CYKELKATTEN

Katjas blogg om cykel, liv och kärlek.

Between the ridesKatja reserLivsstil

Här kommer den – vår stora semesterroadtrip, illustrerad!

Här kommer den – vår stora semesterroadtrip, illustrerad!

Hej jag har ju inte alls berättat om min och Jonas semesterroadtrip, annat än nämnt den lilla Stelvio-klättringen då. Så här kommer den – komprimerad men ändå någorlunda utförlig. Vi kör:

DSCF1324

Resan började i Hedesunda då vi lånade en Pössl-moddad Ford Transit av Jonas gulliga föräldrar. Pandis och Kanin Landström skulle förstås med.

DSCF1328

Eftersom jag skulle bli resans chaufför la jag mig direkt an med långtradarchaffisfasonerna så som sköna skor, kaxiga kommentarer om andra trafikanter och ont i ryggen av de dumma ombyggda stolarna tyvärr :(

DSCF1332

Men inte var jag deppig för det, för vi åkte ner mot kontinenten och det fyllde mig med lyckoruset av det slag som bara känslan av en europaresa in action kan ge mig. Öresundsbron alltså!

DSCF1340

Efter att ha fincampat utanför Nyköpingshus och prutat till oss en finfin hotellfrulle, överlevt skånska plattvägar och Danmark och en nattlig blottare (!) på ett rastställe så landade vi i Östtyskland, nödcampade på en havreåker och hamnade till slut i en gullig liten östtysk stad Neuruppin. Där köpte jag mig en hårborste och kunde kamma mig – för första gången på typ två dygn? Ja men ni ser ju på håret.

Neuruppin var hett och romantiskt. Vi vandrade Marxstraße upp och Pushkinstraße ner, åt italienskt och glass och drack sedan kaffe och tittade på varann och på när äldre nykära par dansade till tonerna av livesamba på strandpromenaden.

DSCF1343

Slutmyst, vi skulle vidare ner och även handla käk. Det vart rätt många stop av det slaget! Tråkigt skulle vissa tycka men jag gillar vardagslivet när jag reser. Hur ska man annars lära känna landet om man inte lever dess vardag?

DSCF1347

Vårt mål var ju Tirol, Österrike och Italien. Jonas var den meste kartläsaren men jag höll stenkoll på riktningen.

Processed with VSCO with lv03 preset

Så campade vi i Coswig/Lutherstadt vid Elbe och var överhettade och hemska efter en visserligen vacker, men outhärdligt svettig tur där vi dessutom hamnade på ett ställe som inte tog kort och så fanns det ingen bankomat i närheten och vi hade redan ätit.

DSCF1353

Här var jag låg på socker och otålig på att min kära norrlänning skulle duscha klart så vi kunde äta och dricka vin. Ser ni vad som står på den naivistiska ipadtavlan?

DSCF1363

Här är han förresten, min rufsiga kartläsare. Jag minns inte riktigt var jag tog kortet, men måste vara nere i bergen redan. Misstänker södra Tyskland någonstans, kanske Österrike redan?

Fint och backigt började det i alla fall bli – sådan visuell lättnad efter all linjalstakning i norra och östra Tyskland!

DSCF1361

Väderförhållanden börjar ändras också. Från den oändliga hettan till den tunga molnigheten. Bergtopparna inbäddade. Dramatiskt, dock smått oroväckande för en som hoppas få cykla lite.

DSCF1374

Vi rattade runt Pössl i de tyska tirolerbergen, fikade järnet lite överallt, mellanlandade i en smått skräckinjagande (ty hällregn, mörka berg och för många människor på campingen) österrikisk by och bestämde oss för att fly det landet och dra till Italien direkt.

DSCF1381

Sagt och gjort – hej bästis-Italien!

Så cykelpepp – syns på kedjemärket på vaden ju. Vi stannade till på en lyxig nybyggd camping i en bergskreveby inte långt ifrån Meran.

DSCF1387

Men så kom regnet och det blev ruskigt halt och mörkt och jag satt inne och läste och skrev deppiga instameddelanden. Blev inte lättare av allas välmenande ”men det är väl bara att ta det försiktigt”-meddelanden, tror ni inte jag försökte då? Men palla ligga på bromsbeläggen när brunnarna lyfte, ungefär.

Dagen efter blev det istället svinhett och föråskigt fuktigt men vi försökte oss på att köra ett pass. Jag ballade klassiskt ur på hettan. Jonas var ståndaktigare och höll ut lite längre men sedan kom åskan i alla fall.

DSCF1391

Så fortsatte vi ner, på smala kringelikrokisar till vägar, genom alla intryck och uttryck, genom bilköar på grund av Giro Dolomiti, förbi en Giant Apelsin-klunga.

DSCF1376

Ah men såna här vägar ni vet.

