Mon petit saboteur 🎈

Du du du

sabbar min sömn. Har tidigt fått för dig att ottan – svinottan – är den bästa tiden att vara pigg på. Och jag, jag har aldrig lärt mig att hinna vila ut mig tills dess. Du, ska jämt hålla på och överraska med än hunger än oro än gulleönskan när jag minst anar det nattetid

och jag kan räkna dagarna jag har känt mig pigg och sådär riktigt vital på min hands fem fingrar

Men i pyjamas. Med sömnfuktig nacke. Med blöstjärten tryckt mot mitt bröst. Med nappen på sniskan. Och Pandis i famnen. Viskandes mamma med svag småpojksröst. Ögon så blå, hjärtat slår hårt. Pigg kan man vara en annan dag. Snälla fortsätt vara du varje dag.

Du hörredu

gör mig full av oro. Världen är en mycket farlig plats, och jag har är hönsigare än värsta Gull-Fian. Borde sova men nojar, borde egentidsnjuta men ojar. Vet att det är omodernt och ocoolt och opraktiskt och tärande men sådan är jag, och sådan är du. Värd alla mina tysta böner, all min uppmärksamhet, allt fluff och allt guld. Jag tänker då inte min oro på dig överföra – men gör jag det så förlåt i förväg. 

Men när du väl något häftigt kan – kan själv mamma! När du frigör dig. När du kan, så mycket du kan ojojoj, då skiner jag stoltast med leendet störst, har ni sett har ni hört, va min Ivar, han kan!

Du hörredu

får mig att undra när jag kommer att äga de där, mina planer

mina viktiga jäkligt väsentliga vuxenlivs plaaaner
egoförverkligandet sörru, strävanden hit stravagoalsen dit

Men väl färdiggnisslat med tänderna. Men väl uppgivet, struket avbokat. Färdighostat och nyst, accepterat tillståndet. Väl meddelat till alla De Inblandade Vuxna. Men väl med mantrat jag hinner, med nuet som motorn, åh vad vi njuter, tiden vi äger, tillsammans vi finns här.

Du hörredu

mon petit saboteur

du sabbar min ordning

lär mig att vänta

lär mig om världar

utmanar

uppmanar

är full av leksaker, kunskap och honung

och för det jag älskar dig så 🎈