Tre rundor, tre cyklar, två dåliga ögon

Västeråsnära Raphakor 

Hej. Ett litet gulligt mobilt kortisinlägg från tåget (ska jobba och bo i Stockholm i dagarna två).

Har ägnat mig åt tre olika back to the basics-pass de senaste tre dagarna. På tre olika cyklar faktiskt!

I söndags satte oss jag och Jonas på en varsin gammcykel och cyklade runt i Hedesunda-hoodsen. Hur fint och svettigt som helst! Alltså jag förstår nu varför normala sportcykellösa människor tycker man är en idiot som kan cykla ett par-trettio mil en lördag. På damtrallan tyckte jag att två var hemskt tungt hehe. Nåväl – jag kände mig väldigt fin och sådär lagom gammaldags lantlig i min Barbour med min mörka stiliga man vid min sida.

I måndags rastade jag racern hemma i Västerås. Kors i taket körde jag på morgonen (!). Tanken var att väcka benen inför veckans påhitt så jag värmde upp, rev av ett gäng ettor och rullade sedan än fort (som när jagad av en traktor) än lugnare (som när i motvind). Sjysst om ön något för kort ty måste jobba pass!

Igår körde jag och Tony crossteknik. Teknikbiten sket sig. Dels så såg jag ingenting – min syn har sedan jag börjat köra mina nuvarande linser försämrats mer och mer så jag går in i stolpar och får typ hålla mig i räcken i trappor seriöst! (ska genast dvs. tidigast på fredag uppsöka optikern för en fet undersökning och diskussion). Och dels så är jag ett mentalt vrak nu och får ångestattacker vid varenda moment. Det hela slutade i alla fall med att jag först kraschade i ett ollontäckt skrå, repade mig sedan för att fixa det svåraste momentet halvdant och sedan nästan kraschade igen. Resten av passet rullade vi ut till Gäddeholm och sedan hem, typiskt bra snackrunda, om än i nästan blindo för en annan.

Den här hösten… jag är starkare än någonsin. Men också svagare än på länge. Se vad livet gör med oss små människor ibland. Men vi repar oss. Som små reptiler får vi nya svansar att svänga oss med. Blir stora igen. Bara att härda ut och glädjas åt det man glädjas hinner. Puss!