CYKELKATTEN

Katjas blogg om cykel, liv och kärlek.

Cykel

På cykeln till jobbet (bildbomb)

Hej! I morse var ljuset sådär lagom perfekt för att föreviga min dagliga cykelrunda till jobbet. Har ju länge pratat om att lägga upp ett sånt inlägg men är oftast för stressad för att hinna fota.

Så rullar jag ut från det (för det mesta) vindstilla Klockartorpet där jag hänger kungligt i en trea tillsammans med alla cyklar och en het manlig cyklist.

På vägen till denna busshållplats passerar jag en statoilmack, en kebabgrill (Hemdals, stans lätt godaste vitlökssås!) Som ni ser är Västerås några milslängder ifrån säg, Gamla Stan i Stockholm. Men för en som gillar industriell charm så funkar det perfa.

Jag passerar en ettrig liten bro som är skön att cykla nedför men dryg att cykla uppför om man cyklar på en oväxlad damtralla med tre matkassar, en ryggsäck och en påse ostbågar, säg.

Från bron är vyn över E18 minst sagt storslagen. Vill man så kan man vinka till bilisterna. Av nån anledning tutar de sällan tillbaka annat än när man går istället för att cykla, med kort kjol dessutom. Typiskt bilister.

Som sagt, jag älskar Västerås. Men Pilgatan är ta mig stans fulaste gata och nånting. borde. göras. (håller ni inte med så är det för att jag är en så otrolig duktig fotograf som zoomar in de få stackars poppelträna istället).

Vi närmar oss stan, nämligen Kopparlunden! Fråga inte ens hur många tentor jag skrivit i just denna lokal som förr i tiden huserade Metallverkstäder och dylika saker.

Husen börjar bli misstänksamt vita och moderna… Ah! Vi är ju i ett av stans ”finare” områden. Här bor man om man har koll – inte annars.

Faktum är att stans finare områden är rätt så fina och jag hade inte bangat på att bo här. Problemet är att det inte räcker med koll utan man måste ha cash också :(

Här går det undan!

Förbi bygget jag egentligen borde undvika för de visslar och skriker saker (inga dumma utan såna där saker byggarbetare skriker till tjejer) efter mig. Jag varken skriker tillbaka eller visslar tillbaka men det sistnämnda är för att jag inte kan vissla. 

Åh – ett ännu finare område! Now we’re talking. Vita prefabhus i all ära, men mitt hjärta slår för gammelputs och småsnea vägar från sjuttonhundratalet eller så. 

Tio meter längre bort – studentboendet Folkets Hus där jag huserade i kanske fyra år innan jag bangade stället till förmån för kungstrean på Klockartorpet! Frisk kontrast mot all den dammiga putsen, eller hur? ;)

En nyanlagd cykelbana inte en jävel stadsflanör bryr sig om!

Zyklar!

Skulpturpojk jag gillar! Kan dock fortfarande inte röna ut om grabben är deppig eller helt enkelt trött. Vad tror ni?

Få kollar upp mot de här terrassvåningarna, men de tillhör faktiskt det enligt mig mest estetiskt tilltalande huset i stan. Synd bara att det är så trist igentaget av alla plottriga affärer & stuff, så ingen orkar ens titta upp mot taknocken. 

Såg häromdan att en liten babysköldpadda har flyttat in till stan!
Och så närmar vi oss de klassiska västeråsvyarna – Stadshotellet på torget…

 …Domkyrkan…

gamla Gamla stan…

Och så ååån! Se så vacker den är och ligger precis vid jobbet och Peter säger att det finns färnor i den. Jag ser dock varken färnorna eller skönheten ty just min arbetsplats vetter ut mot en fet parkering men det gör inget för jag gillar mitt jobb ändå.

Framme! 

Dela detta inlägg

Tävlings- och äventyrscyklist, ingenjör, kreatör, skribent och mamma. Hjärnan och hjärtat bakom CYKELKATTEN.CC - den värsta bästa bloggen om cykel, liv och kärlek sedan 2012. Gillar att cykla fort och snyggt på landsväg och i skog, cykelkultur, sina vänner och fantastisk musik. Och att få fler att finna och ta hand om sin inre cyklist. Tack för att du cyklar, läser och delar min passion.

2 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.