Och på måndag levde vi vandringslivet i skogen next door.

Hej! Är nog läge att dra den sista delen av valborgshelgen nämligen måndagspåhittet dagsvandring. Eller dags och dags, det är inte så att vi gick en hel dag men det skedde mitt på ljusa svettiga dagen i alla fall.

Precis så här het är man när det plötsligt är sjutton plusgrader
men det är förstås fortfarande svinkallt inne i ens huvud
och man är klädd därefter dvs. cirkus fem plagg för mycket.

Vi rattade saaben till Sura, kittade upp oss på lite proviant och lakrits (också proviant i och för sig) och for sedan vidare mot Ramnäs för att gå en del av Bruksleden, nämligen en del av ledens etapp tre, den som typ löper längs med riksväg 66.

Och precis så här är ens fossingar som har gått i lite
för varma skor i över en timme – i en XC-terräng dessutom.
Svullna, illavarslande (den dagen bloggar kan förmedla dofter…)
men extremt himla lyckliga över att få vädras fria!
Förlåt för strumphålet men händer på alla mina sockor och strumpbyxor :'(

Målet var Berget – någon mystisk upphöjning som Jonas hade mtbat till vid något tillfälle. Vi vandrade förstås åt fel håll och det tog oss kanske fyrtio minuter att inse att det inte skulle komma något berg utan snarare tvärtom gå utför. Så vi vände, gick tillbaka, förbi början och sedan åt andra hållet och då kom vi till slut till Berget!

Och precis så här är ens söndagsfejs – mystiskt blundande,
för att det blir fint på foto men mest för att man har glömt holbrooksen i bilen.

Berget var jättefint. Det fanns en ranglig träbänk, ett kors som visade sig vara ett slags friluftskyrka, några turistfornlämningar i form av grillkolbitar här och var och en fantastisk utsikt, både över riksväg 66 och över naturen. Älskar utsikter som kombinerar natur och infra, mvh yrkesstolt.

Gå är per definition jobbigare än
att cykla. Vila är skönt oavsett färggenre!

(foton Jonas)

Så satt vi där en stund och hängde och det kurrade i min ständigt hungriga gravidmage och snacket gick mest om att det kanske inte vore så dumt att någon gång i livet investera i några friluftskläder, fast stiliga och av naturmaterial förstås, och ett par sköna gåskor också. Och sedan drog vi vidare och käkade hamburgare för tre och handlade och levde åter vårt stadsliv men närvandringens goda minne hade ändå tankat oss med massa friluftsenergi!

Bra va, att man kan leva värsta fjällivet i skogen (nästan) next door ändå eller hur?

Puss.

En kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge