God morgon! Usch, ser min lilla mac har blitt antastad av nå hemsk spam eller worm eller vad det nu är, bara massa ads och adlinks och skit som poppar upp när man ska blogga… Nåväl! Jag sitter och dricker mitt morgonkaffe och fönstershoppar lite träningsmode. Lillebrorsan är här och dricker sitt morgonte och tittar på häftiga fordon som kan köra både på snö och i vatten. Ute är det regnigt och grått och jag kommer inte att cykla idag utan göra allt annat dvs. vara ute i den friska luften, gå, andas, fika wienerbröd.
Till skillnad från veckan innan har den här veckan blivit något av en träningsfiasko – eller rejäl vila, om man kan se det så (fast vila är mer när jag själv väljer det, inte när jag tvingas till det av moder naturen). Jag har gått runt och varit småkrasslig. Var livrädd att bli superförkyld så tog det lugnt under tisdagens träning, klenade mig igenom resten av veckan. Var för trött. Smågrät av utmattning (och andra girl-ish men orka dra upp det nu) ett par kvällar. Snorade och smånyste. Ville sova konstant. Gjorde det också. Körde styrka igår, för ryggen och magen. Bestämde mig för att inte köra Östgötaloppet nu på söndag. Känns tråkigt, det jäkla loppet måste få sig en rejäl revansch någon gång. Men inte i år. Istället ska jag bli helpigg nu i helgen så jag kan återgå till min vettiga träningsrutin och börja cykla mig i form under SMACK-seriens GP och linje, den kommande värmetränings-mallislägret (bara ett par veckor kvar nu!), stockholmscupen osv. Känns skönt att våren är fullspäckad med maxpulsmöjligheter!
Ja, ni anar nog en viss mått av självtröst i detta inlägg. Jag ogillar att avstå en tävling om det finns en tävling att köra. Men jag får inte deppa ihop nu. Det vart väl naturens sätt att periodisera Katja. Och ibland är det bäst att flyta med. Frukosten är uppäten, frukostefterrättens (för så klart måste man ha en sån ibland!) jordgubbskräm är i små magarna våra och nu väntar äventyren så vi hålls friska och glada och redo för allt möjligt nästa vecka.
Puss och vi hörs senare!