Knarka ljus, knarka cykel, knarka snö!

Tjena! En braig sak med att vara konsult är att man för det mesta får välja sina arbetstider. Så igår bestämde både jag och min vapentermosdragare Tony oss för att idag cykla på morgonen och jobba lite längre på kvällen istället. Sagt och gjort! Halv nio imorse rullade vi ut något stressade (pga. en halvtimme sena men men, det tar tid att smälta morgongröt) från Västerås i östlig färdriktning.

Ute sken världen rosa, cerise, lite lila och så en släng blått! Titta:

och titta här också:

Fint va? Och så pass kallt att tom de annars tråkiga asfaltspartierna var täckta med härlig absorberade ishinna så man slapp det åh så trista ljudet av dubb mot asfalt.

Men fanken så kallt. Mina icke-cykelanpassade arbetsglasögon immade järnet lite för ofta (får nog skrota dem inför kommande distanspassen och köra med mina något kulörta Specialized istället. Gillar inte kulört vintertid men vaffan, palla imma och se noll). Fick stanna ett antal gånger och hetsputsa dem:

På tal om min – f d Johans – f d Åsas Cube:
ni glömmer väl inte att heja på Åsa i världscupen just nu?

Åh men så blygsam också, varför kan jag aldrig titta kameran i ögonen?

Hursom, vi rullade på rätt så bra och även om pulsen var lite väl hög för det mesta (även när Katja-mekanismen i övrigt kände sig lugn, väldigt skumt detta med puls) så flöt det på rätt fint. Pulsdilemma vintertid alltså märker jag. Är pulsen för låg så börjar jag nästan frysa. Är pulsen för hög så blir jag snabbt trött… Idag skulle vi i och för sig inte köra längre än cirka fem mil. Så då gick det att hålla hög puls för det mesta.

Dagens mest frusna blev som vanligt i frostordning: tårna, låren, knäna. Överkroppen var hur skön och varm som helst. Nu har jag höga förväntningar på vinterskorna – det gjorde lite väl ont om tårna i duschen hemma!

Och på tal om hemma så är det inget som smakar lika gott som rester när man är rätt så tom och kall och inte riktigt har nån ork att hitta på gourmetkäk. Här, grymma rester:

Och resultatet? Mör, skön, glad tjej. Nog för att jag fick cykla av mig tidigt på dan vilket är en ynnest – men framför allt så har jag fått i mig massa ljus. Ljus, skulle behöva säljas i coffeeshops, affärsidé nån?

Och just ja, Strava här och vintersportshurtig selfie här:

Puss!