CYKELKATTEN
Månadsarkiv

juni 2017

CykelKatja kör MTB

Jag blundar.

av Katja 6 år ago
skrivet av Katja

Jag blundar och tänker tillbaka på söndagen, då vi hade gått in i vecka tjugofem och cyklade in i skogen, så trygga

jag tänker på fukten i skogen, på den skyddande svalkan, på den törstsläckande klorofyllrikedomen

tänker på hur jobbigt det är, och hur skönt jobbigt det är, och hur frustrerande jobbigt det är, och sedan, efteråt

bara skönt

Kan det snälla bli skönt igen?

Tänker på att vilja spåret med omsorg, skogsmaskinerna har lämnat sina spår, spånigt, torvigt, tungt går det, benen är starka

måste de vika sig under mig, jag som försöker fortsätta gå

Tänker på hur stadig jag är, med mina extra kilon värdefullast vikt på jorden

viktlös just nu, när marken gungar under mina fötter

Jag försvinner upp i mina drömmar, blundar jag kan sträcka handen och känna den allra mjukaste delen, den precis under skägglinjen, dit jag kan trycka in min kind och stå och gömma mig och låta evigheterna dundra förbi

drömmer precis nu, när jag är mitt inne i vad som tycks ta en evighet

Korten är tagna av Jonas & mig

under vår cykling i Hedesunda i söndags

Nej benen de bär inte alltid, inte var dag, ibland måste jag stiga ner i det kalla, blöta, svarta, som sätter sig i hjärtat, drar det ner genom hela bröstet, in i den dova jättegrytan som slukar allt

så obarmhärtigt ljust det är ute för att vara så mörkt inne

Jag blundar igen.

6 år ago 1 kommentar
1 FacebookTwitterLinkedinEmail
CykelKatja kör MTBKatjas proffscirkus

Fem snara cykelhändelser att se fram emot!

av Katja 6 år ago
skrivet av Katja

Obs inlägget är länktätt men det för att underlätta för er förstås <3

ett. Veteran-SM – eller SM Masters om man vill kalla det så – går av stapeln i helgen, nämligen fredag 30-söndag 02 juli. Gottne IF Cykel står värdklubb. Mastersklasserna är alltså vuxenklasserna för de som inte kan eller vill tävla i elitklasserna. Det betyder dock inte att racen och utmaningarna skulle vara tråkigare och mindre tuffa för det, och speciellt inte för den som är ny på amatörtävlingsbiten. Jag glömmer aldrig hur hemskt jobbigt (tempot, varmaste dagen) och hur hemskt kul (linjet, svalare dagen) det var att köra Veteran-SM i Sunne för två år sedan. Hoppas damklungan blir stor i år. Hejar på mina blårange cykelkamrater och allas vår cykelbloggare Johan förstås!

två. Giro Rosa börjar imorgon fredag den 30 juni. Tyvärr är jag en av de få (om inte den enda känns det som ibland?) i de svenska cykelmedierna att år efter år uppmärksamma Giro Rosa. Men det är faktiskt årets största etapplopp för damernas proffsklunga. (Minst) tre åkare har Sverige till start:

  1. Hanna Nilsson
  2. Sara Penton (SM-mästarinnan ni vet)
  3. Emilia Fahlin

Ella Cyclingtips har gjort en bra sammanfattning för den som vill lära sig om årets Girot. Och här är mitt inlägg om Världstouren som Giro Rosa ingår i. Tävlingen följer du bäst via RaiPlay (VPN baby!), på loppets och UCI:s youtubekanaler samt med twitterhashtaggen #GiroRosa.

tre. Tour de France börjar på lördag den 1 juli. Tour de France! Kräver kanske inte någon större presentation, va? Min egen kärleksförklaring till Touren kommer lite senare, men du som av någon anledning inte har kommit in i Touren-svängen än kan ju läsa TV4-expertkommentators Gabriella Ekströms intro här. För dig som önskar följa Touren i tablåteve så finns tabellen här, för dig som föredrar hänga med Vacchi och Adamsson finns som vanligt Eurosport Player. Missa förresten inte La Course i Marseille den 20 juli – speciellt med tanken på att det inte blir någon Route de France Féminine (“damernas Tour de France” efter att föregångaren La Grande Boucle Féminine gått i graven) i år på grund av bla bla… äsch, läs själva, blir bara trött :'(

