Rött som i tvåförfemton grapefrukten från Ica och rött som i hur jag ser just nu när jag återigen ligger hemma däckad i brutal förkylning. Med ett gäng böcker och så det dära grapefruktköttet som enda glädjeämne. Så fort jag är frisk ska jag börja rota i mina öronnäsahals-regioner. Nåt är uppenbarligen gravt fel för inte är det klokt att en flicka ska behöva vara sjuk exakt varannan vecka i tre månaders tid trots alla möjliga vidtagna åtgärder, en mycket tunnare plånbok och med nåt som börjar likna förkylningsångest på köpet.
Livsstil
God fredag. Trainerfiestan fortsätter! Igår kom jag hem sent och trött men tvingade upp mojon för här skulle det bestigas Sa Calobra. Som jag sagt tidigare så befinner jag mig i ett slags provanställningsfas med min trainer och utforskar dess möjligheter (och begränsningar). Plöjer alltså igenom braiga videos som ger mig precis den rätta jobbighetsgraden. Igår vart det riktigt jobbigt och det gjorde mig glad. Ärligt talat hade jag innan trainerinvesteringen varit smått orolig att den skulle bli nåt utav “tv shop-pryl”, typ stå mest och se pryl-ish ut utan att riktigt användas. Men tack vare struktur och rätt upplägg börjar jag få ut riktigt bra träning av redskapet och ser alltså nytta med den träningen (jag vet att typ 90 % av alla cyklister kör trainer men ni vet ju hur det är, man måste ju testa själv för att bli övertygad). Än så länge kör jag mest GCN:s videos men vintern är lång såg att Strava hade ett gäng också. Mitt upplägg som känns rätt är i alla fall: uppvärmning till egen musik + genomförande av uppdraget i träningsvideon + nedrull till egen musik eller kors i taket – TV! (ser ju aldrig på TV annars)
Igår körde jag GCN:s 30-minuters klättringsvideo. Det var skoj, inte minst för att man får klättra låssas-Sa Calobra och för att instruktörskillen har mysig dialekt. Men fy satan jobbigt. I slutet av varje “klättringsblock” så ska man spurta för att få upp pulsen. I slutet stod jag upp och så skrek jag faktiskt rakt ut. Gott betyg, klart godkänt.
Vilka är era favvotrainervideos? Tipsa gärna! Puss.
Translation: Yesterday I did some “climbing” on my new trainer. I really enjoyed the GCN’s 30 minutes hill climbing video.
Igår närmade jag mig min trainer. Hej trainer! Hej thong! Hej grannarna… Hej handduk!
Jag skulle alltså köra mitt livs andra (!) trainerpass. Tänka sig att det tagit 3+ år innan jag vek mig ner och skaffade mig en. En sak har jag lärt mig hittils – det spelar ingen roll hur duktig än är på att pressa sig på intervaller på spinnerhoj (som mer liknar en monark) – trainer funkar lite annorlunda. Man får tänka lite annorlunda.
För att säkra uppvärmningen riggade jag upp ett par riktiga trainerfiesta-tunes på Yamahan. Yamahan har en fjärrkontroll till som jag aldrig förstått meningen med tills igår. Fett att sittandes på trainern kunna höja volymen ytterligare när man hör att grannarna kommit hem efter jobbet.
Eftersom jag finner ensamtränande brutalt tråkigt och har svårt att få upp mojo (och därmed åstadkomma vettig träningseffekt) när jag är själv så måste jag vägledas, även när jag är själv. Därför älskar jag träningsvideos. Igår körde jag en video som Tony hade tipsat om – GCN:s HIIIT-påhitt på 20 minuter. Går ut på att man kör sjukt jobbiga korta intervaller, 30-45-60 sek osv. Men kort återhämtning emellan. Tanken är att man ska bli sjukt trött. Och trött blev jag! Körde förstås lite längre (10 min) uppvärmning än den i videon föreslagna 4-minuters – fick upp pulsen rejält då jag inte kan köra alla växlar (ehm kassettbyte ikväll eller senast imorgon). Sen var det bara att hänga i, total flat out. Det var superkul och jag gnydde faktiskt till i slutet, eller var det benen som gnydde kanske? Däremot så märkte jag att det förstås kommer att ta ett par gånger innan jag hittar rätt belastning (och alltså kör ännu jobbigare) för de olika intervallsnuttarna, sådan trainernovis som jag är.
