Vet ni!
jag har ju glömt att berätta om mitt nya intresse.
att se!
Som ni kanske vet så har jag ju dragits med sämst syn sen typ, mellanstadiet. Glasögon har varit min bästa (påtvingade) kompis. Jag har dock alltid stört mig på att behöva dras med glasögon, speciellt i samband med sport, semester och smink men det var inte förrän jag började cykla och skida på allvar här som jag insåg att fanken, det funkar ju inte längre! Så jag tog ju tag i detta med att va livrädd för att peta i ögat, övervann min inre fobiker och gick till optikern för att skaffa mig linser. Läsarkåren kom med grymmast tips på snygga cykelglasögon och hejade på mig genom mina plågsamma försök att sätta in dem i optikerns (och de övriga butikskundernas, alltså hur tänkte ni där Specsavers?) närvaro.
Får jag erkänna en sak?
Jag lyckades inte vinna optikerns gunst och få ut linser ens efter fyra besök 🙁
Alltså jag sa till dem – ge mig tid plats rum där jag får va ifred så lyckas jag!
Men det fick jag ju aldrig. De ba gnäll gnäll, du måste sätta in dem här och ta ut och så.
Moment 22. Utan lyckat insättningsförsök – inga linser. Utan linser – ingen hemmaträning.
vad gjorde jag då?
Jo, jag fotade förstås av min synundersökning och beställde en uppsättning endagslinser på nätet.
HÖHÖ *skrattar evilt*
Självklart gick det mycket smidigare hemma! De första gångerna var förstås klumpiga och plågsamma och ibland kunde ta upp till en timme att peta in linsjäveln i högerögat (vänsterögat hade aldrig varit nåt problem sen dag ett, måste va skev eller nåt jag). Jag tårskvätte och tandgnisslade mig genom de första gångerna.
Men nu – det går fort och smidigt och snyggt!
och jag se.
jag ser dig! På långt avstånd
jag missar inte längre vinka till dig på stan
jag är inte längre speciellt klumpig
mycket säkrare på cykeln – inte minst i kurvorna och inne i klungan
sjukt mycket mer pr0 med äkta cykelbrillor på
hinner se badass-gäddorna i förväg innan de äter upp mig när jag badar
slipper slita på mina vanliga glasögon
slipper tappa brillorna i maten medan jag försöker spela elegant på dejt!
och mascaran syns så mycket mer.
När jag tog på mig linserna första gången på Mallis, alltså den känslan. Jag grät till en skvätt faktiskt. Vilka färger! Vilka nyanser! Vilken sablars stark sol!
jag minns att jag till och med blev trött av att se så mycket den dagen.
Så himla lycklig jag är för att jag kan se. Världen är mycket bjärtare och vackrare nu.
nu återstår bara en sak.
att lura optikern att jag kan sätta linserna så jag kan snabbt få ut månadslinser, börjar lessna på engångslinserna. Ska bli en prövning. Byter i värsta fall optiker och ljuger mig in i linssystemet. eller gör värsta snitsiga insättningen till optikertantens förtret
HÖHÖ