fyra. Kortbane-SM – SM i Grand Prix, GP alltså – går av stapeln på tisdag den 4 juli. I år står Borås värdstad för festen. Förra året gjorde jag bort mig i direktsändning genom att frihjula en tredjedel av banan på grund av ett växelhaveri de luxe – i år gör jag bort mig genom att inte ställa upp alls. Haha nädå, i år är jag ett icke-tävlande bolldjur ju! Kommer dock ändå vara på plats, vara mek åt coach Tony som jag uppviglat till deltagande och på alla grymma damer som tävlar i den enligt mig bästa grenen. Hela SM-veckan kommer att sändas i SVT så ni som inte är på plats i värdstaden kan följa tävlingen på SVT1 från och med kl 12. Missa inte!

fem. Att det är helg och alltså minst två dagar att hoja järnet snart. Hoppas min mtb är färdiglagad och hemma imorgon kväll – stigsuget är stort.

Puss!

6 år ago 0 kommentar
1 FacebookTwitterLinkedinEmail
CykelKatjas tips

Min bästa guide till benrakning för cyklister

av Katja 6 år ago
skrivet av Katja

Originalfotot från Cyclist

Hej! Nu i cykelsäsongens mitt kryllar det av dem på stans och landets vägar och stigar – ben. Våra underbara cyklistben! Här kommer en matig guide till den estetiska benskötselns vassa konst. 

⚔ Vi börjar med den enkla frågan om benrakandets vara eller icke vara. Du hittar nog inget professionell landsvägscyklist som inte rakar spirorna, det gäller förstås även crossies men även de flesta mountainbikers. Men även de flesta amatörer – för det är värt att komma ihåg att cykling är nog världens proffsigaste amatöridrott – rakar benen. Debatten är lika gammal som själva benrakningsvanan och det är inte jag som ska påtala för er om ni ska raka benen eller inte. Särskilt med tanke på att jag inte rakade dem en endaste gång i mitt liv tills jag ansåg mig cyklist dedikerad nog att göra det. Men en sak är säker – det handlar först och främst om hängivenheten och ens eget förhållande till sin passion. Köp den eller förkasta den – voilà.

Många herrnybörjare drar sig från att raka benen ty “fruntimrigt” (av samma anledning som många herrnybörjare drar sig från att bära tight lycra). För er med det bekymret kan det vara trösterikt att veta – och åberopa för era icke-cyklister till kompisar! – att konditionsidrottare började raka benen långt innan det blev en allmän kvinnogrej. Faktiskt så var det simmarna som började med grejen och redan i början på 1900-talet så gjorde man tester som påvisade att rakade ben gav en klar fördel på exempelvis 400-metersdistanser. Det ni.

⚔ Snåla inte när du köper hyvel och byt den eller bladet ofta! Det ska aldrig ta emot och låta “skrapigt” när man rakar. Särskilt flerbladiga hyvlar samlar dessutom på en mängd mindre festliga bakterier som du inte vill få in i kroppen.

⚔ Tänk på att ta i liiite mindre när du precis bytt rakhyvel eller satt in ett nytt blad – tar du i lika hårt som med den gamla hyveln/det gamla bladet är risken större att du skär dig.

Är olyckan ändå framme och du har skurit dig? Se till att ha antingen alunstickor (finns för runt 20-30 spänn i var och varannan rakningstillbehörbutik till exempel här) eller alunstift nära till hands – aluniten steriliserar såret och stoppar blödningen. Perfekt att ha med sig på resan också.

⚔ Förvara rakhyveln i en torr miljö i en uppåtstående position, låt den inte bli fuktig, skitas ner och rosta till.

⚔ Även om det låter omständigt – hoppa helst inte över det förberedande skrubbmomentet. Skrubba med en valfri skrubbkräm, det mesta duger även om det bör vara en lite grövre variant än den som man har i ansiktet. Skrubbandet får bort de döda hudcellerna och gör rakningen mer precis. På köpet får du en lite bättre cirkulation i benen, något ingen cyklist bör tacka nej till.

⚔ Använd ett bra rakskum eller en bra rakkräm när du rakar – det förbättrar resultatet och gör hela upplevelsen trevligare.

