Tio ljuvliga klungmil på Cykelns dag

Cykelns dag minsann, läser jag nu!

Tänk så passande att finsaaben vår vägrar starta :’( samtidigt som jag har premiärklungcyklat vårens hittills vårligaste tur :’)

Njöt så mycket att jag glömde att ta kort under färden. Häpp.

👋 Karin!

Inget konstigt med rundan egentligen. Tolv glada blårange* cykelsjälar som under ledning av duktiga Karin tog sig till Eskilstunas lillasyster Torshälla för fika på Amarantens konkurrent Café Gröna Villan.

Det är något visst med att inta sitt cykelfika i en trädgård. Samma känsla som att cykla genom alléer. En guldkant gammaldags uttryckt.

Jag cyklade/satt mest och lyssnade på de andras surr. För de var det nog inget särskilt – om än mycket härligt. För mig var det första racerrundan sedan jag ställt undan (och så även sålt) min gamla trotjänare ROSE ett gäng månader in i väntan på Ivar och hoppat på mtb-tåget istället.

Alltså hur skön får en hoj vara? Utvecklingen har sannerligen gått framåt sedan eh… min förra plasthäst.

Målet med dagens ~tio mil var att slussa in mig själv in i klungkörning igen och lära känna Archie ordentligt.

Målet uppfylldes med råge. Två bonusar fick jag också – muskelvärk i mungiporna av att utropa ÅH SÅ FINT SÅ GRÖNT! hela tiden. Och så en viss bättring på cykelbrännan också.

Nu blir det andra bullar – nämligen vegobullar med massa gott till.

Puss och är jag frisk (tar i trä) så ger jag Archie chansen att bekänna något snabbare färg i Västmanlands Cup i Ramnäs på onsdag

Tänk om jag kommer ihåg hur man tävlar i lvg?

* #blårange står för blå + orange alltså VCK:are. En förkortn. jag kom på i chatten med typ Johan en gång i tiden och som lever sitt eget cykelliv