Vissa dagar förstår jag än mindre än vanligt. Vissa dagar är jag villrådigare än vanligt. Och tilliten sviker, minut på minut. Idag är en sådan dag och jag tänker rädda den stort genom att
ÄNTLIGEN
träna! träna! träna! mot våren
men lugnt och varsamt förstås, palla få tebax halsflussen (vågar jag ens tro att den är över? Kroppen känns som en microtinad kanelbulle just nu).
Så det får bli en timmes instruktörsledd coreträning. Och vätternlax och massa te och choklad på det.
Ser förresten fram emot helgen – även om jag tyvärr får ta det lite lugnare än distansgrabbarna.
Förhoppningen är skidor en dag (lördag?) och MTB på söndag (eller tvärtom). jag räknar starkt med att någon av brudarna är på minst ett av passen i helgen, annars blir det jag och de stumma pålitliga tallarna ute i mina älsklingsskogar, inte helt fel det heller.
Nu sticker jag till gymmet, säg häj häj!