DSCF1400

Och var till slut framme i Prado Allo Stelvio – förbyn till Stelvio-passet! På mitt livs hittills vackraste camping uppe i Trafoi på cirka 1500 metershöjd. Luften, shit. Alltså ni måste bo där. Glaciärer som fond, fullt med mountainbike- och vandringsstigar överallt, iskalla bäckar, alltid svalt.

DSCF1395

Så lycklig av att vara här, mysig i Jonas jacka, porlande vatten, så mycket skog att vistas i! (trivs alltid bättre i skog än öppna tråkängar). Alltså man fattar ju varför folks från de hoodsen blir så duktiga på mountainbike.

DSCF1406

Och så körde vi Stelvio x 1,5 (eller x 2 för Jonas) och jag var helslut efteråt. Detta kort är alltså efter första försöket och så en skogsvandring på det. Inte så optimal uppladdning men är väl inget race så palla ladda upp tråkoptimalt.

DSCF1412

Efter tre mitt-livs-godaste kantarellochmascarponepizzor och med postcykliga cementben drog vi till Schweiz och tyckte vad man ville om det mörka stilrena landet. Regnade gjorde det i alla fall mycket. Vi åt spenatbullar och myste i vår lilla husbil. Jag lagade enorma mängder gnocchi, kanske min favvosorts kolhydrater.

DSCF1416

Vi hann även med Lichtenstein där jag min resvana trogen skrev och postade vykort via de pompösa turisbyråntanterna (noll brevlådor i Lichtenstein!) och vi fikade mitt livs dyraste kaffe och flanerade runt på rensopade gator och hängde i en katolsk kyrka.

Visste ni förresten att Lichtenstein är det land i Europa som har längst medellivslängd?

Och att det inte riktigt är en demokrati eftersom furstefamiljen har så när som veto i de politiska besluten?

Det ni.

DSCF1420

Här dog jag åter hettandöden innan åska nummer trettio fem körde in över oss och blev pekat på med finger och på ett snällt vis kallad RADLERHOSEN ty randig om benen. STIMMT JA! svarade jag malligt.

DSCF1427

Så dags för resans sista (någorlunda planerade) anhalt – renflodens dal och de mäktiga borgarna och så klart Lorelei! Jag hade ju hängt lite vid Rhen som barn när jag bodde i Tyskland men mindes ingenting utom vinodlingarna, kanske var det inte just här – Rhen är en lång flod.

DSCF1445

Vi bodde på en gullig pyttiscamping i byn St. Goar med en lassieliknande campinghund som hette Nora. Vi blev bästisar direkt. Tyvärr fick man inte ta ut Nora ur campingen hur som som till exempel här på en svettig morgonpromenad upp till Burg Rheinfels.

DSCF1447

Här var lutningen arton procent så lätta skutt!

För övrigt är de där borgarna en hemskt kommersiell historia. Bara massa avspärrningar, krimskrams och fläskkorvar överallt. Men klart, allt ska ju tjänas pengar på, typiskt borgerligt hehe.

DSCF1430

Ser ni klippan på andra sidan Rhen? Japp, det är Lorelei. Reciterade äntligen högt barndomens fetaste tyska dikt 

Ich weiß nicht, was soll es bedeuten,
Daß ich so traurig bin,
Ein Märchen aus uralten Zeiten,
Das kommt mir nicht aus dem Sinn 

etc.

DSCF1454

Hejdå Lorelei och romantik, plötsligt är vi inne utanför någon industristad och närmar oss med försiktiga steg elcyklarna. Kan nästan lova er att det är enda och sista gången ni ser mig i friskt tillstånd glidandes på en fulldämpad elfatbike.

På tal om – vilket elcykelland, Tyskland. Typ alla elcyklar. Kan fortfarande inte bestämma mig för vad jag tycker om den trenden.

DSCF1458

Sista natten campade vi på en bondgårdscamping i norra Tyskland. Vi började känna oss nöjda, vi orkade inte riktigt uppleva mer, i två veckor hade vi upplevt.

DSCF1336

Så vi blåste på hem till Sverige, campader en sista gång utanför havet i Skåne, drog förbi Stockholm, hej hej och snart var den här resan slut

men vår resa fortsätter

Min kartläsare och jag ♥

Kort Jonas Wiking & jag

Dela detta inlägg

Tävlings- och äventyrscyklist, ingenjör, kreatör, skribent och mamma. Hjärnan och hjärtat bakom CYKELKATTEN.CC - den värsta bästa bloggen om cykel, liv och kärlek sedan 2012. Gillar att cykla fort och snyggt på landsväg och i skog, cykelkultur, sina vänner och fantastisk musik. Och att få fler att finna och ta hand om sin inre cyklist. Tack för att du cyklar, läser och delar min passion.

2 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.