CYKELKATTEN

Katjas blogg om cykel, liv och kärlek.

Cykel

Shoppingdemonerna.

Fastän jag driver en blogg som för den i cykelsporten oinvigde kan te sig som smått konsumtionsinriktad (ni vet, Rapha hit samt lyxcykelläger dit) så är jag som person rätt så anti klassisk ströglida runt i affärer-shopping (förutom när jag är på Söder i Stockholm eller utomlands och strövar runt i mysiga kvarter med unika butiker, då går jag så gärna in och kikar, utan att för den delen handla speciellt mycket). Jag mår så dåligt av stora kvava ytor som erbjuder så mycket att jag får panik som den dära klassiska höstacksåsnan. Och jag tänker på alla människor som slitit och arbetat och skapat de grejerna som folks bara hiver ner i sina korgar samtidigt som de säger något i stil med lika bra att ta fem, kommer ändå slänga hälften. Jag föredrar att veta vad jag vill ha och handla det sedan lagom till tillfället jag behöver det. Eftersom min pryjakt är investeringsinriktad samt gränsöverskridande så handlar jag dessvärre mycket online. Och helst cykel- och friluftsprylar förstås – de märkena och modellerna börjar jag ha rätt så bra koll på, om jag får säga det själv.

Men eftersom min rehabtid kräver så mycket inomhusträning står jag plötsligt här och känner mig heldum. Jag kan ju så lite om inomhusskor och sånt, och vilka märken tillverkar de snyggaste tightsen? Idag tränar jag i riktigt gamla trasor (på riktigt, nästan så att lukten inte längre går att tvätta bort i sextiogradig tvättvärme, behån erbjuder knappt något stöd och sömmarna har gått) och jag får ont i fötterna eftersom mina träningsskor (Reebok, kostade runt trehundralappen år tvåtusensex) har tappat formen om och om igen. Lite lustigt det där – cyklar gör jag i S-Works men inomhustränar gör jag i sådant som inte bara är gammelmodigt stilmässigt, men även rentav opraktiskt.

Så idag efter jobbet ska jag bita ihop, sätta mig på damtrallan och bege mig till Västerås ”shoppingmecka” Erikslund (ni vet, enorm bilvänlig betongansamling vid stadens ände). Sist jag och Tony var där var vi till nya gigoaffären XXL och trots Tonys koll så var det ändå lite för stort för att greppa. Men idag möter jag shoppingdemonerna själv.

En gammal Tacx-flarre – det är så pass illa ställt med min attityd 
att jag till och med på F&S måste visa att jag egentligen är cyklist. Det syns, visst visst?

Dela detta inlägg

Tävlings- och äventyrscyklist, ingenjör, kreatör, skribent och mamma. Hjärnan och hjärtat bakom CYKELKATTEN.CC - den värsta bästa bloggen om cykel, liv och kärlek sedan 2012. Gillar att cykla fort och snyggt på landsväg och i skog, cykelkultur, sina vänner och fantastisk musik. Och att få fler att finna och ta hand om sin inre cyklist. Tack för att du cyklar, läser och delar min passion.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.