Är du typen som inte litar på fabrikstillverkad kroppsvård? Här är ett enkelt recept på en DIY-rakkräm:

  • 2/3 dl sheasmör
  • 2/3 dl kokosolja
  • 2/4 dl olivolja
  • (valfritt – ett par droppar eterisk olja för doftens skull)

Blanda ihop – låt smälta i vattenbad – kyl ner i kylskåpet i ca 10 min – vispa upp till en fluffig smet i en burk. Förvara kallt, peta inte i krämen med händerna utan enbart med spatel eller sked.

⚔ Även om det är bättre att raka benen strax före turen/loppet än inte alls – raka dem helst kvällen innan du vill ha dem som lenast. Det beror på att det är på natten när benen svullnar något som hårsäckarna drar sig tillbaka och morgonbenen är lenare. Dessutom är man oftast mindre stressad på kvällen och då är risken för blodiga misstag något mindre.

⚔ Knäna är en svår del. Speciellt när man gjort sina vurpor ett gäng gånger… Knöliga och sticker ut och svåra att raka smidigt. Då kan det vara bra att raka knäna sist av allt. Då har du redan fått in snitsen och blivit varm på handen så att säga.

⚔ Avsluta med att smörja in benen med något fuktgivande. På sommaren gillar jag att smeta på lite svalkande och mentoligt som innehåller aloe vera men det mesta duger så länge det fuktar huden och inte innehåller olja för oljan täpper till porerna.

⚔ Till slut till den stora frågan – hur långt upp bör du raka? Är du en person med lite eller mycket ljus benbehåring så gör det inget om du inte går hela vägen upp så att säga. Har du däremot mycket och/eller synligt hår så är det bäst att raka så högt upp på benen som du kan. Förkasta idén om att anpassa rakningen till byxlängden. Även om du är en riktig perfektionist och håller hårt på byxkantlinjen så åker byxorna ändå upp och ner när du exempelvis trampar eller sätter dig ner. Dessutom är det föga elegant med fluffshortsen, oavsett hur elegant din personlighet är i övrigt.

Så, det var den lilla guiden det. God rakning på er mina herrar och damer. Puss!

6 år ago 5 kommentarer
2 FacebookTwitterLinkedinEmail
CykelI väntan på kattungenKatjas gravidträning

Återfaller, lider med stil, småplågas, ojar mig över trasig hoj men peppas upp ändå.

av Katja 6 år ago
skrivet av Katja

Fråga inte varför färgerna är så psykedeliska men här är ett kort
från när vi i lördags gick från havet till bilen och det började regna varmt
mysigt sommarregn och väl i bilen fick jag termoste och wienerbulle!
Bäst va.

Hej. Fick igår ett återfall. Post-Göteborg-förkylningen hade inte alls släppt utan antog liksom en annan form igår så efter världens snigelpromenad hem då benen knappt bar mig var det bara att acceptera fallet, duscha sig ren fån dagens måsten och däcka i väntan på mat och kärlek från Jonas. Blev först lite deppig – herregud antingen en normal vecka utan en endaste inplanerad jobbresa eller dylikt stressigt, redo att lägga på friluft, träning och något annat vettigt kvällstid och så är jag sjuk igen :'( – men sögs rätt fort in i boken jag läser nu. Boken, som är så djävulskt bra skriven att det inte går att vara deppig utan man vill nästan vara sjuk så länge man läser den i alla fall!

Med andra ord blir det väldigt lugnt idag med. Trots att vädret tigger och ber om att man ska göra utesaker så blir det en diss. Jag ska stoiskt hålla mig inomhus i liggande ställning, äta kanelgifflar och #lidamedstil. Planen är förstås att krya tillräckligt för att få ut något friluftigt av resten av veckan i alla fall.

I helgen är det Västerås Cityfestival så fly stan och köra mtb någonstans långt, långt ifrån civilisationen är en plan. Egentligen är jag fortfarande sugen på att dra till Högbo och köra alla de stigarna jag skulle ha kört om jag varit frisk i helgen men vi får se, kanske tar något närmare hemma denna gången. Även min än så länge petita (förutom när jag putar med den skoliosunge-style) bäbismage växer sig allt större för varje dag. Det gör mig rätt så medveten om att det inte är alltför många någorlunda tekniska cykelturer kvar innan jag får finna mig i att “bara” rulla. Vilket är absolut ingenting jag är ledsen över, äntligen softa junk miles med gott samvete liksom, men det gäller liksom ändå att passa på och cykla stig så länge kroppen tillåter det.

