Om januari och Basemile Snowdown.

Hej fredagsfolket! Allt fint med er?

Jag är både hungrig och ändå proppmätt idag. Känns som att jag bara tryckt i mig en masse “det viktigaste är att jag äter nåt”-mat den här veckan – kanske för att jag varit ledig och inte alls huslig utan mest tränat och hängt sådär härligt meningslöst emellan! Det får bli skärpning från och med nästa vecka – då förresten även mina klassiska veckoträningsscheman är tillbaka också. Jag hade ju som mål att förutom träningen göra prick ingenting vettigt de sista dagarna av min ledighet och jag tror att jag har lyckats med det målet. Jag är skönt blond och blåst i huvvet just nu.

Som ni ser på den lilla redovisningen däruppe i inlägget så har jag pendlat mellan klenhet och styrka hittills i januari. Jag har ställt undan den lätta, dubbfria Ridleyn till förmån för den lilla tungstenen till alu-Cube – som i och för sig är makalöst duktig i kurvorna – men som dels saknar ett gäng extra tio+ växlar och som framför allt väger något mer inte minst tack vare dubbisarna vilket ju är superbra men får mig att känna mig klen. Men sanningen svider – så det är bara att omgruppera och bli lika stark på dubb som utan och sedan lite till! Kommer dock köra Snowdown på Ridleyn. Race är race liksom. Bra med Snowdown som hägrar förresten. Inte för jag nånsin bangar vinterdistansa egentligen, men det blir som ett extramål typ, att inte sänka klungan. Man vet ju aldrig hur folksammansättningen är men anmälningslistan ser inte ut att bestå av förstagångencyklister om man säger så.

Eftersom det bara är två veckor (arbetsveckor dessutom!) kvar till tredagarsloppet (85 – 130 – 118 km) så måste jag tänka till för att hinna både träna upp mig lite till men också hinna vila innan. Med andra ord så kommer nästa vecka bli träningstung (med mycket renodlad cykelfokus) och sedan kommer jag att trappa ner och vila en eller två dagar före första etappen.

Jag hoppas så på snö och is! *håller alla tummar och tår* Hastigheten går ner – men mojon går upp. Hellre fler vita timmar än åsynen av den gråblöta asfalten under klossarna.

Imorgon bommar jag på gott och ont cyklingen. På gott eftersom jag ikväll tar tåget ner till Göteborg och hälsar på en kär vän. På ont eftersom det alltid smärtar att missa en potentiellt episk vinterrunda. Men sedan kommer söndagen.

Är ni nöjda med januariträningen? Jag tycker månaden är hur festlig som helst, en äkta nystartsvintermånad precis som jag vill ha den.

Puss och glad fredag på er!