CYKELKATTEN

tävlingstips

Katja tävlarKatjas tipsPower to the readers

#frågaKatja: Tacka ja eller nej till pris fast man kommit sist?

av Katja 8 år ago
skrivet av Katja

Bild från CyclePhotos, sensmoral och redigering: mina egna

Hej. Fick igår en kommentar från tävlingscyklisten Carolin som jag tyckte var viktig att lyfta fram. Så här skrev Carolin:

Nu cyklar jag ju inte cross (än) men jag körde några små lokala landsvägstävlingar och en MTB tävling i år och jag säger det samma även där, bara börja tävla! Så slipper jag vara ensam om att bli utklassad ;)

Dock känner jag att jag hamnat i något av ett dilemma.. Jag kom sist,sist och näst sist på de tre LVG tävlingarna men tydligen blev jag 3a i serien (eftersom de är 3st som delar poäng på 2a platsen) och det ska delas ut priser till de bästa och eftersom jag är just 3a (fast normalt räknat hade jag väl varit typ 5a) så ska jag också få pris. Men det känns liksom på fel. Att bli utklassad till och med av juniorerna och den enda jag en gång lyckades slå utan marginal var en gravid tjej… Ett pris känns inte riktigt rätt ;) vad tycker du att jag ska göra? Tacka och ta emot eller avböja?

Jag säger så här Carolin:

Klart du ska ta emot!

Låt mig förklara varför – förutom det uppenbara att du faktiskt rent och skärt enligt regelverket fått de poängen som räcker till bronsmedaljen.

Cykel är en levande sport. Det jag menar med det att det är många fler faktorer än den enskilda cyklistens muskelstyrka. Det är form, väder och vind. Det är väghinder, banans beskaffenhet. Det är hål i asfalten, det är den lilla fågeln som råkar flyga mitt framför ansiktet på en just när en ska spurta. Det är den starkaste motståndarens ont i magen, det är dåligt diskad matlåda imorse, det är den där låten som inte släpper tvåans skalle och låter henne plötsligt tappa och sluta bakom den tilltänkta sexan.

Allt kan hända i en tävling. Cyklister kan krascha. Cyklister kan få magont. Cyklister kan tappa gnistan och slänga cykeln i diket. Sista gången jag körde en träningstävling sprang en valp ut i banan och skulle gosa med mitt ben! Och förra sommaren råkade en redan klar herrcyklist uppenbara sig på banan just när damernas klubb-GP avgjordes vilket kanske (eller kanske inte? Man kan aldrig veta säkert) ändrade utfallet något eftersom en cyklist fick kraftigt bromsa in strax före spurten. Ja – det finns alltså ett otal anledningar som gör en cykeltävling levande och kan påverka utfallet. Det enda som spelar roll är ordningen i vilken cyklisterna korsar mållinjen.

Det faktum är säkert en av dem som gjort att du fastnat för att tävla i just cykel. Det är ju så himla spännande och precis vad som helst kan hända!

Jag kan förstå din otillräcklighetskänsla men jag tycker inte du behöver ge efter för den. Den enda tacksamheten du ska känna är inför din fantastiska kropp och ditt starka psyke som båda låtit dig fortsätta trots motgångar. Herregud, vi damer är ju för få som tävlar! Det går ju hur många herrar som helst på tävlande damer – inte så konstigt att skillnaderna mellan oss, damerna är mycket större än den stora herrmassan sinsemellan. Alltså kan vi aldrig veta hur många som du skulle kunna klå om startfältet var mycket större.

Eller jo i och för sig vi vet –

du vann över alla dem som inte kom till starten. Du ställde upp, du gjorde allt som stod i din makt och du fick dina poäng.

Så ta emot din fina bronsmedalj och tacka dig själv. Se den som en belöning för ditt mod, din cykelglädje samt en påminnelse om varför det är alltid värt att starta.

8 år ago 8 kommentarer
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
Katja tävlar

Är tävlingssäsongen över – eller är den över oss?

av Katja 9 år ago
skrivet av Katja

Självklart tävlar jag i blårange kläder – men som cyklande supporter tillåter 
jag mig att omfamna min noir-ish sida som ju alltid finns där.
Bild: J Wetso, plats: Ramnäs Sista Chansen
Vad jag håller i handen? En creepy gummihandske såklart!

och plötsligt är den över.

Tävlingssäsongen i landsväg, alltså. Eller nej, det går tydligen nåt lopp åt tjotahejtisöderut nästa helg men det är liksom inte riktigt aktuellt här. Finita la commedia.

Tänka sig, min första, trevande, ytterst ojämna tävlingssäsong, ett slags förspel till vad som komma skall och jag är alldeles uppspelt och kan inte bärga mig och…

vemodet och posttävlingstomheten är här, samtidigt som den sommarhösten byts ut mot hösthöst precis nu, när jag tittar ut genom fönstret och kan riktigt se hur stuprören fylls med kyld melodi vi kallar regn.

Helena känner likadant – kan tänka mig att ni som har kört klart era tävlingar och motionslopp också känner av denna tomhet?

Och jag som känner mig stark just nu. Det spritter i benen fortfarande men hjärnan måste få vila från den intensiva landsvägsträningen. Det gäller att ställa om skallen och börja sakteligen övergå till försäsongsträning. Under tiden vill jag njuta. Eftersom min ekonomi verkligen inte tillåter någon ny (ens begagnad ny) cykel i år blir det tyvärr inga större cx-bedrifter från min sida denna höst. Min mtb är dessutom alldeles för tung, fy på att lyfta och bära den springandes! Jag gråter inombords och är uppriktigt avundsjuk på alla er som har riktiga crossar att träna på och tävla med men jag glädjs ändå åt att jag har en läcker tungsten till Canyon Grand Al (med ny anno 2015-sadel dessutom, ska berätta mer om den!) som kommer att ge mig kalasrolig benstyrke- och teknikträning i höst och i vinter. Ställer säkert upp i ett par mindre seriösa crosstävlingar, kanske ett och annat Helgmyset eller annat skoj…

FUCKFUCKFUCKJAGVILLHACX

okej, färdiggråtet.

Hursom. Det viktigaste för mig nu är att ge mig själv en chans att ställa om motivationen från landsväg till skog och stig och inomhusträning och göra det snyggt, dvs. lägga upp ett seriöst, effektivt upplägg med plats för både plåga och nöje. Jag tänker ta hjälp av mina tävlingscyklister till vänner men ni får gärna komma med tips, speciellt med tanke på att jag vet att många av er erfarna kan det där.

Känner ni också en viss tomhet nu?

Hur hanterar ni det?

9 år ago 4 kommentarer
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
  1. Anna-Maria om Lådcykelpremiären.

    Vad kul och praktiskt med lådcykel! Hoppas den fortätter att kännas lika bra, om inte bättre, när du fått trampa…

  2. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack! :D <3

  3. Jonatan om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Spännande. Heja dig Katja!

  4. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack bäbis! Faktiskt så tänker jag på ditt ST; tänker om Anna har fixat ST - THE ST - nog…

  5. Anna Lindén om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Helt rätt!! Dör av awwwwww inför ditt projekt. Ser så mycket fram emot att poppa målgångs/årgångs-skumpa med dig och allt…

Bon courage! Puss, Katja

CYKELKATTEN