Blogg

Karlstadscrossens andra dag började för mig med ett antal toabesök på Karlstads förnämt svinkalla vandrarhem Kasernhöjden som befolkades av oss cyklister samt The God, en kedjerökande personlighet i otäckt fläckiga mjukisbrallor och t-shirt med orden The God på. Natten hade nämligen ägnats åt att måla fan på väggen – av mig själv, med mig själv, inne i min stackars fega skalle. Jag var både pepp och nervös. Kanske tur att vi hade The God till granne.

Ty ute var det väldigt kallt, halt, snabbt och fullt med pro-looking-folks som hade cyklat i många herrans år – antingen cross eller mtb eller något annat tekniskt.

Tyvärr hade jag redan bloggat och twittrat och facebookat och gudvetvadat om att jag minsann skulle tävla med min nya Canyon så då var det bara att bita ihop. Min skogscyklings-oskuld skulle bli tagen på cx-cupens regntyngsta bana.

Följ med mig på en svindlande tur på en mtb genom crossbanan!

Bandel 1: Grus och pölarna

Helt ok del. Gruset var inte speciellt halt med mina tjocka däck och pölarna var grunda. Hade jag varit mindre trög på att få in klossarna i skorna så hade jag till och med kunnat hävda mig lite där. Istället hamnade jag behind. Moralkaka: träna på snabbstart!

Bandel 2: Skogslera och pölarna

Banans både mest helvetiska och mysigaste del. Skogsdelen bestod av smala kurviga stigar befolkade av löv, pinnar, stenar och rötter täcka med hala lager lera. Halvmeterdjupa pölar med otäckt okänt botteninnehåll avlöste varandra. Fegandet under första försöket gjorde att jag cyklade på skrået istället för rakt igenom pölarna, vilket orsakade en dryg vurpa. Skrattade muntert och speedade upp under andra varvet, mycket säkrare då! Moralkaka: skit i kanterna, kör ba genom pölarna. Håll farten uppe.

Bandel 3: Pölarna

Bandelen mellan skogspölarna och gräset-pölarna bestod av enkla, uppfriskande isande pölar. Simplaste och snabbaste bandelen, bara att mosa på. Moralkaka: Never ride without overshoes.

Bandel 4: Gräset och pölarna

Trögaste delen, för mig. Cykeln var tung av all lera och löv och sånt, och så gick det trögt, trögt på gärdets “risodlingar”. Dock enda partiet där jag hann bli riktigt varm av ansträngning snarare än adrenalin. Slirade lite lätt i kurvorna och var allmänt sakta i dem. Moralkaka: träna mer kurvteknik, träna mer styrka.

Bandel 5: Bridge over troubled water

Moralkaka: Håll rumpan upp och bakåt om du inte vill slå in det heligaste när cykeln dunkar in i marken efter den branta nedförsbacken

Bandel 6: Sandfest

Nog hade jag kunnat mosat igenom sandhindret med mina feta däck, men jag tog tillfället i akt att träna på att snabbt komma av och på cykeln. Sanden orsakade dock knaster och tröghet då den letade sig in i cykelns samtliga skrymslen. Moralkaka: Mosa på här med. Ren styrka, inget annat.

Så, hur gick det egentligen?

Både åt helvete och bra. Rent krasst kom jag sist av de sex startande. Körde alltså för jävla sakta. Till mitt försvar har jag dock att jag dels satt på en nyköpt mtb och kände mig allmänt ny, dels att jag kört varken cross, mtb eller något annat än landsväg (och möjligen lite grusväg förut). Jag tog mig runt och jag vurpade enbart en gång. Övervann min rädsla med varje ny pöl och “velodromkurva”.

Så, vad händer nu?

Tja, att spara till riktigt cross, att utnyttja min mtb till vinter- och teknikträning. Och aldrig, aldrig glömma låsa dämpningen ute på risfälten. Ser ju störtlöjligt ut!

/cyklisten som blivit skogsartist

God måndagsmorgon!

Världen är vitare idag än igår – när jag cyklade till jobbet imorse passade jag på att köra över de små pölarna som blivit till knastrande kristallskärvor av fruset vatten. Vilken skillnad mot helgens plaskfest!

Jag kommer att skriva om Karlstadscrossens andra dag lite senare idag.

Nu är jag mest i mental harmoni. Med min kropp och mitt sinne. Ni ser, när jag är utan cykel och möjlighet till cykling ett tag så blir jag grinig, irriterad, osams med min kropp och med en känsla av meningslöshet ständigt närvarande i skallen.

Nu har äntligen fått sitta på cykel igen. Kört, smekt, vurpat, kört mer. Jag är hemma igen. Jag är vacker, elegant*, livets mening är återfunnen och vintern är räddad.

Pust.

Jag är nervös. Vad fan har jag gett mig in på? Det regnar igen. Svinhal crossbana, andra dagen jag cyklar annat än racer. God save the cat!

Måste skryta lite! Johan och Tonys crossatsning har uppmärksammats i Västerås Tidning. En halvsida till och med (tryck på bilden för att kunna läsa ordentligt). Tycker det är proffsigt med faktaruta och det märks att reportern verkligen ansträngt sig för att ta reda på fakta om grenen. Gillar också det faktum att Tony hypas så brutalt. För det är han banne mig värd. I helgen cyklar vi i Karlstad – Tony och Johan kör i superklassen medan jag testar min mtb i den öppna blandklassen.

Extrakul att Micke Iremos bilder (den längst till vänster och den längs till höger, den i mitten är tagen av mig) är med i tidningen. Kan inte påpeka nog hur duktig han är – se bara på denna bilden från sommarens Tour de Chat. Hoppas Micke fortsätter vara Västerås cykelvärlds “hovfotograf” och får den uppmärksamhet och cred han förtjänar <3

Med förhoppningar övertygelse om lerskoj och fina placeringar för våra färger i helgen

Puss!

Gimme a C! Gimme an A!

…hihi mer info än så får ni inte förrän ikväll *sträcker ut tungan som förresten är insmetad i päronchoklad*

Igår kväll hade jag pms samt en mental breakdown.

Dels så kände jag mig tjock. No comments. Gick över sen!

Dels så kände jag mig ynkligt fattig. Fick författa ett mail till säljaren av Ridley-crossen och förklara att ekonomin inte tillät hans cykel.

(Fräschar upp ert minne – jag söker alltså en prisvärd (!) begagnad cykel att grus- och vinterträna på, antingen MTB eller cross. Till nästa officiella crosssäsong tänker jag investera i en bildskön, liquidly smooth och snabb grusracer men nu vill jag ha nåt billigt att slita, leka med, köra vintriga distanspass med och så. Som komplement till inomhus- och löp- och skidträning.)

Men nu – av en slump – har det dykt upp en chans! En gammal kollega var nyss på besök här på kontoret och jag åmindes att han ju sitter på en knappt använd väldigt snygg CA… för riktigt vettigt pris.

Äsch. Vi tar det ikväll när cykeln förhoppningsvis är i min ägo.

Någon som har ett par begagnade eggbeaters att sälja till mig? Maila cykelkatten@gmail.com.

Om ett par timmar ska jag förresten möta upp Linda, Tony och Physio-Patrik för att gå och lyssna på coola Johan Plate som ska föreläsa om prestationspsykologi – något som verkligen angår oss som idrottar seriöst (fast ibland väljer att krydda bloggen med oseriösa bilder som denna ovan). Ser fram emot så!