CYKELKATTEN
Månadsarkiv

november 2014

Cykel

Stockholm i cykeldamhatten.

av Katja 8 år ago
skrivet av Katja

Fredag och jag är tröttis. Nullcykelveckan börjar lida mot sitt slut och jag tänker avsluta det nullcykelvärdigt med att härja runt på lekparker (finns tydligen nån ny fet som jag inte spanat in än så otrendigt av mig), Chokladfabriken-fika i Vasastan, bowlingkalas och annat skoj man gör när man hänger med lillebror. Ge fan i att bjuda på regn eller sånt Stockholm, jag ber om sol men accepterar även grådask bara jag slipper nederbörd. På tal om väder så var det tillräckligt kallt imorse för att jag kunde ta fram min favvomössa nr två från Rapha (favvomössan nr ett är förstås denna). Den är supervarm – nästan lite för varm egentligen – och jag gillar den för att den får mig att känna mig sådär gammaldags damig och nästan lite mystisk.

Ha en super fredag nu folks!

8 år ago 0 kommentar
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
Katja om kärlek

Röd.

av Katja 8 år ago
skrivet av Katja

Det är svinkallt och fullt med snö ute när vi sätter oss i tiguanen, du jag Anna. Det kommer att ta ett tag att få upp värmen. Mina tår fryser. Framme i Säfsen kommer vi att få sällskap av Sari och några till men än så länge har vi resan framför oss. Jag sitter bak i bilen. Jag är intryckt mellan alla träningsväskor och skidor. Jag får en öl i handen. Du kör och Anna sitter bredvid. Hon har med sig några Kent-skivor. Jag har aldrig lyssnat på Kent förut. Kent är ett märkligt melankoliskt band som jag mest associerar med hångelvideon till Kärleken väntar, hon på Vasa Real med rött hår som också gillar Ark och ville vara kompis med mig och texter jag inte förstår. Jag känner inte er så väl. Jag har inte jobbat på ert kontor längre än någon månad. Jag förstår bara att Anna är väldigt snäll men dig är jag lite rädd för. Anna är runt fyrtio, din ålder har jag inte tänkt på; jag har inte tänkt på dig alls. Det enda jag vet om oss är att vi har nästan lika musik- och klädsmak även om du drar åt lite punkigare håll än jag. Jag vågar inte säga så mycket. Jag har aldrig hört Röd förut men alla låtar väcker nåt slags odefinierbar smärtkänning samtidigt som de är otroligt fina. Jag är överraskad, jag gillar att Kent verkar ha en elektronisk sida. Det är ändå så långt ifrån den eskapistiska musiken jag lyssnar på själv. Jag är inte född i Sverige. Jag är inte uppvuxen med svensk realistisk pop. Röd ger mig rysningar. Jag klunkar i mig ölen ni gav mig. Annas röst är mjuk och behaglig och ni verkar goda vänner. Ni skrattar mycket. Jag börjar slappna av. Kanske är det den söta ölen.


Det är söndag, det är tyst i tiguanen. Vi har lämnat Säfsen. Jag sitter bredvid dig i framsätet och följer vindrutetorkarna med blicken. Anna sitter bak. Hon är trött och somnar till ibland. Fjortisstinkande bakisångesten sipprar in ikapp med ventilationsflödet. Du är fyrtioåtta. Det berättade du imorse. Vi säger inte så mycket. Bäst att vara på den säkra sidan tron. Att gardera sig, att inte bränna broar.

8 år ago 2 kommentarer
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
Katja älskar musikKatjas tipsSnack

Dagens cykelvideo: MC SpandX

av Katja 8 år ago
skrivet av Katja

Egentligen suger han stenhårt. Jag tror inte ens att han klickar i ordentligt, han kör typ flats. Han bekräftar alla stereotyper om “skön vit manlig lirare” med usel skojig kvinnosyn och för lös tröja och hans rappande är tröttare än shit cyclists say… Men – refrängen är catchy och vem är jag att neka en soft melodi. Voilà, rappa med eller skäms, valet är ert. Puss!

8 år ago 0 kommentar
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
Livsstil

Saker jag aldrig gör.

av Katja 8 år ago
skrivet av Katja

* plockar ögonbryn

* tvättar naveln ordentligt (läskigt och otäckt att peta därinne)

* tycker det är bekvämt att ringa människor.

* räknar rätt i huvudet

* blir riktigt kompis med våren

* solar med flit

* har alltför korta bibs det är så hemskt med för korta bibs

* klarar av att hålla mina cykelbraxx rena från kedjefett och stuff

* går förbi min gamla gymnasieskola Östra Real utan att bli ledsen

* äter blodpudding

* växer upp fast jag levt tusen liv

* uttalar ordet lurendrejeri rätt

* riktigt trivs i högvärme

* säger nej till att få höra en ny låt oavsett genre

* stryker mina kläder

* slutar tänka på berg, nattetid, dagtid

* har mjukisbyxor på mig hemma

* tycker det är äckligt med cigaretter

* blivit kär eller är kär i kändisar

* har andra sockfärger än vita och svarta

* klarar av att slå ifrån mig orättvisor

* halvhjärtat.

* springer utan musik

* svär hemma hos min familj

* äter GB-glass, tråkig smak, tråkig logga, tråkigt allt

* slänger handskrivna vykort och brev jag får

* riktigt slutat tro på olika skogsväsen

* brer mina mackor, alltid använt ost istället för bresmör

* känt en endaste blomlukt i hela mitt liv fast jag älskar blommor :(

* väntar med att berömma nån om jag tycker att personen förtjänar det

* slutar längta efter egen varm hund att tycka om

* accepterar att någon är ensam när jag vet att personen kan vara med istället

* har halsband, eller för den delen pulsband. Haft pulsband en gång hittills, får kanske utöka?

