Cykelkatten Posts

Hej på er fina cykelfolks!

Måndag = ny vecka = nya påhitt.
Vi kan väl gå igenom mitt påtänkta schema för veckan så kanske det blir lite, lite roligare att överleva tanken på att den finfina helgen är slut.
Det hanns med både lyckat enmanna cykelpass Enköping tur och retur, kräftkalas hos Punken & Co., massa sömn och städning. Dessutom åt jag världens godaste paella igår som älskling hade fixat under tiden jag förhörde honom på segermarginaler i Touren (jepp, vi är fortfarande inne på Touren vi… Vueltan har inte riktigt landat i våra skallar än).
Grymt med jobb står på schemat! Men så är livet som konsult. Antingen så går man runt utan större uppdrag och är smått uttråkad eller så river man i håret. Å andra sidan – jag är en deadlinedrottning. Presterar alltså som bäst under press. Om det är hälsosamt? Vem bryr sig, jag mår i alla fall bra av det.

I alla fall, Cykelkattens veckoschema!

  • Måndag dvs. idag – jobb, sen bio med älskling! Lyckats få tag i gratis biljetter till “Förälskad i Rom”. Aldrig sett en Woody-film på bio förut, ska bli spännande. 
  • Tisdag – jobb, sen träning med VCK! Imorgon jävlar, då ska benen i mig hålla hela vägen in i mål. Ska fan ryta ifrån om klungan kör för sprättigt i början. Man vinner ingenting på att inte värma upp. Förresten måste vi ha fler grupper. Ska ta upp det på samlingen imorgon.
  • Onsdag – jobb, sen ska jag bara gosa äta mat göra nada på kvällen. Spännande va? Nä men ack så välbehövligt!
  • Tosdag – jobb, sen VCK. Nu börjar träningspassen 17.30 istället för 18.00. Liten skillnad för världstiden, stor skillnad för oss som vill göra något även efter träningen.
  • Fredag – då far jag till Stockholm för att hälsa på pärona och gratta lillebror till hans skolstart (förskoleklassen visserligen men ändå). Tänker trycka i mig minst två tårtbitar och ett antal bakelser. Under helgen, alltså. 
Annat som ska hinnas denna vecka är lite planering och festpyssel. Jag har nämligen fått en cykelrelaterad festidé… Men mer om den – i ett annat inlägg, vill inte avslöja för mycket än.
Ha en fin måndag folks så hörs vi snart igen!
When in Alps, all you have to plan is water intake…

Börjar bli lite nöjd med mig själv ändå. Vart nästan FÖR deppig efter det för min del totalt sugiga passet i torsdags (då benen helt enkelt gav upp efter typ, 3 mil?) Men. Benen mina svaga pallade 30 km/h till Enköping igår. Tog vinden på alla glada knuttar som körde Mälaren Runt :) Tillbaks gick det inte lika fort då motvinden kom så det vart 26 km/h i snitt totalt. Men med tanke på all syra, samt att jag körde själv och hade en icke-ärodynamisk tröja (darlings Rapha i size L) så borde jag vara nöjd. Firade med kräftkalas hos Punken & Co. igår kväll och en cheesecake på Ikea idag.

//Glad katt

Hej. Låt oss prata klungkommunikation. Och nej, detta är inte ännu ett av föreläsningsinläggen om hur viktigt det är att kommunicera för att undvika faror. Detta är bara min kortfattade förklaring till varför jag ibland tycker att det är skönt att

HÅLLA KÄFTEN och GÅ INÅT och VARA TILLSAMMANS MED ER ÄNDÅ ENSAM MED MIN BIKE

när jag cyklar.

Ibland känner jag själv

Fan va asocial jag måste framstå i klungan! 

Och nog är det så att kontrasten kan te sig stor mellan stillastående Katja & rullandes Katja. De som känner mig vet nämligen att jag pratar gärna, mycket, högt och (ve och fasa!) lite gällt till och med. Inget drömläge för de lättirriterade, helt ok för de andra sociala.

Men.

När jag cyklar så pratar jag mycket mindre, mer sällan, tystare och ibland inte alls. Oftast räcker det med att jag på ett sjysst sätt säger kom igen, jag är flåsig och måste därför hålla käften. Låt mig vara så kanske vi kan prata mer i slutet av passet. Men ibland känns det som att folks blir lite stötta. Snälla, bli inte det.

Och vet ni mina orsaker, innan ni tror att jag är en bister otrevlig sak?

  • Jag har sportcyklat sen april. Alltså inte ens ett halvår! Jag tycker att det ibland kan vara lite tufft att både cykla och prata samtidigt. Speciellt om farten överstiger 30 km/h och jag ligger och drar. Jag måste koncentrera mig på att andas rätt. Så att jag får bra hjälp från kroppen.
  • Jag tycker om att småprata om dittan och dattan men jag tycker likväl om att koncentrera mig på min cykling, mina ben och inte minst vyer. Misstänker starkt att de flesta känner likadant.

Och… Jag gillar pepp men jag gillar inte att bli skjutsad, speciellt på stjären. Tänk på det manliga medcyklister och respektera detta. Basta.

    Usch, jag hoppas verkligen att ni inte missförstår mig och tar mig för en otrevlig en som ogillar det sällskapliga med klungcykling. Tvärtom, jag uppskattar verkligen att socialisera med klubbkamraterna. Men så länge jag är på den nivån att jag måste kontrollera kroppen till 100 % för att hänga med hela passet så får jag finna mig i att – på bekostnad av mitt rykte – hålla käften, le och känna mina ben. Och er runtomkring, förstås. För den peppen som klungkörning ger, det är en ynnerst :)

    Moralpanik jao?

    Wiggo följer i Cykelkattens spår på Mallis (iförd den nya Fred Perry-tröjan). Källa

    Eller helt enkelt, acceptera.
    En riktig cyklist lever efter mottot

    DET ÄR KAKAN MAN VILL ÅT*

    ;)
    ____________________
    * Uttrycket myntades av oss på Mallis och syftar på alla glada cykelgubbs på Mallis som nästan grät av glädje när cheesecaken serverades på cykelmekka Petras caféer. Ingen kaka (eller cigg, glas vin, ny sjysst pryl etc.) = ingen motivation.

    Blundar hårt hårt hårt.

    *Såja*

    Lagt en bisarr summa pengs på en ny höstoutfit från Rapha.
    Å andra sidan, det motsvarar bara EN dunjacka från Fjällräven.
    Eller bara en TREDJEDEL av en HELT OK-cykel.
    Och euron ÄR JU FAKTISKT låg.

    *Blundar lite till*
    I älsklingströjan på B&B på Rivieran för bara nån månad sen…