Behind blue eyes (not the one by Limb Bizkit)

Gamm-skidjackan gör ett fint jobb – men jag ser fram emot att 
snart cykla i årets Klapp till Katja.
Kan ni gissa vad det är? :P

Hej folksis. Jag har tråkiga nyheter, för er som bryr er. Kom precis hem från optikern. Fick tid idag efter att gråtringt igår och bönat om tid snarastmöjligasttackjagkanknapptseförallaticsochallrodnad. Hon var noga. Tittade än i här, än in där. Mätte och klickade och hummade. Och så fick jag höra utfallet, föga trevligt. Mina linser är för tajta. De har typ skurit in sig i ögonen. Märken finns där. Mina linser är också för starka (hur det nu kan bli, fick ju de värden av optikern förut, inte samma i och för sig men ändå, hur våga lita på mänskligheten?). Mina ögon får jobba järnet. Inte så konstigt att ögonen mår som de gör. Ordination – linsvila i veckorna två. Med undantag för nyårsnatten då kanske, men absolut inte annars. Nytt besök om två veckor, då blir det undersökning igen och har jag tur så får vi kika på en annan linsmodell till mig. Har jag otur så får jag fortsätta dras med glasögonen ett gäng veckor till.

Jag äger tre par glasögon. Två är slitnare än beatlesdängorna som haussas järnet på Spotify just nu. Det tredje paret är för hipstrigt och för stort, men därav oslitet. Men ligger tyvärr nerpackat i en kartong hos flyttfirman (mellan kontoren nu, mitt företag byter adress).

Fett drygt. Bortser man från att glasögonen är gamla omoderna slitna och illasittande så är det förjävla obekvämt att cykla med dem. Det var ju egentligen främst för träningens skull som jag för något år sedan bet ihop och tvingade mig själv att vålda min natur och lära mig att peta in främmande kalla föremål i mina ögon. Jag som fortfarande freakar ut av att ens råka få ögonpennan innanför ögonlocken! Fatta modig? Och nu ba bajs.

Men nåväl! No hornhinna no cry i alla fall, så det är väl bara att vila och se lagom icke-pro ut under vinterkepan. Jag ser positivt (om än småblint) fram emot framtiden med nya, katjavänliga linser. Och har en gång för alla lärt mig – linser är inte som torrentfiler. Det går inte att bara tanka ner från nätet och hoppas att det ser bra ut. Nä, man måste faktiskt lyssna på experterna ibland, och experterna får fanken skärpa sig och ge en rätta värden så man slipper plågas!

Annars var det djävulskt kallt ute idag. Vi mäktade med två timmar, jag var lite orolig och därför osäkrare på underlaget än jag brukar vara. Fällde en del tårar pga. det ena och det andra (själsligt, Ridleyn levererade fint) men skärpte mig sedan efter några klunkar te ur den bästa uppfinningen termobidon. Väl hemma tinade tårna så småningom upp och digestivekex (med chokladöverdrag, de bästa!) åkte fram. Sedan drog jag ner på stan och köpte en för 30-åringen-to-be totalt opassande kjol i skatermodell och en funky killtröja, fast för mig då.

Nu, utmattad, kramar plyschkaninen. Fryser ni förresten också mycket om tårna nu när ni cyklar? Jag fattar inte, kör med deluxevinterskorna och dubbla yllesockor men likt förbannat så! Har ni några bra tips?

Puss från blindstyret!

Fast okej jag erkänner,
Limp Bizkits tolkning var stel men ändå okej på nåt sätt.