Månadsarkiv

december 2015

Allmänt om träningCykel

Årets sista pass!

av Katja
skrivet av Katja

adidassneakers

Hej. Nåt är fel på bloggen så bilderna är gullefjuttiga men Sinterlaars är på det så det lär ju lösa sig snart (och blogrape är ett faktum, gäller bara att hitta det innan det hittar mig :P). Dessutom måste jag ånyo översätta alla “one comment”-texter så de blir på svenska igen men palla göra det nu. Överhuvudtaget pallar jag inte så mycket just nu. Pallar inga storslagna årssammanfattningar, pallar inga målbeskrivningar. Kanske får ett rus och skriver ihop något sådant senare men just nu – äsch. Jag väntar mest på min riktiga ledighet som börjar överimorgon för då jävlar är jag ledig från alla måsten fram till den sjunde. Fatta sex dagar utan en enda jäkla storhelg i sikte. Blir jag inte sjuk (som jag alltid blir när jag blir ledig) så då jäklar ska det sättas ihop storslagna bloggsaker!

Men hörni, till saken. Jag gymmade för sista gången för i år idag. Hur skönt som helst. Vi var inte många som tränade idag. De hemska mixarna som F&S på Rocklunda (världens bästa träningsanläggning för övrigt men musiken… Ta mig härifrån!) kör spelades av någon anledning inte utan man fick gymma till Ace of Base och andra glättiga gammelhits. Trevligt.

Jag sportade mina nya neoniga adidasdojs och körde core, armar och rygg. Benen fick vila efter uppvärmningen – de två dagarna ute hade satt sina spår. Älskar satta spår förresten, nu är det totalmys i hela kroppen.

Så tänka sig, trodde aldrig jag skulle berätta det men cyklistens sista pass tvåtusenfemton blev inte cykling utan gym. Nåväl – jag kommer att cykla till tåget som ska ta mig till Stockholm och det nya året imorgon.

Vilket blev/blir årets sista pass för er? 

Puss!

3 kommentarer
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
Between the ridesLivsstil

Behind blue eyes (not the one by Limb Bizkit)

av Katja
skrivet av Katja

katja snow

Gamm-skidjackan gör ett fint jobb – men jag ser fram emot att 
snart cykla i årets Klapp till Katja.
Kan ni gissa vad det är? :P

Hej folksis. Jag har tråkiga nyheter, för er som bryr er. Kom precis hem från optikern. Fick tid idag efter att gråtringt igår och bönat om tid snarastmöjligasttackjagkanknapptseförallaticsochallrodnad. Hon var noga. Tittade än i här, än in där. Mätte och klickade och hummade. Och så fick jag höra utfallet, föga trevligt. Mina linser är för tajta. De har typ skurit in sig i ögonen. Märken finns där. Mina linser är också för starka (hur det nu kan bli, fick ju de värden av optikern förut, inte samma i och för sig men ändå, hur våga lita på mänskligheten?). Mina ögon får jobba järnet. Inte så konstigt att ögonen mår som de gör. Ordination – linsvila i veckorna två. Med undantag för nyårsnatten då kanske, men absolut inte annars. Nytt besök om två veckor, då blir det undersökning igen och har jag tur så får vi kika på en annan linsmodell till mig. Har jag otur så får jag fortsätta dras med glasögonen ett gäng veckor till.

Jag äger tre par glasögon. Två är slitnare än beatlesdängorna som haussas järnet på Spotify just nu. Det tredje paret är för hipstrigt och för stort, men därav oslitet. Men ligger tyvärr nerpackat i en kartong hos flyttfirman (mellan kontoren nu, mitt företag byter adress).

Fett drygt. Bortser man från att glasögonen är gamla omoderna slitna och illasittande så är det förjävla obekvämt att cykla med dem. Det var ju egentligen främst för träningens skull som jag för något år sedan bet ihop och tvingade mig själv att vålda min natur och lära mig att peta in främmande kalla föremål i mina ögon. Jag som fortfarande freakar ut av att ens råka få ögonpennan innanför ögonlocken! Fatta modig? Och nu ba bajs.

Men nåväl! No hornhinna no cry i alla fall, så det är väl bara att vila och se lagom icke-pro ut under vinterkepan. Jag ser positivt (om än småblint) fram emot framtiden med nya, katjavänliga linser. Och har en gång för alla lärt mig – linser är inte som torrentfiler. Det går inte att bara tanka ner från nätet och hoppas att det ser bra ut. Nä, man måste faktiskt lyssna på experterna ibland, och experterna får fanken skärpa sig och ge en rätta värden så man slipper plågas!

