Myt 1: Man måste ha med sig reservslangar, pump och verktyg.
Sanning: Nej det behövs inte. Det sitter mustaschprydda män med flugsvampar på huvve längs me vägkanten och servar dig med slangar och bjuder på ormtjusning under tiden du pumpar in luft.
Myt 2: Med en nypa glatt humör så känns även den regnigaste rundan som en dans på rosblad
Sanning: Myten stämmer. Linslusen Stig log hela vägen när han och hans cykel sjönk djupare och djupare ner i det arrangörerna kallat “mindre vägpöl vid tredje depån”. Och jo, även här hjälper det att ha flugsvamp på huvve.
Myt 3: Funktionärerna har inte tid med alla som bonkar för att de struntat i viktiga näringstips.
Sanning: Fel. De hinner visst med alla. Den ringa startavgiften täcker dock inte alla sjukvårdsmaterialkostnader så personalen får improvisera:
Myt 4: “Den är väl inte så himla backig den rundan va?! Finns väl inga backar i Sverige!”
Sanning: Eh… Varifrån kommer getterna då trorru DUH?
Myt 5: Det gör inget om man släpper klungan! Det finns alltid någon bakom att köra ihop med.
Sanning: Det trodde Ann-Gerd med.
Så, nu när vi krossat alla myter – ha så himla, himla kul ni starka, duktiga, otroliga individer som kör The Vättern i helgen. Jag hejar på er från hela mitt hjärta… nä, från mammas varma mysiga kök förstås 🙂 Ser så fram emot att läsa alla race reports, berättelser etc.
Och glöm ffs inte att TA DET PIANO fram till Jönköping.
Puss.