Hej. Ni som har läst mig ett tag vet vad jag gillar och det är cykling och musik. Årets festiva kalender är därför mitt småsluga sätt att skänka er 24 underbara låtar kryddade med varsin cykelrelaterad upplevelse – antingen ett minne, en fantasi eller något helt annat som jag associerar med låten. Kom gärna med egna låtar ni tycker om och förknippar cykliga saker med!
Jag har svettats och dånat. Jag har lyckats koppla in och ihop och ur så att micljudet är lagom och musikljudet är sådär precis högt men ändå mjukt som jag vill ha det. De stationära cyklarna är gamla och småslitna men stereon är ok. Jag har fortfarande glasögonen på; ännu har jag inte börjat svettas så mycket att jag måste ta av dem innan de på egen hand glider av ansiktet och går i kras nere på golvet. Jag spelar lite lugn taktfast musik medan de vana cyklisterna framför mig värmer upp på egen hand innan passet börjar.
Passet jag ska leda för första gången.
Jag är lite nervös. Jag är van att hålla föredrag, att undervisa stora grupper, att styra upp feta fester, men jag är inte van att leda uppvärmningar, intervaller, att klocka rätt mellan dessa, att dja samtidigt som jag leder seriös träning. Jag vet att vissa tar lätt på det med musiken, och visst man kan spela vad som helst. Man kan spela Uprising eller någon av de otaliga arenahouselåtarna som är skapta för största möjliga masshysteri för minsta möjliga antal variationer. Men jag fixar inte det, jag måste få vara Katja i alla lägen.
Någon kommer att älska den eviga åttaminutersintervallen till Sisters of Mercy mindre kända skapelse.
Någon kommer att anklaga mig för att spela tysk propagandamusik när jag spelar en annorlunda version av det brittiska syntbandet VNV Nations-låt.
Någon kommer att skrika Äntligen! när jag spelar en känd Queen-låt.
I slutändan kommer alla att bli svettiga, trötta och jäkligt nöjda med sin egen insats och jag kommer att pusta ut och längta efter nästa pass att leda.
Men nu släcker jag i salen. Låt spinningpasset börja med en femtonminutersuppvärmning för att sedan ta oss an den första åttaminutaren till Lanzarote, som för mig är sommar, festival och frihet. Jag tror jag lyckas smitta deltagarna. Vi är cyklister – vi kör inga jumps eller pumps – men energin studsar omkring i Kristiansborgsbadets lilla spinningssal.