Det som måste ske nu är dock att laga cykeln. Antingen så är kedjan för uttöjd eller så är drevet shletet (eller något annat, finns alltid en möjlighet till när det kommer till cykelstrul!) men det som sker är att kedjan inte lossnar från drevet när man växlar ner till lilla klingan. Det händer inte varje gång men tillräckligt ofta. Resultatet är att det blir totalstopp och rätt obehagligt millisekunderna innan man lyckas klicka ur. Eftersom jag självklart inte vill utsätta mig för några risker så låter jag bli helt i att gå ner på lillklingan vilket gör backarbetet i bästa fall kämpigt och i värsta fall omöjligt. Så här har vi en sak som måste fixas om det ska bli något stigcyklande i helgen.

För övrigt har jag och Jonas redan nu börjat diskutera (läs: gnabbas) om vilket slags cykel som är bäst lämpad för distans (ah men femton mil plus ni vet) med bäbis. Vi borde kanske välja vilket slags barnvagn vi ska ha också? Barnvagnar verkar så himla omständigt och framför allt dyrt. Nästan som snygga hojar med bäbisanpassning. Eller ännu dyrare? Fy fanken vilken djungel fast lite spännande ändå. Kanske lika bra att vänta in i det sista med att köpa något sådant ifall man ångrar sig och återköpstiden är slut, typ.

Nä slutbabblat nu – nu har ni kanonkoll på statusen min liksom. Snart kommer det ett inlägg om helgens mtb-körning i Hedesunda, ska bara få lite ordning på bilderna. Puss!

6 år ago 0 kommentar
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
I väntan på kattungenKatjas gravidträning

Svaret på läsarfrågan: Hur lägger jag upp träningen under graviditeten?

av Katja 6 år ago
skrivet av Katja

Att komplettera graviddieten med pastellfiskar är förstås
inget måste utan mer ett tips från coachen, liksom.

Hej.

En fråga som jag har fått flera gånger är hur jag lägger upp träningen under graviditeten. Första gången någon ställde frågan var jag inte speciellt långt gången och lät förstås bli att svara offentligt. Nu när jag har varit gravid och tränande person i tjugofem+ veckor känner jag mig mogen för ett utförligare bloggsvar så här kommer det. Observera bara att detta inte är något hej jag är gravid för första gången men kommer här ändå med en drös tips-inlägg utan mer hur jag tänker i frågan oki? Då kör vi.

Alla graviditeter är olika. För en del kommer det helt naturligt, detta med att bära på ett eller flera barn med allt vad det innebär. För de andra kommer det som en fysisk och/eller psykisk chock. Ingetdera är konstigt och ens upplevelse av graviditeten är styrd av många faktorer som har att göra med både med ens fysiska och mentala förutsättningar, miljön osv. För oss moderna människor är graviditeten kanske den allra tydligaste och på många, många år första riktiga kontakten med vårt ursprung. Vilket kanske förklarar varför vi blir allt ifrån fundersamma till rentav vilsna i något som förvisso alla kommer ifrån, men som vi själva aldrig – eller på ett annat sätt i våra tidigare eventuella graviditeter – upplevt tidigare. Från att kunna kontrollera det mesta så är vi plötsligt inte i stånd att kontrollera särskilt mycket utan mest är på ett visst sätt och får gilla läget.

När jag blev gravid och framför allt började känna av graviditeten, började jag direkt söka efter saklig träningsrelaterad information som riktar sig till gravida träningspersoner. Har man inte råd att anlita en erfaren, medicinskt sakkunnig tränare så finns det inte mycket konkret att tillgå i träningslektyrvägen för gravida, och särskilt inte gravida cyklister. Det gick dock rätt fort att finna ett antal “förhållningsregler” som förekommer i så gott som alla medicinskt sakliga träningsråd till gravida:

✦ träna stabiliteten

✦ undvika ramla

✦ underskatta inte vikten av vila

✦ låta bli lyfta tungt

✦ sluta lita på magmusklerna (alltför mycket i alla fall)

✦ respektera dagsformen.

