Mina höstlöften

Fitspirational workspirational värre erkänn!
Musmattan med min höstkladdiga nylle anno 2013 är donerad till privat samling.

Nu är det på riktigt. Redan igår kändes det underbart sensomrigt höstligt – svalt men ändå varmt i solen! – och dagens regn är ett ytterligare bevis på att min favorittid på året har äntligen kommit. Idag är även dagen jag börjar jobba igen och det känns faktiskt helt okej.

Eftersom jag ser hösten lite som nystart (beror förmodligen på alla pluggår) så försöker jag alltid komma med lite löften à la nyårslöften fast realistiska och lustfyllda istället! Tänkte dela med mig av dem. Inga nyckeltal här utan mer övergripande. Ok, här är de.

Denna höst lovar jag mig själv…

* att låta bli alltför mycket choklad på jobbet. Även om choklad är lyckan och frälsningen i ett så mår varken min hy eller min träning bra av överdosering av sockermättad kakao. Helvete, blev sugen bara av att skriva inlägget. Motstår för sakens skull.

* att bli ännu bättre på cykelspecifik styrketräning. Jag kommer nog aldrig bli en gymknarkare, ens gymfan, fan jag kommer aldrig liksom längta till gymmet ens, men jag har i alla fall ett syfte med eländet. Förra året försökte jag mig på att lära mig vistas på gymmet. I höst tänker jag ta det hela till en rutinnivå med hjälp av en som kan. Jag tänker alltså följa ett program med tävlingssäsongen 2015 i sikte. 

* att palla mig upp tidigt på jobbmorgnarna, mest för att hinna mer på jobbet innan det är dags att träna och hinna vara hemma mer på kvällarna. Det sjuka är att jag oftare går upp tidigt på helgerna än på vardagarna! Men nu lovar jag mig själv att vara mer tidseffektiv. Så.

* att bli ännu bättre på att säga ifrån mig saker jag egentligen inte har tid med. Och lägga mer tid på sånt jag gillar att göra egentligen men ofta är för trött eller rastlös för att göra. Som att skriva, rita, bada äventyrsbad, blogga om cykelskor.

* att hinna plocka massa mera svamp än förra året. Förra året sög som svampår här i Västmanland. Jag var ute fem (!) fruktlösa gånger och deppar än idag. I år lovar jag mig att slå till i rätt tid och mest leva på svampsky hela hösten. Visste ni förresten att jag är en jäkel på svampar? Plockar alltså långt ifrån bara kantareller. 

* att äntligen ta tag i saken och skaffa mig en ny stadscykel för min sänker min mojo varenda gång jag använder den. Alltså jag är Grannen <3 evigt tacksam för att han räddade mig en gång i tiden genom att köpa crescenten jag glider på nu, men den saknar fortfarande fungerande broms och är tyvärr lite för jobbigt manövrerad för att jag ska riktigt vilja företa mig långturer till Ica Maxi på den. Alltså – ny stadscykel. Crescenten får vara kvar som låsa-vid-Centralstationen-medan-jag-är-borta-i-Stockholm-hoj, ett viktigt uppdrag det med!

* att innan augusti är slut ha bestämt mig för om jag väntar med CX en säsong till och “nöjer mig” (i-land…) med min MTB så länge eller om jag ändå blir med CX och får offra MTB:n… Det är egentligen enda höstlöftet som är riktigt ångestladdat. Jag har på nåt sätt fäst mig vid min vita Canyon med för lång styrstam och asskiller-sadel. Cykeln är ultimat som höst- och vinterträningshoj. Samtidigt så lockar ju CX-cupen nåt enormt den med och jag finner inget nöje i att delta med MTB istället för smäcker CX. Fan. Vill egentligen ha båda. Men då får jag nog vänta till nästa höst. Men löftet kvarstår – jag ska ha bestämt mig innan augustis slut.

* att spara mera. Det är dyrt att vara amatörcyklist. Än är det utomsocknestävling, än tar kedjan slut, än behövs det nya klossar. Jag erkänner att jag lägger relativt mycket pengar på min hobby, även om jag inte slösar med pengar och säljer av sånt jag inte längre behöver. Men jag har bara en stjärt och därför kan jag inte spara in på bibs; ej heller kan vill jag spara in på tävlingsutgifter eller cykelrelaterade småresor – vad vore en upptäckande cyklists liv utan dessa? Däremot kan jag bli ännu bättre på att ha matlåda, kanske ge fan i att lyxa till det i köket varenda kväll och vänta en säsong till med att köpa nya cykelskor (har ju haft samma i snart tre år så…). 

* att tacka oftare ja till bloggsamarbeten och vara lite mer kommersiell av mig så att säga. Jag får mail och förfrågningar rätt så ofta men tänker ofta att äsch, inte pallar väl ja skriva om kosttillskott… Men det är väl bara dumt. Cashflow är cashflow och kraschar man bilar och sliter ut klossar ofta så får en stå sitt journalistiska kast. 

* att inte slappna av för mycket och fortsätta träna med lvg-tävlingssäsongen 2015 i sikte

* att föräta mig på kräftor som är det bästa jag vet förutom omelett med ost i, förstås.

Vad ger ni er själva för höstlöften?

Puss!