En sjuk cyklist är också en cyklist, eller hur? Nu har Jonas tur kommit att bli sjukis så vi två yey. Usch det plågar mig, att vara sjuk själv är en sak men att se på när någon man älskar är det är dubbelt så jobbigt. Speciellt när han uthärdar det så tyst och när jag vet att han också längtat efter att äntligen få komma ut. Ute är det underskönt. Inatt kom snön och nu blåser det hårt så att all luften är full med gnistrande stjärnstoft, flingorna som virvlar runt i solen. Det hade nog varit en pärs att cykla i den blåsten idag men…
…vad är väl ett par timmars cykling i snösagan?
Äsch. Nu ska vi inte vara sådana. Som en på #cykeltwitter (som verkar vara en rejäl sjukstuga den med) sa – nu är väl bästa tiden på året att vara sjuk på. Fatta vara det under våren eller sommaren istället? Fy!
Vad hittar ni på idag? Puss!