För fler “saker som…” kan ni läsa här om saker jag tycker är läskiga!

8 år ago 10 kommentarer
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
Allmänt om träningCykel

#frågaKatja: Styrketräning

av Katja 8 år ago
skrivet av Katja

Tommy frågade: Kör du mycket styrketräning? Typ knäböj och core för att stärka upp kroppen lite?

Tommy – idag är din dag. Så här ligger det till:

I grund och botten är jag en usel, lat styrketränare. Det är egentligen inte så konstigt – föredrar man konditionsidrotter så är det ju oftast för att man föredrar konditionsträning framför styrketräning. Jag har så länge jag tränat, kämpat med styrketräning. När jag var liten höll jag på med gymnastik, simning, skidåkning och klättrade mycket i träd och sånt på fritiden vilket ju gav mig en viss styrkegrund. Under gymnasietiden tränade jag ingenting alls. När jag återupptog träningen i Västerås, runt 2007 så gällde jympa, dans, step och annat “jympaaktigt”. Jag var sjukt svag. Jag klarade knappt av styrkeövningarna på Friskis medeljympa-pass. Kroppen vaknade så småningom till liv igen men jag fortsatte ändå träna i perioder. Jag var helt enkelt inte så road av att träna enbart för att träna, förstår jag nu i efterhand. När jag köpte mig en racer och nya längdskidor föll alla bitar på plats och jag befann mig äntligen på rätt plats i träningslivet och resten är historia, vi är mitt uppe i den just nu.

Vad är anledningen till denna bakgrundskoll?

Jo, kolla. När jag förstod att jag besitter en viss förmåga att prestera på cykel – både tävlings- och äventyrsmässigt så förstod jag även att denna förmåga inte kom helt av sig själv. Mina första två år på cykel, denna tids- och milkrävande syssla, gick i princip ut på att lära mig att träna (och jag lär mig förstås fortfarande). Att vänja kroppen vid att belastningen ökar och ökar och ökar. Just för att kunna cykla längre, oftare och inte minst fortare utan att skada sig alltför mycket. Jag har förstås under tiden varit medveten om fördelarna med styrketräning för cyklister. Men ärligt talat har jag haft fullt sjå med att just lära mig cykla – så de första årens styrkepass bestod av sporadiska gyminhopp samt ett och annat corepass nån gång i veckan. Nu när jag cyklat i tre år och fått en viss vana så kastar jag mig inte längre mellan de olika passuppläggen utan att först reflektera över vad ett visst pass kan ge mig som landsvägs- och crosscyklist. Finner man mening blir det nämligen mycket lättare att träna sånt som man kanske inte finner så roligt om man inte förstår poängen. Det kan man förstås bryta ner till gymövningsnivå för att undvika de övningarna som inte ger en särskilt mycket som cyklist – men akta förstås att hamna i legday-only-fällan. Speciellt vi kvinnliga cyklister med tillhörande fysiologi och anatomi behöver träna överkroppen, armarna, core mm kanske lite extra om vi nu ska jämföra oss med våra manliga cykelkamrater.

Så jag har accepterat och börjat förstå. För att jag ska kunna vara bra cyklist året om måste jag hjälpa henne på traven. Big time.

Därmed inte sagt att det är lätt. Jag föredrar fortfarande fartfylld cirkelträning så som cirkelgym, cirkelfys, coreträning i grupp o d gruppass men eftersom denna träning är mer allmänstärkande och inte cykelspecifik (även om många av övningarna är såna som vi cyklister ändå kör på gymmet) så börjar jag övergå mer och mer till cykelspecifik gymträning. Just nu i denna mellansäsongsperiod tränar jag sånt som är mest kul – just cirkelfys och dylika pass – men snart kommer jag att köra ett för mig anpassat gymprogram som bland annat kunniga cykelkompisar (och läsare och medtweeties, minns ni när jag frågade om era bästa styrkeövningar?) har hjälpt mig med.

Hur kommer programmet att se ut då (och då pratar vi rent gym, inte sån styrka man får av intervaller på t ex spinner)?

Två gånger i veckan. Tungt (uthålligheten kommer jag att träna ute/på spinner/trainer). Mycket böj. Upphopp. Explosivitet. Inslag av rörlighet. Mycket core och rygg, jag har eländig rygg. Berättar hela upplägget när jag har det helt klart. Inga hemlisar här inte.


Hur gör ni för att motivera er till styrketräning när det inte vills?

8 år ago 2 kommentarer
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
  • 1
  • 2
  • 3
  • …
  • 9
  1. Anna-Maria om Lådcykelpremiären.

    Vad kul och praktiskt med lådcykel! Hoppas den fortätter att kännas lika bra, om inte bättre, när du fått trampa…

  2. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack! :D <3

  3. Jonatan om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Spännande. Heja dig Katja!

  4. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack bäbis! Faktiskt så tänker jag på ditt ST; tänker om Anna har fixat ST - THE ST - nog…

  5. Anna Lindén om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Helt rätt!! Dör av awwwwww inför ditt projekt. Ser så mycket fram emot att poppa målgångs/årgångs-skumpa med dig och allt…

Bon courage! Puss, Katja

CYKELKATTEN