Förhoppningsvis är de här ikväll eller imorgon eller kanske som senast på fredag – mina nya bokförvärv! Att läsa är ett av mina äldsta, och största intressen och att läsa om cykelsporten och människorna och händelser inom den är för mig att kombinera det bästa utav de världar. Jag har länge letat efter bra cykelrelaterad litteratur – vill liksom inte enbart trycka i mig torra fakta om år hit och medalj dit, sånt finns på nätet – men nu har jag hittat tre klassiker som jag hoppas är “skönlitterära” nog för att få flow på läsningen.
Den första utav tre böckerna är Tim Krabbés klassiker “The Rider”. Tyvärr går den svenska versionen “Cyklisten” inte att få tag på annat än på bibblan. Jag har alltså skaffat den engelska varianten. Jag har dock förläst boken via Google Böcker (man kan läsa ett par sidor innan man skaffar boken) och språket är enkelt och flyter på bra så det blir nog inga problem att njuta av texten. Vad handlar boken om? Jo, en gång i tiden var Krabbé med om att cykla Mont-Aigoual-loppet. Det är det loppet, och författarens (cyklistens) kamp mot smärtan, ansträngningen och motståndarna som boken handlar om. Så här skriver Sveriges Radios recensenter om boken: “Krabbés sätt att blanda loppreferat med andra små historier från cykelvärlden och egna minnen från karriären är ett lika fängslande som väl utfört grepp. Mot slutet av loppet blir historierna färre och bilderna från loppet tar över. Krabbé har ett rikt språk och en berättarteknik som gör att man känner den pinande vinden, regnet som piskar mot armar och kinder, och smärtan i benen mot slutet av loppet.” (SR) Tja, en bok vars mest kända citat är “Från terrasser tittar turister och invånare på. Ickecyklister. Tomheten i liv som deras chockerar mig” kan inte vara annat än rent cykelknark.
Den andra boken beställde jag efter att ha läst om den i det senaste numret av Kadens. Som jag förstått är inte boken något man läser för sina cykeldrömmande ungar när man nattar dem om kvällen – boken handlar nämligen främst om de obehagliga sidorna av den glorifierade tävlingsvärlden, nämligen stenhård rivalitet, extrema smärtor och förstås, doping. Boken heter “Rough ride”, är skriven av f d proffscyklisten Paul Kimmage och är alltså delvis självbiografisk även om den handlar om cykellivets baksida i allmänhet (och fuskande proffs i synnerhet). Boken har anklagats för att vara bitter av Kimmages cykelkollegor (Kimmage kom aldrig speciellt högre än att vara en duktig domestique) men författaren har själv sagt att trots att han älskar att cykla och sporten, så är han själv medveten om att han är en bättre sportskribent än cykelproffs. Hur som helst verkar denna klassiker som har 20 år på nacken riktigt spännande och jag ser fram emot att ta del av Kimmages bitterhet 🙂
Den tredje boken verkar av mindre allvarligt slag och jag har beställt den främst för att den verkar snygg och skoj, en cykelnerds coffee table book. Boken är gul, heter Cyclopedia: It’s All about the Bike och är proppfull av massa nödvändiga och mindre nödvändiga fakta om sporten, människorna, prylarna, skandalerna och allt annat skojsigt som garanterat höjer stämningen (iaf i diskussionerna mellan mig och min kille om jag känner oss rätt, fast å andra sidan blir vi upphetsade av att jämföra Froomes ben med Gilberts så vi är ju ett specialfall…). I Cyclopedia kan man bland annat lära sig att skoskydd ökar aerodynamiken med 1 %, att cykling är Eritreas nationalsport och Giro di Eritrea har pågått sedan 1946 (nästa semestermål darling?) och att en av Lasse Armstarks cyklar, customlackad med fjärilar macho nog, gick för en halv mille dollar på Sothebys år 2009. Jag tror jag älskar Cyclopedia redan nu.
Självfallet kommer jag med lite recensioner när böckerna väl lästs ut. Kom gärna med era tips på sjysst bike-lit*.
__________
*Katjas term för cykelrelaterad litteratur 🙂
