Soluppgång och SMACK-längt.

Skärmklipp

En vacker SMACK-träningstävlingskväll jag fotade
den gången jag var sjuk.

God morgon!

Idag har jag varit uppe sen fyra eftersom jag hjälpte till att skjutsa en ckvalhallelitare till Arlanda där denne skulle joina sitt lag för att flyga till Mallis och träna och bo på samma hotell som Team Sky gjorde härommånaden. Häpp. Vissa har det bra – och har förstås gjort sig förtjänta av det.

Men jag hade det rätt fint jag med. Min senaste indielista på morgonvolym och fina morgonkulörer. Eller som Tony sa: soluppgången som man vill fota men som aldrig blir lika exakt så på bild som i verkligheten och som jag sa sen fast det är kanske meningen också. Det måste upplevas. Tänk va bra att verkligheten är vackrare irl än på bild och inte tvärtom. Vägarna runt Arlanda och Sigtuna är ju helt otroligt fina om ni inte vet det redan. Det är lite synd att vissa av dem är lite för trafikerade för att vågas cyklas på.

Men de flesta är ju inte det, för trafikerade alltså. Om man inte råkar bo i SMA(Sigtuna-Märsta-Arlanda)-området så upplever man bäst den fina terrängen genom att köra SMACK-serien som börjar i april. Jag körde ett gäng träningstävlingar i serien förra året och gillade verkligen upplägget. Det är prestigelöst samtidigt som det är säkert och välarrangerat. Det finns både tempo och linje (oftast GP). Jag körde enbart GP men missade linjet pga. glömde skorna hemma, bistert. Det enda tråkiga var att det tyvärr som vanligt var riktigt ont om tjejer på vissa av deltävlingarna. Och enda gången det var gott om tjejer (av de momenten jag var med på) så var jag sjuk och agerade fotograf/publik.

Jag hoppas verkligen att fler, främst tjejer kommer och kör SMACK-serien i vår. Ens nivå eller ambition spelar ingen roll liksom, alla startar samtidigt och det blir utspritt och dant så en “hängs aldrig ut” utan man kör och har kul i sitt eget tempo. Vill man jaga och vinna så får man förstås det också. Eftersom det var mest starka män förra året så såg jag helt enkelt till att wheelsucka på de klungorna/killarna som fanns så länge jag orkade för att sedan släppa till nästa snäll en kom farandes. Det gav bra övning – inte minst i att träna bort startlinje-nervositeten.

I år hoppas jag dock att vi är fler tjejer. Tro mig, du törs och du kan och du kommer att ha roligt. Bor du i Västerås med omnejd och vill samåka – hör av dig, vi fixar nåt tillsammans. Har du frågor om hur det känns eller går till? Sök på SMACK i sökrutan på bloggen eller kommentera/maila mig. Läs annars mer om SMACK-serien här och dyk upp – 40 kronor kostar det för start, fika och chiplån.

Kommer ni att köra SMACK-eller någon annan träningstävlingsserie i vår? Tipsa gärna!

Puss.