Alltså det där med off-season är ett dumt påhitt. Det enda vettiga det leder till är ju att man saknar cyklingen mer och mer. Ah men ta mig till exempel. Här går jag och är lite lätt irriterad. Håller mig borta från cyklingen så gott jag kan. Cykeltidningarna ligger kvar på fönsterbrädan, fortfarande inplastade. Raphas besöksstatistik har nog sjunkit med femton procent, så lite som jag varit där och dreglat och delat länkarna till mina vänner. Jag surfar inte någon ny vinterjacka, jag har noll koll på vem som har köpt Telenet-Fidea, Helen Wyman är ett bloggnamn jag har glömt, jag har inte påmint mina päron alls om att jag minsann önskar mig en ny Edge i födelsedagspresent och jag kunde inte bry mindre om hur den nya Ultimate CF SLX- och Speedmax-färgsättningen blir nu när Rapha kommer att klä flickorna jag är inte alls avis på. Jag smeker inte ens min Ridley medfibers innan jag lägger mig, nej nej inte alls.
Men det är ju bara några dagar kvar. Bäst att ta vara på dem. Igår simmade jag och Valle. Vi åkte dessutom på kvällslig kandelabersimning, med släckta ljus, lugna rockfavoriter (lite b faktiskt, klassisk musik ska det vara på bassäng!) och allt. Nästan tur att jag hade glömt mina simbrillor, hade känts märkligt att crawla järnet i kandelaberskenet. Bröstsimmade istället, skönt för bröstryggen (ett träningsordmysterium för mig fortfarande). Idag ska jag och coach Tony gymma ben, imorgon ska jag förbi Lidingö och hänga med päronen och lillebror, på torsdag springer jag eftersom jag och Grannen ska på spelning på kvällen, på fredag smågymmar jag några bortglömda kroppsdelar.
På lördag
och på söndag
CYKLAR JAG
än hit
än dit
än långt
än snabbt
än lite lugnare
på min cross?
eller lånad mtb?
med skärmar?
eller naket, i skogen?
Jag kommer att vissla på mina favoritlåtar
Jag kommer att känna mig skitsnygg skitsvart skitglad
Och sedan börjar vinterträningen med
cykel
cykel
cykel
och så lite styrka och simning på det.
Mina tankar studsar, abstinensen gör mig rörig, jag behöver ett litet racemoment så jag har anmält mig till CK Barriärs Basemile Snowdown. För hur härligt låter inte det?
Jag ser förstås fram emot snön och tindret, men jag blir lika glad om det är moddig blötmisär där ute. Jag kommer att njuta i alla fall.
Tävlingssäsongen 2016 kommer att bli en tuff en så lika bra att unna sig små belöningar på vägen. Och vad kan vara härligare än att #lidamedstil ute på vintervägarna?
Puss!
Vinterdistans naken kanske skulle kunna vara något…. ;)
När vi crossar i våra tunna tempodressar är det ungefär som att crossa näck typ ;)