Rensningsrage och racehjärtat

Fatta Breaking Bad om det stod
Removes grease, gunk and crime istället?

Hej.

Det är alltid trögt att komma igång men när man väl gör’t då jäklar! Jag verkar vara inne i en riktig rensningsrage-period just nu. Igår kväll bestämde jag mig för att det fick vara nog med att vara sjuk, kavlade upp them Barbour-ärmarna och dammsög den goda passaten. Ikväll kommer nämligen en potentiell köpare och snälla – håll tummarna för att åket blir sålt. Det är en grymt trevlig bil och jag känner mig alltid cool när jag rattar den (och var inte vi lagledarduon Birjer & Katja coolast i följebilsklungan under Scandinavian Race då åket fick leka följebil?) men är man en blivande mor så vill man ha en lite modernare bil. Känns liksom bättre psykiskt då. Hur som! Jag dammsög bilen och tvättade den ren invändigt. Nös fram till midnatt men så värt för bilen skiner nu.

Sedan blev jag av med mina underbara tävlingshjul :'( som bäste AK hade handbyggt åt mig. Hade egentligen tänkt låta dem ligga och vänta på min racecomeback men när en cykelkompis annonserade ut hjulbehovet så slog det mig att herre, hellre hon får dem att träna/tävla på än att de ska ligga och förtorka i min källare. När det väl är dags för comebacken så får AK bygga ett par nya, ännu fränare hjul helt enkelt!

Efter hjulförsäljningen vattnade jag mina martyrer till blommor och såg mig omkring i mitt kombinerade vardagsrum/cykelrum. Nu var det inte många tävlingsprylar kvar hemma. Racern är såld och tränar för Vättern i Stockholm. Hjulen tillhör en femtioåring som kickar de flesta tjugoårings asses på asfalten. Ena hjälmen sitter på en cool stockholmsbrutta. Storlek S-kläderna är returnerade (tack öppet köp!) och inga nya tävlingskläder är beställda. Kvar stod jag med en ultegrakassett i handen. Den hade suttit på bakhjulet. Jag gick in i mitt lilla kök. Omsorgsfullt sänkte jag ner kassetten i en plastback och sprutade med Limon Velo. En underbart god citrusdoft spred sig i det lilla utrymmet. Alla rengöringsmedel borde dofta naturliga paradisfrukter!

Kikade sedan i mina verktygslådor. Så många till synes onödiga men för varje cyklist oumbärliga (även när vi inte använder dem) prylar. Diverse små kopplingar. Omaka styrpluggar. Udda avdragare. Ett trasigt (men går nog att laga) växelreglage. De tingen är inte till salu och inte till bortskänkning. För även om tävlingsbenen vilar så slår tävlingshjärtat. Och de riktiga mekaniska sakerna som blänker och låter är de bästa leksakerna för både stora och små eller hur?

Puss.

Be First to Comment

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge