Hyr-Cuben – standard-looking, men djävulskt styv och skön!
(f ö: Hur ser man att det är en hyrcykel? Jo – det är fett med ekrar,
flaskhållare ser ut att va gjorda i gjutjärn,
sadelväskan är på och styrlindan är svart!)
Hej.
Usch, detta knäbry. Sitter och försöker bestämma mig för om det blir ett SMACK-serien-GP ikväll eller inte. Har ju länge peppat för att vara med på vissa av SMACK-seriens lopp men idag lutar det åt att det blir lättrull/promenix runt banan istället. Skälet är förstås det dumma knäet! Som ni kanske minns så hade jag strul med mitt knä efter att jag småpajat det med felaktigt inställd cykel nån gång under sensommaren. Var ju väldigt orolig för hur det skulle kännas på Mallis, med hyrcykeln, alla berg och träningsintensiteten. Var jätteförsiktig under den första rundan på hyrcykeln. Märkte av en viss smärta. Justerade klossen så att foten skulle ligga rakare (mer parallell) mot färdriktningen. Och sedan var det inga problem! Cyklade både högt och lågt och långt och kämpigt (fan, ett par dagar satt jag över åtta timmar i sadeln) och kände inte av någonting. Helt underbart. Väl hemma drog jag ut på en kortare avkänningsrunda på egen hand (den dära alltså). Och gissa om inte knäjävulen började värka igen. Samma skor. Till synes samma inställning. Men ändå ont. Häromdagen justerade Contis min cykel igen, nu hade sittställningen blivit än mer framåtlutad Mallis-style och sadeln hade flyttats något. Det hjälpte lite – men inte tillräckligt, åkte hem med elsmärta under knäskålen och ut i vaden efter gårdagens intervallkörning (strax över fem mil). Förut kändes sadeln för låg. Men nu men den mer aggressiva sittställningen är den kanske för hög?
Nä fan, det bästa blir nog tyvärr att avstå tungväxlad varvkörning ikväll. Ska meka lite mer mer rosen och sedan provrulla än hit, än dit. Nu är det ju i alla fall konstaterat att det inte riktigt är mig det är (långsiktigt) fel på. Skönt det!