God morgon läsarfolks!
Vill börja dagen med att uppmärksamma med att en av mina (och förmodligen era också) favoritbloggare, tillika superbt trevlig person lightweight-Jonas fyller år idag!
Jag hade nöjet att lära känna Jonas i samband med bloggandet/twittrandet. Då båda är lika cykelpassionerade började vi babbla mer och mer cykel – och annat också förstås! – och en vacker dag så bestämdes det att Jonas skulle komma och hälsa på mig här hemma i Sverige (han bor i Norge annars) och så blev det också. Passande nog sammanföll hans besök med vårklassikerna så vi hade jättekul, drickandes rötjut och babblandes cykel. Ni som gillar att titta på cykeltävlingar vet säkert själva att vissa personer är roligare att samtitta med än andra. Jonas är nog den bästa sortens person att titta på cykel med – cykelkunnig, full av fakta och kommentarer, vitsigt ironisk när det behövs och med fingertoppskänsla för stil. Faktum är att Roberto borde överväga att anställa Jonas som biträdande expertkommentator när Adamsson säg, har en dålig dag eller vabbar sina cyklar eller något i den stilen.
Detta besök sammanföll också med att jag skulle ta ut mig på vårens första tur med min nya carbon crush rosen – och Jonas gyllene cykelmekshänder såg till att alla skruvar pluttar vajrar etc var åtdragna, funktionella och alldeles redo för våren. Tack!
Andra gången Jonas kom och hälsade på var i samband med Engelbrektsrundan uppe i natursköna gruvlandskapet Norberg. Då både Jonas och jag var justerade (han hade sin dumma skada och jag hade halsfluss) cyklade vi inte utan åkte med för att sällskapa, samt heja på de i Periferigruppen som skulle köra loppet. Jonas gick igenom cyklarna – återigen, mekanisk perfektion! – och tröstvandrade med mig ute i skogen och bland de häftiga gruvhålen. Här har ni ju hela berättelsen.
I somras nåddes vi av de glada nyheterna att Jonas äntligen blivit av med sin elaka rumpskada som omöjliggjort racing under lång tid. Och äntligen kom det upp inlägg om honom cyklandes med sina norska cykelkompisar. Jag är så glad för din skull.
Äsch, jag kan babbla på hur mycket som helst om Jonas, grym person. Men nöjer mig med att avsluta med att säga – GRATTIS! och önska dig all lycka, både privat (cykel och tjejer och sådant du vet) och professionellt (mera cykel). Du är alltid välkommen hem till mig för lite cykelsnack och en fiskrätt eller två.
Kram!
//din fan Katja
2 kommentarer
Hur man gör mig rörd, Tack så mycket för detta. :) Hoppas vi får cykla ihop någon gång med.
Ja det hoppas jag med :)