Och då kan man ju undra – går det ens att lägga upp träningen på ett fungerande sätt med tanke på all den personliga upplevelsen och all måendet och icke-måendet och alla förhållningsreglerna?

Är det inte bättre att bara flyta med så att säga? Visst, mår man bra av att inte planera – fine och då är den saken biff.

Men jag och med mig många andra mår bra av att kunna planera och ha någonting att längta till, om än kortsiktigt. Så mitt svar är – jo, det går visst att lägga upp träningen! Så länge man accepterar att upplägget är just ett upplägg och inget måste så man ställer in sig på att det inte är ett misslyckande om planen inte håller utan en naturlig del av processen.

För att få en bra balans mellan plan och verkställande har jag hittills tänkt en vecka i taget. Men till skillnad från det klassiska måndag: lätt rull, tisdag: korta intervaller etc.-upplägget har jag istället tänkt i lustfyllda banor: Vad är jag sugen på att hinna träna i veckan? Vad skulle vara bra att försöka hinna med?

Eftersom jag är en galen cyklist så har cyklingen förstås stått högst på agendan. Men istället för att tänka: jag måste hinna cykla si och så många mil så tänker jag: jag vill hinna med i alla fall ett eller kanske till och med två pass i naturen. Eftersom jag har tidigt känt av bäckensmärtor så tänker jag att ett par promenader så länge jag klarar av det, det kan nog vara bra. Men jag bestämmer ingen speciell dag, eller lägger upp värsta tidsmålet, utan följer just dagsformen-tänket. Det enda som är “heligt” är helgcyklandet – hittills landsväg, sedan CX, nuförtiden mtb, så småningom lätt grusrull misstänker jag, jag är tacksam för all cykling jag kan unna mig! – men inte ens det är ett måste utan mer en rolig grej att se fram emot.

I praktiken innebär det att jag under en vecka snittar ett par lite tuffare pass varvat med ibland tuffare, ibland lättare vardagsmotion i veckan. Vad som är tufft och vad som är lätt är självklart individuellt (försök snälla bästa att inte jämföra dig för mycket med andra – inte ens jag som tävlar på elitnivå ska jämföra mig med andra som tävlar på samma nivå för vi har så himla, himla olika förutsättningar, kroppar, gener, skallar etc. etc.) och varierar mycket från vecka till vecka. Men tack vare att mitt upplägg bygger på tränings- och äventyrsglädjen – det enda som funkar oavsett vad den nyckfulla gravidkroppen bjuder på! – så håller den vecka efter vecka, även om ena veckas “tuffaste” pass kan totalt bestå av två timmars slöare stavgång (fördelade på två tillfällen) medan en annan vecka kan innehålla flera mil teknisk mtb-körning toppat med ett gäng mil rull på det.

Så om jag ska avsluta med ett konkret förslag på hur du kan lägga upp din träning under graviditeten så är det följande dela upp planeringen i korta perioder (mycket hinner hända i gravidkroppen på en vecka, därav all veckoräkning vi gravvisar håller på med!) och fyll planen med vad du vill träna snarare än hur mycket och när du ska hinna träna det. Avvik med gott samvete – den stora mäktiga masterplanen för graviditeten vore väl ingen riktig plan om den inte innehöll utrymme för avvikelser, eller hur?

Må gott och puss! ✦

English: Today’s blog is an answer on a reader question I’ve got a few times – how do i set up a training plan during my pregnancy? The short answer is – plan what you want to train or experience instead of plan how much training you have to make or which days you have to train. And don’t forget to deviate from the plan – it’s a natural part of it. 

6 år ago 2 kommentarer
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
  • 1
  • 2
  • 3
  • …
  • 6
  1. Anna-Maria om Lådcykelpremiären.

    Vad kul och praktiskt med lådcykel! Hoppas den fortätter att kännas lika bra, om inte bättre, när du fått trampa…

  2. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack! :D <3

  3. Jonatan om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Spännande. Heja dig Katja!

  4. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack bäbis! Faktiskt så tänker jag på ditt ST; tänker om Anna har fixat ST - THE ST - nog…

  5. Anna Lindén om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Helt rätt!! Dör av awwwwww inför ditt projekt. Ser så mycket fram emot att poppa målgångs/årgångs-skumpa med dig och allt…

Bon courage! Puss, Katja

CYKELKATTEN