Annars var det djävulskt kallt ute idag. Vi mäktade med två timmar, jag var lite orolig och därför osäkrare på underlaget än jag brukar vara. Fällde en del tårar pga. det ena och det andra (själsligt, Ridleyn levererade fint) men skärpte mig sedan efter några klunkar te ur den bästa uppfinningen termobidon. Väl hemma tinade tårna så småningom upp och digestivekex (med chokladöverdrag, de bästa!) åkte fram. Sedan drog jag ner på stan och köpte en för 30-åringen-to-be totalt opassande kjol i skatermodell och en funky killtröja, fast för mig då.

Nu, utmattad, kramar plyschkaninen. Fryser ni förresten också mycket om tårna nu när ni cyklar? Jag fattar inte, kör med deluxevinterskorna och dubbla yllesockor men likt förbannat så! Har ni några bra tips?

Puss från blindstyret!

Fast okej jag erkänner,
Limp Bizkits tolkning var stel men ändå okej på nåt sätt.

2 kommentarer
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
CX och gravelKatja älskar vintercykling

Deep winter retox

av Katja
skrivet av Katja

23728901990_250913e6dd_o

Prick såhär vackert var det idag.

Hej. Jag har överansträngda ögon och kan därför varken titta på en datorskärm, se teve, läsa eller ens vistas i solen längre än små korta snuttisstunder :( Det är så tråkigt! Jag saknar trötta ut er med mina långdragna inlägg ju. Vad överansträngningen beror på vet jag inte riktigt men jag har i alla fall fått en tid hos optikern imorgon så de får titta på mina ögon och kanske tipsa om andra linser eller någonting. Under tiden blundar jag så mycket jag kan helt enkelt. Tråkigt liv för en som annars läser något så fort tillfälle ges!

Innan ögonen börjar vattnas för mycket tänkte jag i alla fall berätta för er att snön har äntligen kommit till Västerås. Så idag kittade vi små CX Bandits upp oss i våra skönaste vinterkläder och begav oss ut på de snöklädda vägarna och icke-vägarna. Tanken var minst fyra timmar men mina ögon började bråka, ticksa och vattnas så fort jag kom ut. Stod ut i ett par timmar – vilket var helt hemskt, nästan elakt att inte njuta av vinternaturens skönhet! – men sa sedan hejdå och trampade hemåt med rödsprängda ögon och fortfarande pigga ben. Bortsett från ögoneländet var turen magisk. Eftersom vi inte pallat sätta på dubb än så var det tekniskt skoj, speciellt i skogen och på dem ställen där man liksom inte riktigt visste vad som dolde sig under snölagret. Alla borde testa känslan av när bakhjulet släpper men man behåller lugnet och snyggt rätar ut crossen (eller mtb eller vad man nu råkar köra) och blir lite säkrare och lite mindre vinglig för varje tramptag.

Jag har mycket att berätta – vi har ju inte hörts på ett tag. Men nu måste jag sluta skriva här innan ögonen dödar mig – men tycker ni tar och blir medlemmar i den nya facebookgruppen Vintercyklisterna. Som är till för alla som verkligen älskar vintercykling (eller kanske vill lära sig att älska den?) och vill snacka med likasinnade.

Puss och vi hörs och fin ny låt på er så hålls ni glada och lugna

eran snöängel (hehe)

1 kommentar
1 FacebookTwitterLinkedinEmail
Katja om kärlek

Ett riktigt gott hjul på er.

av Katja
skrivet av Katja

christmas-bamboo-bicycle-tree-decorations

God kväll kära läsare. Tänkte önska er alla julfirande ena en riktigt god och vilsam jul (med tid för cykling förstås för er som kör Rapha Festive 500 i år)!

Och ni som inte firar jul eller vill fira men kan/får/förmår er inte – tänk på att julaftonen är en enda jäkla dag i detta universum, som är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.

Själv har jag en familjedel på besök här. Imorse hann jag med ett gäng ruggigt jobbiga kortintervaller på trainern. Kort men skönt – få igång snurret efter gårdagens lillklingemosande i lervällingen. Sedan har vi varit ute i bergslagsnaturen, käkat strömming, mekat med bilen och jag har målat i blått och brandrött.

Jag är välmedveten om att tre kalenderluckor saknas men dem kommer ni att få, det lovar jag. Min festiva period slutar liksom inte vid julen heller.

Nåväl, gnattis på er så hörs vi kanske imorgon! Om inte – softa på ordentligt och ta hand om er, era nära och kära, era cyklar och era gosedjur.

Puss på er.

1 kommentar
0 FacebookTwitterLinkedinEmail