett bad (eller i alla fall en dusch) och ta på dig din finaste parfym. Ring någon singelkompis, ut med er på stan och antingen skratta er trötta över en varsin pils eller dansa dig fotskavsårig till de skränigaste technohitsen.

    – gör något fint med ytan din. Insidan i all ära, men en liten ytlig förändring (till exempel finare hårfärg, nya skor eller liknande) kan göra mycket för ens självkänsla. Så funkar vi människor. Puss.

    Sugigt läge 4: Du råkade vittvätttvätta (coolt ord va?) din cykeldator så nu är du… tom

    #lidamedstil – Stanna till och ta ett djupt andetag. Okej, det är tomt på styret men du har ju faktiskt din smartphone kvar. På den finns Strava. Så de flesta av dina stats är säkrade ändå eller hur? Gör en fuling och testa skicka in din enhet till tillverkaren. Klaga på att den har stannat efter din Ironman-på-Hawaii-succé. Det troliga är att du får en ny enhet av ren ram respekt. Under tiden du väntar på en ny enhet alternativt spar till en så kan du passa på och träna på harmonisk klungkörning, the flow. Flyt med, anpassa dig. Läs av dina klungkompisars tempo.

    Träna också på att betrakta vägen och naturen istället för att stirra på pulsen och kadensen. Hur länge sedan noterade du till exempel fasanen vid vägrenen?

    Betraktade solnedgången?

    Upptäckte hur snygg r… rygg klungkompisen framför skaffat sig efter timmarna av trappträning?

    Kom på snyggingen du är hemligt kär i hånglandes i diket med klubbens största douche?

    Tänkte väl att det var ett tag sedan.

    Puss och här var dagens knasiga lucka.

  • I’m so human / mobilblogg

    Hej. Dålig bloggare just nu, jag vet. Tog en helg de luxe och var antingen för upptagen eller för trött för att blogga. Hann inte ens ta några natursköna bilder, ett gott betyg i och för sig! Nu är jag i Stockholm. Vi är i leveransskedet i ett av mina stockholmsjobb och sitter i kilometerlånga möten där vi matas med lika mycket information som tveksamt nyttigt fika. Jag är också medveten om att jag min vana trogen bommat ett gäng kalenderluckor… Jag kommer dock att gottgöra er så gott jag kan redan imorgon lovar <3

    Annars då?

    Nä men alltså det är fint. Jag har ont i magen. Jag har lärt lillebror bugga tryckare. Jag känner mig något förslappad efter den ytterst festiva helgen men jag är fan värd lite förslappning. Cykellusten är enorm men jag tänker vara ståndaktig och fortsätta dissa cyklandet någon vecka till – men lördagens Helgmys (årets sista, kom kom!) som ett självklart undantag. Jag ser fram emot att sova på tåget hem (lycka till, hänt aldrig förut att jag somnar på ett tåg men nån gång måste vara den första?) så jag har lite ork kvar när jag ska gymma kroppochbål ikväll.

    Jag vill sova.

    Hörs sen folks, puss på er.

  • Katjas festiva kalender Lucka 4 ~ Beers, Steers & Queers

    Top 3 afterbikebärs 

    3. Duvel. Uttjatat som Shit cyclists say, men fortfarande ruggigt gött till nåt salt att tugga till. Passar dock bäst i kyligare väder.

    2. San Miguel eller annat blaskigt men svalkande för det är sånt som finns på Mallis och i Frankrike och i Italien och det är ju då det är sol och cykel och man mår finfint.

    1. Iskall Cola med en citronbit i. Visserligen ingen bärs, men jag bestämmer i min blogg. Inget slår Cola för afterbike.

    Top 3 coola cyklister jag kommer på just nu

    3. Stig “Ettan” Johansson, för det är POWER att på sitt vis cykla på tralla och med transistorradio (jag brukar själv cykla med radion på full kareta när jag är ute och tränar på egen hand. Älsk’ folks miner när de åker förbi och hör mina hits)

    2. Martyn Ashton, episk även om han inte taggar #legday no more

    1. Gino Bartali. Ben att dö för och hjärta att leva för (läs läs läs lär lär lär).

    Top 3 Queers (vissa just nu, vissa 4ever)

    3. RuPaul – finns ingen annan TV-show som får upp min mojo lika fort som gode RuPaul’s Dragrace

    2. Beatrice Eli, för pepplåten Girls only. Ibland krävs det inte mer än så.

    1. Min ständige tröströst Freddie Mercury. Jag lyssnar dagligen på ny musik men det är Freddie som får vagga mig till sömns när det riktigt krisar. Freddie är nog enda personen jag någonsin haft som förebild, hans uppenbarelse har typ format mig mer än alla skolorna jag gått i.

    Puss!