Cyklister som vårdar sina förhållanden.

Fan, jag är så himla sämst alltså. Det är typ dagar som denna som man som bloggare förväntas uträtta stordåd, typ dejtingsskolor, listor på cyklar att porrsurfa krama, skriva om kärlek och så. Speciellt om man har ordet kärlek med i bloggslogan. Och jag har faktiskt två påbörjade inlägg, ett djupt och ett mindre djupt, men det ger sig inte för jag är egentligen världssämst på att uttrycka mina känslor i ord.

Det låser sig. Jag kvävs. Säger nån att hey, Katja, jag lixxom älskar dig så fnittrar jag till i bästa fall, annars börjar jag direkt babbla på om nåt annat. Samtidigt som jag inte överlever utan att vara älskad. Dilemma, som den gamle Nelly lär.

Men ni där ute, som är lite bättre på sånt. Passa på. Älska och låt er bli älskade och skrik ut er kärlek, fast glöm inte att slå på lite sköna tunes under tiden för att emogrannarna inte eldar upp sig själva i ett svagt försök att fly ljudbilden.

Så tar jag mig ett glas tjut, ler lite, spanar in ett lopp eller två och kanske låter mig förföras lite jag med.

(fram till 2016 ryktas det att han kommer att vara aktiv proffs)

 

 

(Cancellara, alltså.)