CYKELKATTEN

cykelmek

Katjas cykelkök

Igår lärde jag mig att rikta cykelhjul.

av Katja 5 år ago
skrivet av Katja

Tja! Hur mår ni?

En helslut mammaartist här. Ivar är i en fas då han kräver uppmärksamhet typ hela tiden. Bökar med maten och är precis hur mottaglig som helst för alla intrycken. De senaste dagars blogginläggen är författade i (på?) kollektiva trafikmedel och på gående fot under promenaderna. Yes, det är pokémonjägarna och Cykelkatten (fast om någon undrar så är jag mer en ingresstjej).

Igår hade min sötebrödis mycket att titta på. Jag lärde mig nämligen att rikta cykelhjul. Hade ju för länge sedan bestämt mig för att bli ett klokare jag under mammaledigheten och vad passar då bättre om inte att ta itu med vissa gamla kunskapsluckor som oförmågan att rikta mina egna hjul?

Fast egentligen var det AK:s idé från början. Han hade påpekat lite milt att det vore bra om jag kanske kunde lära mig under hans instruktioner. Point taken, så fick det bli.

Så igår kom AK över med hjulriktningsstället och verktygen. Efter lite småskamsen rengöring med babywipes var det skeva hårt ansatta crossbakhjulet redo att langas upp i stället.

Skevheten estimerades med hjälp av stället. Ekerdimensionen och spänningen mättes och kollades mot tabellen som visade hur spänningen borde vara. Sedan var det dags att börja skruva på ekrarna och ömsom dra åt, ömsom släppa på spänningen. Nippeljävlarna satt bra hårt så där fick man faktiskt hålla emot med tången.

Det hela tog ett tag. AK som hade gjort det hundra gånger hade förstås bra känsla för finliret medan en annan fick mest ställa frågor och få in logiken i vilken eker som behövde dras åt/släppas på.

Till slut blev hjulet finfint och rakare än vad det ”måste” vara till och med. Det hade tagit sin lilla tid men så är det – att rikta hjul är ett något tidskrävande precisionsarbete. Efter denna första gången kan jag förstås absolut inte påstå att jag nu kan börja rikta folks hjul till höger och vänster. Det kommer att kräva ett gäng försök innan jag kan säga att jag kan det ordentligt. Men nu vet jag hur man gör och vem vet, kanske blir det till att investera i ett eget hjulriktningsställ och en egen tensiometer när det väl finns plats och tid till att pyssla om mina egna hjul. Tills vidare får jag låna grejerna och fortsätta träna. Vill ni också lära er? Fråga en vän som kan eller läs här kanske? Bra guide tycker jag.

Tack AK! Och ni andra kan väl lyssna om mitt något speciella förhållande till cykelmek i det senaste avsnittet av CYKLISTPODDEN. Puss!

5 år ago 0 kommentar
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
Cyklistpodden

Cykelmek och egosmek – CYKLISTPODDEN är här med sitt fjärde avsnitt!

av Katja 5 år ago
skrivet av Katja

God morgon cykelvänner.

Friskt ute huh? -16 här i gurkstaden, brr. Vet ni vad för spännande jag ska göra snart? Gå på date med tandhygienisten, blä. Dyrt och smärtsamt. Tyck synd om mig. Tack. Nu till det glada. Nya avsnittet av CYKLISTPODDEN är här. Ett superfärskt avsnitt inspelat igår kväll i ett småkallt grupprum på Mälardalens Högskola (utan DJ Tuss som valde att hänga hemma med sin far). Desto hetare har diskussionen blivit! För vi snackar…

cykelmek 😱😱😱

Cykelmek. Mycket snack och lite verkstad, eller? För hur svårt kan det vara – att laga och sköta om sin egen cykel? Tydligen rätt svårt. I alla fall om man har en skruv lös. Eller var den klingbulten? I det fjärde avsnittet av CYKLISTPODDEN bjuder Anna och Katja från everything cykelmek – från tips på vad man bör ha med sig när man ska ut och hoja till talande berättelser från mekaniska lyckanden och misslyckanden. För till syvende och sist handlar cykelmeket om att laga sitt trasiga cyklistego, eller?

Lyssna här, på iTunes, Acast eller via RSS. Och glöm för Guds skull inte att risarosa oss där du finner det lämpligast. Tillsammans cyklifierar vi poddosfären. Puss och ha en grym onsdag.

5 år ago 0 kommentar
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
CX och gravelCykelI väntan på kattungenKatjas gravidträning

Gravidcyklingens ansikte

av Katja 6 år ago
skrivet av Katja

Gravidcyklingens ansikte är ett svettigt sådant! ett hjälmrandigt sådant! ett ojämnt solbränt sådant! ett (först plågat men sedan) lättat och cykellyckligt sådant! ett lite bredare än före-graviditeten sådant (sjukt smidigt ty favvobrillorna ramlar äntligen inte av längre)! ett flapjack-smuligt sådant! ett skelögt sådant!

Idag blev det ett gäng nämligen strax under sex mil mest grus men lite stig och asfalt ihop med Jonas, Anna och mtb-Erik. På röda Ridleyn alltså, mtb är ju i cykelmekarnas händer på grund av chainsuckproblematiken. Det var hett, torrt, dammigt, gruset var förrädiskt och jag plågades av mjälthugg. Och en insikt om att även crossens dagar som min gravidcyklingmaskin är räknade :'( Men med knäna utåt – crossens sittställning börjar bli lite väl rejsig även för min rätt nätta bäbismage – och en stor skopa tålamod gick det an och vi hade jättetrevligt. Mer om turen kommer med Jonas kort han tog under körningen.

