När stöld förkläs till inspiration

Cykelkatterna ser inte rött
utan anledning

(känner ni igen lille Stjärt btw?
Var och hälsa på hos Frida idag)

Egentligen hatar jag att ens behöva skriva ett inlägg som detta. Jag vill inte skita ner den här platsen. Men det är tyvärr dags att lyfta ett ämne som förekommer ofta men som få pratar om för

Läsarskaran (i kör): DET ÄR JU SÅ JÄVLA TREVLIGT BLOGGKOLLEGORNA EMELLAN

och vem vill förstöra stämningen liksom?

Tillåt mig göra det och tro mig, min stubin är lång.

Det här inlägget handlar om plagiering. Eller på krass svenska stöld. Göteborgs universitet definierar plagiering som följande: Plagiering innebär att man använder någon annans verk utan att ange vem som är upphovsman eller varifrån man har hämtat informationen.

Läsarskaran (förvånat): MEN VARFÖR DRA UPP DET FÖRST NU?

Ja vänta, stjäls det bloggarna emellan?

Vi är ju så himla duktiga på att länka till varann. Och vi inspireras ju av varann!

Tyvärr. Det som hänt under de fem åren jag bloggat är varken länkning eller inspiration. Det finns * som utan att skämmas roffat sig åt från mitt (visserligen icke officiellt-skyddade, men ska det ens behövas i en pytteliten nisch som cykelbloggarna i Sverige utgör?) varumärke. Som stulit min slogan och med en pytteändring angett den som sin egen. Som stulit mina inläggsidéer, helt öppet och utan att länka till innan. Stulit mina instagramidéer, till och med mina uttryck, inläggstitlar etc.

Läsarskaran (viskar till varann tillräckligt högt för att jag ska höra): ÄR HON PARANOID?

Nej, jag är inte paranoid. Under mina år som universitetsstuderande, ingenjör, lärare, föreläsare på flera universitet, frilansare, fotograf och ingenjör har jag lärt mig skillnaden på inspiration och plagiat.

Tro mig – jag ballar inte ur i onödan.

Läsarskaran (rullar ögonen): MEN VARFÖR DRA UPP DET FÖRST NU?

Jo. Så länge någon gullig bloggare med en knapp läsarskara snor en idé eller två så blir jag mest smickrad, om än lätt irriterad. Men när personer som driver rakt igenom kommersiella bloggar tjänar pengs på något de helt eller delvis stulit från andra så grinds det i mina gears.

Det urlakar själva idén med inspirationen. 

Det är just det som hållit på och hänt här ett tag.

Dagligen roar jag Sverige och en hel del utomlands genom att lägga min energi, mitt konstnärskap och min tid på att belysa mitt ämne på mitt sätt. Min blogg är mitt kära barn – och det gläder mig att kunna vara opartisk, fri och utvecklas tillsammans med mina läsare och med mina bloggkollegor.

Min blogg är gratis för läsarna – men det gör den inte till ett obegränsat soppkök för den med lust att koka egna grönsaker utan att först be om receptet.

Läsarskaran (vill se lite blod): HÄNG UT! HÄNG UT!

Knappast.

Men 2017 kommer att bli ett år då jag på allvar börjar skydda min blogg. Det innebär att du som stjäl min konst för att sälja det som ditt eget kommer att ställas till svars på ett eller annat sätt. Jag är seriös.

Jag uppmanar er andra som bloggar, fotar, ritar mm att göra samma sak.

Punga ut för att skydda ert varumärke hos PRV. Registrera era namn. Ifrågasätt när någon “plötsligt” efterapar er och så ett sött “samarbete” på det. Känns det som att personen har stulit istället för att ha inspirerats alternativt länkat till ert verk – skriv till personen. Vägrar den erkänna – anmäl till Konsumentverket eller Bildombudsmannen (ja, de granskar även textstölderna). I värsta fall – polisanmäl. Det är tråkigt att behöva göra det – men vad göra när det är tjuvarna som sätter klimatagendan? 

Vi må vara en liten nisch – men våra verk är inte mindre viktiga för det. Vi gör mycket gott. Vare sig vi vill det eller inte, vare sig vi utger oss för att vara det eller är omedvetna om det så är vi förebilder.

Man ser upp till förebilder. Man man stjäl inte från dem. Låt oss skydda den sportsliga stämningen oss bloggarna emellan. Puss och det går inte att kommentera på detta inlägg.

Uppdatering: Inlägget behövs inte längre. Personen ifråga ändrade bara några dagar efter detta sina blogg- och övriga beskrivningar, bytte helt stilen på sina instainlägg och genomförde på löpande band ett antal andra ändringar som nu skiljer hens plattform från min. Bra jobbat och lycka till med din satsning!

Update: Tack gode gud för influensertrenden! Nu har bloggaren ifråga skolat om sig till en av dessa feelgoodträningsinspiratörer och fortsätter sno från sina kompisar inom den “nischen” istället från oss seriösa cykelbloggare. Vi andra kan pusta ut, även om den stulna sloganidén ger fortfarande rysningar varje gång den kommer upp. Och tänka sig att jag en gång trott på att vara vänskaplig mot den personen. Tur hen har fuckat off och det för gott.