Hej.
Jag har ett speciellt förhållande med simning. Det har alltid varit en av mina gladaste sysslor i hela världen – från barndomssomrarnas plaskande i grannbyns näckrosesjö och seriös träning i storbassängen i stan till vuxenlivets alla sköna badstunder i diverse spännande vatten. Jag längtar så till att dela min simglädje med lilletuss när jag anser att han är redo att få ut någonting av större vatten än den trygga hemmabadet (eller diskhon där han tvättas för det mesta hehe).
Under tiden har jag återupptagit mina solosimningar på mitt kära funkisbad Kristiansborg – stället där min tvillingfisk lillebror knipit ett gäng stolta simborgarmärken btw. Dessa solosimningar är av stort värde både för mitt psyke (avslappning), för min småbarnsmammarygg (stretchning) och för cyklisten i mig.
Simning i lagom (!) mängder är ju nämligen en superbra komplementträning för cyklister:
🌊 det är svalt och skönt för kroppen att anstränga sig i det blöta
🌊 den bjuder på en stunds koncentration på tekniken och muskelkontrollen
🌊 den låter hela kroppen att sträckas ut, ett slags aktiv stretching under vattenytan
🌊 den går att lägga upp både som ett lugnt stretchpass och som det jag körde igår – ett hårdare intervallpass där man får riktigt flåsa av sig. Det är ett effektivt sätt för ökning av ens syreupptagningsförmåga.
Och för att helt enkelt svettas av sig – kör man tillräckligt hårt så känner man på hur det är att svettas under vattnet.
Oavsett din simstil och -teknik kan du lägga upp passet som vilket intervallpass som helst egentligen. Tänk bara på att pulsen inte blir lika hög som på torra land pga. vattentrycket så deppa inte ihop om du inte kommer upp i dina vanliga värden.
Proffsvärldens inofficiella simmande cyklister-ambassadör Richie Porte har förresten ett gäng bra upplägg om någon är sugen på att testa lite nya vattenbanor.
Puss och simma lugnt denna marsmåndag! Och berätta om era upplägg, om ni också simmar. Splosh!