Jag avslutade passet med att se ut som en blöt hippie.
Blött hår, mascara all over och salig lite bortkommen blick. HIIT – vilken trainersuccé. På torsdag blir det lite längre “backintervaller”, har hittat en grym video till dem med. Idag core och lite bengym. Känner sådan träningsglädje just nu.
Puss!
Duktig och dricker vatten i finglas
på kalaset i Linköping jag var till i lördags.
God morgon! Det är måndag och underbar fluffig snö faller ner på marken. Såg inte en gnutta asfalt på cykelvägen imorse – men massa is däremot. Vilken tur att jag är en jäkel på att ratta damtrallor genom vilken terräng som helst faktiskt. Vad gör det om man vurpar lite snyggt ibland – det är ju ändå mjukt på marken? På tal om mjukt så blir det mjuk inrullning på trainern ikväll innan jag får dambesök – den nya marknadskommittén håller sitt första riktiga möte. Tänkte testa en ny uppvärmningsteknik jag har läst mig till men sen mest rulla in benen så de är intervallredo imorgon. Det är dags att börja intervalla på allvar. Förra året så körde vi ju klubbspinning och gruppintervallade men i år är det upp till min mojo att fixa det. Har inte riktigt blivit nån (trainer)intervallmästare än måste jag erkänna. Men är väl bara att nöta antar jag!
P.S. Förlåt förresten om inläggen kommer att va lite platta och lite ocykelkattiga ett tag. Jag är något kraftlös just nu. Men det går över. Puss.
Hej.
Jag är rätt så nere. Jag är så trött på att vara sjuk. Visst, jag är inte jättesjuk den här gången men varit tillräckligt krasslig för att varken orka eller få träna. Nu är jag frisk men svag och får alltså avstå träning. Igen. Jag vet inte vad jag gör för fel. De rimligaste anledningarna skulle kunna vara att jag:
– inte får träna intensivt ute i kylan alltför många gånger efter varann utan inomhusavbrott dvs. tränar inomhus i värmen även om alla andra kör utepass efter utepass i kylan. Jag svettas väldigt mycket vilket gör att jag tränar blöt och kall; blir extra tydligt under de få men nödvändiga kisspauserna.
– får bli ännu noggrannare med rutinen träna – vila – träna. Tenderar bli lite för ivrig när jag väl får träna, även om jag nu lite uppgivet duktigt väntar ut förkylningar.
– har känsliga luftrör och andra “kanaler”
– har förbaskat otur ♠
– hänger mycket med småbarn (t ex min lillebror) som umgås med andra småbarn på t ex dagis samt småbarnsföräldrar
– utsätter mig för kollektivtrafik, nya människormöten och “nya” baciller varje gång jag är i Stockholm eller utomlands
– mår lite för b inombords, lite privata anledningar och så men jag tror inte att ständig oro och mental stress är särskilt bra för immunförsvaret
– är allmänt sjuklig av mig. De säger att människor som är ofta sjuka som barn blir friskare som vuxna men jag har varit sjuklig så länge jag har levat. Vissa år är bättre än andra men den röda tråden finns där, och ändå har jag alltid varit en hurtig friluftsknarkare.
En sak är i alla fall säker – i år är jag sjukare än på flera år och årets eländesradda började i samband med cyclocrossen, alltså den kalla utesäsongen.
Jag har en liten friskhetsplan som kommer att kräva en hel del tjurighet. Det blir bra detta, men tillåt mig deppa lite. Samt vara avis på alla mina kompisar som kan träna järnet dag efter dag utan att ens bli snuviga. Era lyckliga ena, vill bli som ni, I wanna train like common people, I wanna train like you. Det är ironiskt att jag som föredrar ett kyligt höstpass framför alla solöverhettade utomlandstimmar ändå tar stryk.
In the lap of the Gods (och Immiflex, tack Micke för tipset), hoppas denna sjukdomsradda tar slut nån gång.
Puss!