Misärcykling med obefintliga ben.
Titta så duktig jag är. Beskriver även de tristare vardagspassen fast jag helst vill glömma dem. Tränar på att vara jordnära helt enkelt. Det började med noll träningsmojo trots tanken på att få sporta min nya finfina regnis. Jag hade ont i benen. Jobbstressen gjorde sitt också. Men så kom jag hem, hävde i mig en mugg välling och några goda nötter på det, kollade däcktrycket och började hastigt klä på mig. Jag hade ont om tid. Min essentiella yllemössa var borta. Jag hittade inte heller mina ljusa cykelglasögon. Och så lätt huvudvärk på det. Sprang som ett yrt höns och letade […]