För ett tag sedan fick jag hem Team Sky-kocken Henrik Orres ursnygga kokbok Vélochef, tack snälla Henrik och förlaget förstås. Igår hade jag min nytränade cykelhälft Anna över på middag och vad passade då inte bättre än att provlaga ett av bokens smarrens recept? På dagen hade jag handlat ingredienserna till den här rätten:
Eftersom vi skulle laga rätten à la vegan bytte vi ut kycklingbuljongen mot ½ grönsaksbuljong och ½ svampbuljong och skippade parmesanosten men la istället till ett par goa sojaschnitzlar i proteinsyften.
Vi började med att hacka allt som hackas skulle! Dvs. charlottenlökarna, champisarna och vitlöken (som inte finns med i receptet men kom inte undan levande i alla fall).
Sedan fräste vi allting i en masse olivolja i grytan! För att få ur vätskan ordentligt strödde Anna på lite hjälpsalt. Sedan tillsatte vi buljongtärningarna, risottoriset och vattnet. Och lät stå och kokas och ha sig ett gäng-tjugofem minuter för att sedan smakas av med salt, peppar och så en liten skvätt citronsaft.
Under tiden öppnade jag en kall samt en undanställd flaska gårdsolivolja direkt från nån flott odling vid Gardasjön. Köpt under förra sommarens träningsläger i gardabergen förstås. Gårdsolivoljan fick åka ner i stekpannan och göra den isärdragna (hehe, börjar låta som en annan stroppig kypare) ostronskivlingen stekt och frasig. Skivlingen fick sig också en omgång salt.
Samtidigt kokades sparrisen – vårt självutnämnda tillbehör – in i det lenaste.
Och så blev det plötsligt klart att serveras! Så voilà – champinjonrisotto, toppad med frasig ostronskivling och persilja, med gröna saltiga kokta sparrisar bredvid, ett glas franskt till och så denna skiva på mjuk volym i högtalaren. Så himla enkelt och gott, tack Vélochef och puss på er.