Nu har jag äntligen tvättat cykeln glänsande ren och den doftar crankalicious värre – hur gott som helst.

Har nu förresten fått ett sms om att min stigkompis är klar hos cykelmeken. Yey, imorgon blir det mtb! Puss och stravarutten är här – så fint vid Vad-groparna med det azurblå kalkvattnet.

6 år ago 0 kommentar
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
Cykel

Friends in need arrive at singlespeed.

av Katja 8 år ago
skrivet av Katja

IMG_6671

AK! Fick en lunch och en kram men förtjänar egentligen minst:

1 godispåse
2 chokladkex, utanför godispåsen
1 platta Cola (original)
2 starter till valfria tempolopp
1 glass.

AK kom ju till mitt jobb under lunchen och så tog vi den eländiga rosen ner i garaget och började kolla på den. Följande fel hittades:

1 sned och smålös framväxel
3+ oåtdragna uppicklade klingbultar
1 småsned bakbroms
1 saknad dold klingbult (fast det hade vi vetat innan).

Det är alltså ungefär en månad sedan cykeln kom tillbaka från den tyska fabriken. Självklart åligger dig mig att kontrollera att allting är ordentligt åtdraget och ingenting saknas men… nu hade jag inte gjort det riktigt utan litat på Rose.

AK åtgärdade de ovanstående bristerna. Knak- och rasselljudet upphörde. Klingorna är något slitna (speciellt den stora, Great Climbs of Västmanland ni vet) och jag ska rengöra cykeln grundligare inför Dalsland Runt men ändå. Cykeln är typ hel igen (“typ” för jag vågar knappt hoppas nuförtiden).

Jag och AK erhöll en varsin sushibuffélunch och så drog han ut på sina hemliga cykeläventyr medan jag fortsatte arbeta. Nu med en hel tysk-italienare vid min sida.

Tack AK <333

8 år ago 3 kommentarer
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
Mellan rundornaSnack

Jo jag kan visst meka, men det är cykla jag vill!

av Katja 9 år ago
skrivet av Katja

 Fett med spel för galleriorna,
men ett och annat har jag ändå lärt mig,
t ex posa i min blåa frottéoverall “mekställ” från 70-talet.
Fast linda styrlinda, det är jag typ grym på!

Det har blivit så himla poppis, det där med att meka cyklar till höger och vänster. Speciellt om det står tjej- innan… Det startas grupper, utmaningar, heta linjer, fanzines… ok, riktigt så är det kanske inte men mekarhysterin är påtaglig och utvecklingen lavinartad. Alla ska me(ka). 

Jag är så politiskt inkorrekt att jag ger blanka fan i att meka om jag inte måste.

och den vanligaste frågan jag får är då Men vill du inte lära dig lite mer om cykelmek, du som är cyklist?

Och jag ba nej

Och de ba höjer på ögonbryna

Och jag ba alltså ge er. Skilj på kan och vill!

I och med att jag gärna cyklar själv – och gärna långt och spännande och småfarligt – så är jag så illa tvungen att kunna laga och ställa in min cykel. Till skillnad från säg Sydeuropa, där det kryllar av cyklister vid varenda avfart så är Sverige ett rätt så cykelöde land. Kan man inte laga punka eller säg, justera bromsvajrar eller dylikt så ligger man risigt till. Landsbygdstaxi är dessutom förbaskat dyrt, kanske en valfråga för Centerpartiet?

ehm hursom, tillbaks till ämnet.

Varför måste alla vilja meka med sin hoj?

Ingen ser ner på dem som inte har lust att själva byta däck på bilen fast de äger både domkraft och handböcker. Ingen ser ner på dem som inte har lust att själva handgripligen installera golvvärme fast de bor i hus.

Så varför anses man nästan en andraklassens cyklist bara för att man inte har lust att serva maskinen som man ändå skaffat för att – hör och häpna! – cykla på? (okej kanske inte Grannen som gjort mekandet till en fetisch, men Grannen är Grannen <3) Är det nåt slags gammal moppetradition eller? Okej att sammekandet förenar, det kan jag köpa, men är det inte bättre att lägga den tiden på att typ, lära sig cykla i grupp istället? Dessutom ser jag det nästan som den moderna cyklistens skyldighet, att vårda, älska och sponsra sin lokala cykelmek som ju inte är någon dussinvara i ett fotbollsland som vårt.

Hör på nu. Det är okej att skita i att vilja meka. Har ni ingen större lust – lär er att byta punka samt kånka hojen på axeln till närmaste tätort så lovar jag att ni kommer långt med det.

och nästa gång någon fnyser och påpekar att jaha minsann, du kan väl säkert inte fixa det du ser jag så kan du fnysa tillbaks och glatt kontra

Jo jag kan visst meka, men det är cykla jag vill

(och tjuta lite med bromsbeläggen, lagom teatraliskt och irriterande)

9 år ago 4 kommentarer
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
  1. Anna-Maria om Lådcykelpremiären.

    Vad kul och praktiskt med lådcykel! Hoppas den fortätter att kännas lika bra, om inte bättre, när du fått trampa…

  2. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack! :D <3

  3. Jonatan om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Spännande. Heja dig Katja!

  4. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack bäbis! Faktiskt så tänker jag på ditt ST; tänker om Anna har fixat ST - THE ST - nog…

  5. Anna Lindén om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Helt rätt!! Dör av awwwwww inför ditt projekt. Ser så mycket fram emot att poppa målgångs/årgångs-skumpa med dig och allt…

Bon courage! Puss, Katja

CYKELKATTEN