CYKELKATTEN
CykelI väntan på kattungenKatja kör MTBKatjas gravidträning

Håll i katten, eller tankarna från måndagsmountainbikern

av Katja 6 år ago
skrivet av Katja 6 år ago

Hej från sängen, igen. Post-cykling-sängen dock. Den bästa sortens säng, ni som cyklar vet vad jag menar. Mätt och trött och mör och skön är jag, som har fått mig en minst sagt välbehövlig dos (nästan 1:50 i rulltid) mtb. På en måndag förmiddag också – när hände det sist liksom? Åh jag kanske blir kompis med den här hemestern i alla fall tror jag!

Bilderna däruppe tog Jonas strax före min avfärd och jag behöll leendet hela vägen. Som jag hade saknat att bara få cykla. Förra veckan var cykellös. Visst, söndagens crosstur var mäktig. Men resten av veckan fick det bli inklämda promenaderier och annat ocykligt jox när jag inte jobbade, flängde omkring i andra ärenden eller bara var. Och jo, det är väl skönt det också, så klart. Att röra på sig lite lagom. Att chilla och känna efter… Ett tag ja. Sedan pallar jag inte mer! Orkar inte! Kryper ur skinnet! Kliar liksom. Blir nedstämd. Är ju cyklist för fanken. Är ingen hobby om någon skulle tro det, är mitt väsen. Måste få cykla ibland. Om så än på en ligghoj. Eller sittandes på en gammaldags gjutjärnstraktorsits på Monarken.

Cyklingen ger tillbaka. Hade ju rejäla bäckensmärtkänningar för några veckor sedan. Märkte dock fort att cyklingen, om än i korta portioner, gjorde underverk för ryggen. Visst känner jag fortfarande av smärtan när jag står länge, eller när jag sitter i en obekväm position länge. Ännu är det tre månader kvar av graviditeten, ännu kan besvären bli starkare. Men än så länge hålls smärtan i schack tack vare cyklingen.

Många sådana tankar under dagens tur. Cyklar man gravidsakta så får man tiden med sig och inte mot sig, är kanske det största privilegiet. Lugnt går det, med några pauser, några pulshöjare i backarna, eller när man måste hoppa av och jogga uppför med cykeln dansandes bredvid en istället för under en. Tänkte också på hur bra Västerås är för oss gravida mountainbikers och andra allehanda lugncyklinghjältar. Normalt sett missar jag sällan ett tillfälle att gnälla till över hur platt och höjdmeterlös Västerås terräng är. Nu är jag riktigt tacksam för att det är så gott om snällare stigar. Hade varit tråkigt att enbart förpassas till grusvägarna – nu finns det många stigar med kanske max tio-tjugo procent bröt att träna på.

Enda neggodetaljen är det återkommande hållproblemet som förpestar mina cykelturer sedan cirka tre veckor tillbaka. Första gången jag kände av det var när vi körde i Hedesunda. Sedan ännu mer när vi körde cross. Idag fick jag också dras med ett gäng rejäla mjälthugg. Testade att sätta mig ännu mer upprätt (alltså, aphäng nästa?) och då blev det lättare. Häpp, blir till att leta en uppåtvänd styrstam till mtb:n.

Åh va jag snackar. Blir väl så, när man sitter och väntar på att tvätten ska bli klar i torkskåpet. Nu ska jag resa mig och skopa upp lite glass åt mig och Jonas som jobbar hemma idag. Sedan ska vi åka och titta på bäbissaker. Får se om vi kommer hem med något gulligt.

Puss.

2 kommentarer 1 FacebookTwitterLinkedinEmail
Katja

Tävlings- och äventyrscyklist, ingenjör, kreatör, skribent och mamma. Hjärnan och hjärtat bakom CYKELKATTEN.CC - den värsta bästa bloggen om cykel, liv och kärlek sedan 2012. Gillar att cykla fort och snyggt på landsväg och i skog, cykelkultur, sina vänner och fantastisk musik. Och att få fler att finna och ta hand om sin inre cyklist. Tack för att du cyklar, läser och delar min passion.

föregående inlägg
Tröttsångerna från söndagssängen.
nästa inlägg
Var fri.

Du gillar säkert också

På kvällshärj i skog med Superfly och Mattias.

Här slutar allmän väg.

Sol, vind och vatten på dagens crossdistans

Ibland gör man rätt, ibland gör man fel, lev med det på MTB

Stormbringerdistansen med en hel del bonusglädje

Nio månader efter magen

Min mälarnära kvällsnjutning på stig och sten

Fem fina mil som fisken i vattnet

En liten myggjägartur för själaron

Distans dan före morsdan och så morsdan på Långa Lugnet

2 kommentarer

Frida G Svensson 12 juli, 2017 - 11:13

jag fick foglossning vid blygdbenet så cykling var en no-go. sjukt trist. även om jag inte alls cyklar på din nivå utan bara för att ta mig från A till B.

Svara
Katja 17 juli, 2017 - 20:37

Usch :/ Jag fick foglossning först men sen… försvann det typ? Känner av det lite mer nu igen dock, så lär inte vara helt fri heller. Fast nu är det mest magen som är för stor för att cykla ordentligt, även från A till B… Liggcykel nästa? ;)

Svara

Lämna gärna en kommentar <3 Avbryt svar

Kom ihåg mina uppgifter till nästa gång tack! (OBS spars endast i webbläsaren)

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Anna-Maria om Lådcykelpremiären.

    Vad kul och praktiskt med lådcykel! Hoppas den fortätter att kännas lika bra, om inte bättre, när du fått trampa…

  2. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack! :D <3

  3. Jonatan om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Spännande. Heja dig Katja!

  4. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack bäbis! Faktiskt så tänker jag på ditt ST; tänker om Anna har fixat ST - THE ST - nog…

  5. Anna Lindén om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Helt rätt!! Dör av awwwwww inför ditt projekt. Ser så mycket fram emot att poppa målgångs/årgångs-skumpa med dig och allt…

Bon courage! Puss, Katja

CYKELKATTEN

Voilà, liknande inlägg:x

På morsdagstur med son, sol och...

2 år ago

Nittiofem sjyssta klubbk i lördags.

2 år ago

En sån där vanlig craigdavidrunda i...

2 år ago