La forme?

Stilpolisen släpper munkarna och trycker på gasen –
flickan har ju ett par gummiförstärkta trädgårdshandskar på sig!
(foto: J Larsson)

Hej folks. Märkliga dagar nu. Jättefina dagar. Dagar som är fyllda med sånt jag skulle kunna fylla tusen blogginlägg med men som jag väljer att andas in, vill inte tro dem riktigt, de är nya dagar, blåsiga dagar, framtida dagar, dagar som knappt behöver förevigas för jag kommer att alltid minnas dem ändå.

Träningen har också betett sig lite märkligt under den senaste tiden. Jag kan ärligt talat inte säga i vilken form jag är just nu. Jag är nog starkare än vad jag var för fyra veckor sedan, men nog lite svagare än vad jag var för två veckor sedan. Anledningen stavas alla dessa lopp. Tyvärr har jag inte tävlat lika mycket hittills i år som jag hade velat. Den senaste någorlunda riktiga tävlingsträningen jag körde var Rosersbergs GP evigheter sedan och sedan har jag visserligen kört snabbt och hårt (förutom Siljan Runt då) men det har ändå varit lopp och inga tävlingar, även om både Skandis och Engelbrektaren gick fort och intervall-ish som satan. Pga. Dalsland Runt missade jag både ATTR och Falkenloppet. Och så har jag kanske inte riktigt varit så noggrann med intervallträningen som jag brukar vara just för att de olika resorna hit och dit kommit emellan.

Den här veckan är inte riktigt träningsnormal heller. Igår crossade jag med lite lait slakmoteintervaller. Imorgon tänker jag utsätta mig för SMACK-linjet i Markim. Oavsett hur det blir med dambeståndet så tänker jag ta racet på fullaste allvar och köra tills jag är helslut i mål. Sedan kommer jag inte kunna cykla på ett gäng dagar pga. diverse familjeangelägenheter. Idag har jag inte beslutat om ännu. Benen tigger intervaller men hjärnan säger ta’t lugnt om du ska tävla imorgon. Tja, till att börja med så tänker jag hinna klippa mig idag! Helhemskt obloggvänligt hår jag nästan skäms för (och det är fan sällan jag skäms för mitt utseende, det anstår inte en gravel lover som jag).

Men annars så sitter jag förstås och längtar efter Tre Berg, semesterberg och så sensommarens och höstens landsvägs- och crosstävlingar. Dem tänker jag verkligen inte missa!

P.S. Jag vet att ni dör av längtan efter Dalsland Runt etapp 2-inlägget. Har faktiskt nästan författat ihop det men eftersom det ska ut på engelska (ni kommer att förstå varför när ni ser inlägget) så tar det lite längre tid än vanligt. Puss!