Blogg

Avslöjar nu gear nr två i påsen. Specialized Sport Road racerskor. Vita, smala på foten, sköna. Längtar till nästa vecka då jag får pröva ut dem in action! Nu – rusa till tåget som ska ta mig till Sthlm. iPhonen är med så vi hörs!

Förrgårdagens cykeltur började med att en klungkompis fick punka. Visst, en vanlig händelse, men denna gång berodde den väldigt mycket på att bron vi skulle över var täckt av glassplitter efter en bilolycka. Ingen försiktighet hjälpte – punkan var ett faktum. Tur nog hade en annan klungkompis telefon till en släkting som jobbade på kommunens jourservice. Han ringde upp och fick höra att det skulle komma folks och städa upp inom en halvtimme. Skönt!

• Du börjar med att hämta appen (som är gratis) i antingen App Store eller Play Store, beroende på vilket operativsystem du har på din telefon.
• Starta appen.
• Ta bild på det som du vill att kommunen fixar.

• Väl nöjd med bilden, tryck på “använd”. Då kommer du till menyn där du får välja kategori – till exempel vägunderhåll och framkomlighet (vanligt för oss cyklister…)

• Tryck på “ok”. Då kommer du till en meny där du får skriva en tilläggskommentar (om du känner att det behövs en). Sedan är det bara att trycka på “skicka” så får kommunen där objektet finns, bild samt din kommentar!

• P.S. Din skadeanmälan skickas in anonymt. D.S.

Jag tycker att appen är ett jättebra initiativ. Jag har nu använt appen ett antal gånger, men har i och för sig inte hunnit kolla om skadorna blivit åtgärdade. Men tänk, om hundra personer fotar och skickar in bilder på irriterande – och rentav livsfarliga! – hål i en viss väg så görs det kanske något åt skadorna. Det är nog den största anledningen till att jag “gör reklam” för appen här på bloggen – tillsammans åstadkommer vi förhoppningsvis skillnad. Cykla säkert!

BLÄ!

Måste jag vara så smart att jag fixar folks avhoppade kletiga cykelkedjor med samma handskar som jag sedan smeker min fina röda styrlinda med?

Senast igår fick jag en komplimang om min styrlindas skönhet.

Nåväl, inte behöver ni vara avis längre.

Snart blir det väl en stilren men småtråkigt svart styrlinda som får hänga med, tills jag lär mig att låta. bli. kladd.

/Fast det är ju kul att meka…/

Den här påsen är nyss hemkommen från Cykloteket och innehåller en hel del godis. Men exakt vad får vi se imorgon (nästa inlägg avslöjar bara EN sak). För nu ska jag byta om till tajts och jogga en halvmil tillsammans med kära kollegor – det är nämligen dags för Mälarenergi Stadslopp 🙂 Efteråt blir det öl, mat och umgänge – som det bör sig. Dags att byta om!

Hej!

Jag är så glad att det spritter i kroppen. Nu har jag klarat av att cykla 16 mil på två dagar utan att behöva stanna för smärtor i ryggen! Det verkar som att de två naprapatbehandlingarna har gjort susen *Peppar peppar*

I förrgår började turen med att den lilla samlingen vädertrotsiga cyklister på Djäkneberget frös. Vi delades upp i tre klungor, “subbarna”, intervallare (dit Peter med babyblå Giro-hjälm hamnade av egen vilja) samt vi – medel, vanlig klungkörning.

Turen gick Västerås-Rytterne-Strömsholm-Herrskogen-Munktorp-Berg-Hallstahammar-Västerås. Blev dyngblöta efter cirka tre mil men vadå, inte den som ger sig… Tur att väl hemma väntade ett underbart hett bad samt god pasta med tonfisk som gick snabbt att laga.

(alternativt småstörd) …när du sitter och kontorsjobbar i dina nya Specialized-handskar bara för känslans skull.

En racer är lite som en bäbis.

Den måste tvättas, putsas, till och med påpussas på ibland.

Här är min bäbis i badkaret. Fick sig en omgång kärlek igår.

Igår när jag kom hem rann det såpa över halva gårdsplanen. Anledningen var varken bilvård eller labradortvätt. Nej, tydligen har jag fått en Nishiki-lover till granne. Och som han höll på! Han hade säkert fem olika baljor och minst lika många olika trasor. Jag smygfotade lite på avstånd, med märkbar stolthet i blicken.

Hallojs! Ni har väl inte missat den fantastiska appen Instagram? Jag är helt beroende utav den. Nästan lite för beroende, få bilder når ut till “allmänheten” före en Instagram-omgång… Jag heter förresten Lyckokatten på Instagram, in och följa vettja så ser jag era fina bilder också.

Tänkte här att vi kunde kika på lite cykelrelaterade insta-bilder från den senaste tiden!

Jag står och trampar otåligt i startfältet på Västeråscykeln (30 km). Kalasväder, härlig stämning!

Jag, inte speciellt utmattad men desto gladare efter tre soliga mil.

Min älskade 1200-kronors-damtralla från Biltema nedanför Anundshög i Västerås. Ibland tar jag damtrallan ut till skogen. Tro mig, det finns en viss charm i prestigelöshet och underhållsfrihet.

Definitionen av NICE! – en iskall Cola med citronbit i, på ett cyklistcafé i Petra på Mallis. Efter en svettig, jobbig tur.

Förbannad efter att min (hyr)cykeldator plötsligt nollställt sig mitt i ett långpass längs Mallis östkust. Kall, smått vilse och hungrig. Men likväl…

…förbaskat kär i min hyr-Orbea Orca, kanske bästa cykeln jag suttit på. Här, poserandes vid slutet av backen som ledde från där vi bodde till vägen mot Arta/Can Picafort.

Glad Rapha-kittad man utanför Raphas shop & café i Can Picafort, Mallis.

Minne från en av vårens allra första cykelturer. Min & P:s cykel utanför grilen i Köping. På väg mot Thåström i Örebro… (Cykelturen slutade med att vi blev upplockade av ett gäng ängla-raggare som gav oss skjuts in till Örebro, men det är en annan story!)

Ja, det var de bilderna för den här gången! Ni glömmer väl inte att följa @lyckokatten på Instagram?

Ha!

Trotsade regnet igår, körde en 4-milatur Ängsö tur och retur.

Och så vackert, “biblisk” himmel när solens strålar bröt genom molnen… Däremot hade jag extrem, och då menar jag extrem, mjölksyra i benen från första tramptaget till det sista. Why, oh why! Känner mig både stark och svag samtidigt. Ikväll ska jag nog bita ihop och köra löpning, kanske ett par km i Rocklundaskogen eller liknande ställe. Få ut mjölksyran! Så får det ju inte fortsätta.

Har ni nå bra tips på hur man får ut mjöksyran ur cykelbenen?