
På lördag den 19 augusti – om cirkus två veckor då – är det dags för årets backigaste social ride – Rapha 12 Hills i Jönköping. För er som inte har kört det än så utgår det på att inom en bestämd tidsram, i lag om två utrustade med ett varsitt stämpelkort, ta sig an 12 mer eller mindre tuffa backar. Rutten till/från/mellan backarna bestämmer lagen helt själva (även om många kör i ett större gäng) och det är förstås helt upp till respektive lag att bestämma hur många backar man vill eller orkar köra. Väl framme väntar lite mat, dryck och det obligatoriska post-race-hänget. För dig som ska ta dig an Rapha 12 Hills eller någon annan backig utmaning – här kommer 12 välbeprövade tips från en som har gått från att vara en backbroms till en helt okay climber.
1. Var inte rädd för backarna. Försök att mentalt vända på kakan – det är för backarna du är där. Le stort och ladda med en rejäl portion jävlaranamma inför varje backe. Tänk Kom an! snarare än Åh nej… Låt inte neggotankarna energitjuva.
2. Studera ban- och backprofilen innan. Ta Google Maps och/eller Strava-segmentverktyget till hjälp. Och nej, det tar inte bort tjusningen från körningen, den kommer du att uppleva ändå. Men du slipper överraskas och kan på så sätt fördela dina krafter bättre fysiskt och mentalt.
3. Kom redan på förhand överens med din lagkompis om er strategi i och mellan backarna. Även om ni alltid kan avvika från den under körningen så är det skönt att veta vilken nivå din “respektive” vill lägga sig på. Så slipper man bli irriterad över hur segt det går, eller tvärtom känna sig i underläge när den andra vill dra på och “hetsar” hela tiden. Vill din kompis racea medan du vill lugnt mysa genom banan? Då kanske ni inte ska köra ihop utan försöker hitta några andra. Eller så hittar ni ett gyllene mellanläge, t ex att ni tar det lugnt mellan backarna så får var och en ta backarna i sitt eget tempo (eller tvärtom). Oavsett – prata med varandra innan. Det är inte osportsligt att ha olika ambitioner fast man är kompisar. Man kan alltid hänga efteråt och ha kul ändå.
4. Är du rätt ny på detta med att köra backar? Var i så fall inte ledsen om 12 stycken blir för många på en gång. Det går fint att köra precis hur många eller hur få som helst. Det viktigaste är att du har roligt på vägen och får ut någonting för dig själv ur körningen. Hellre en glass för mycket än bara dumma minnen efteråt eller hur? Ta dig an varje backe med en ny glädje, och tänk inte på vad som händer sedan. Är man ny så ska man inte hålla på och planera och noja sig så värst mycket. Nybörjartiden är den rena njutningens tid :*)
5. Glöm inte västen och träna på att lätt ta på/ta av den. Uppför blir man varm – nedför och mellan backarna blir man kall. Vindtätheten fixar biffen och du slipper riskera förkylas.
6. Ta tillfället i akt och träna på att hitta din backmetod – eller kanske dina backmetoder? Av någon himla anledning tipsas många nybörjare om att växla ner rejält före backen. Nej, nej! Farten, kraften och drevet är din bästa backkompis. Självklart ska du inte ligga på värsta supertunga växeln uppför en trettonprocentare, men ladda hellre med kraften och riktigt trampa dig igenom backen och växla ner när det väl behövs, istället för att redan från början bromsa ner farten. Testa stå upp, sitta ner eller kanske både och. Var inte rädd att byta mitt i.
7. Och när vi ändå är inne på farten – glöm den där vätternrundepåhittet “kör hårt mellan backarna – kör lugnt i dem”. Det funkar kanske bra för stora, linjerade lopp där alla ska i mål samtidigt, men är ni bara två (eller om du är själv för den delen) – gör helt tvärtom! Softa, ät, kissa, mys mellan mackarna och uppe på dem. Men spar krafterna till backarna så du får ut det mesta av körningen just i dem. Mycket mer givande inför framtiden, tro mig.
8. Glöm inte att äta. Är du nöjig över att vara för tung för backarna så är det ändå försent liksom, att banta ner samma dag man ska köra. Ät och må bra och framför allt – orka! – så har du roligare än om du är en till känslan lätt men till kraften klen vålnad, under dagen. En pizza strax före Klevaliden är kanske ingen bra idé men att mumsa på lite bars och kanske kosta på sig en lättare smörgåslunch är rätt smart. Tänk svensk terräng och inte Vueltas fyramilastigningar, oki?
9. Öva på att snabbt svänga även när det är brant och kanske även grusigt, uppför. Lita på cykeln – du behöver inte hoppa av den bara för att personen framför dig har stannat till, har vurpat eller måste hoppa av. Sväng undan och fortsätt mata. Full fokus framåt. I första branta grusbacken fick jag förra året kryssa mellan tiotals hjältar som stod stilla – men jag såg till att aldrig ligga för nära framförvarande och utnyttjade diken och andra “offroad”-partier som man kanske inte tänker på som “väg” men som ju faktiskt finns där. På så sätt var jag en av de första uppför och knep till och med ett QOM – trots att jag hade legat längre bak i början av backen och tog det lugnt på grund av förkylningen veckan innan.
10. För att inte “kasta in handduken” för tidigt i backen – ställ in dig på att backen inte är slut uppe på högsta punkten, utan cirkus 20-30 meter efter toppen. På så sätt blir det mentalt lättare att orka tempot hela vägen upp.
11. Det är sedan gammalt men glöm inte att sträcka på dig och slappna av. Skit i vindmotståndet, gör inte så mycket när man kör uppför, speciellt inte uppför några kortare backar. Upprätt andas du djupare. Lossa på hjälmspännen något, ta kanske av dig handskarna så känns det bättre speciellt i värmen.
12. Sist men inte minst är mitt (fast det är egentligen universellt) bästa backtips är att träna dem och träna på att älska dem (hänger ihop med punkt ett). Inget gör min cykelcoachiga sida mer uppgiven är alla “jag hatar backar!” “och jag med! vi kan hata dem tillsammans!”-trådar i diverse facebookgrupper. Att hata backar är som att hata cykling. För backar, de finns, även här i Sverige. Och ska man bli bra på dem så är det hög tid att leta upp dem och träna dem. Belöningen är att man en dag inte hatar dem för att man till slut fixar dem bra. 12 Hills är ett bra träningstillfälle men även du som inte är anmäld –
– backarna finns kvar och väntar på dig.
Puss och här är minnet från förra årets 12 Hills jag körde med grymma Anna.