Hej bästa läsare, här kommer lite tråkigheter, oki? Tack på förhand för er tid <3
De förekommer överallt – på arbetsplatser, i privata sociala sammanhang, i föreningar och inte minst, om inte kanske till och med som oftast då det är så lätt att gömma sig bakom skärmen? – i digitala forum. Härskartekniker, som är en form av mobbning, är sociala manipulationer varmed en grupp eller en person förstärker sin position i en hierarki genom att på olika sätt underminera andra grupper eller enskilda individer. De sju vanligaste härskarteknikerna är osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning, påförande av skuld och skam, objektifiering samt våld eller hot om våld.
De flesta människor kan vid något tillfälle i livet råka använda sig av någon härskarteknik, till exempel skuldbeläggande, “i stundens hetta”. Enligt forskningen är det dock så att vissa använder härskartekniker mer, och mer systematiskt än andra. Det rör sig om människor som är i botten osäkra och som har ett stort behov av att ta plats och (formell eller upplevd) makt för att för stunden bli kvitt känslan av otillräcklighet.
Den som utsätts för härskarteknik upplever ofta blandade känslor eftersom manipulationen är själva kärnan i härskarteknisk mobbning. Att skuldbelägga sig själv är vanligt, liksom att trycka undan obehaget för att inte skapa “onödig” konflikt med sig själv eller med omgivningen. Kvinnor, en grupp som är särskilt utsatt för härskartekniker, uppmanas ofta att “inte ta någon skit” och “gå vidare” vilket förvisso göder klyschan om “starka kvinnor” samtidigt som de “starka kvinnorna” fortsätter att må dåligt medan omgivningen tittar på för “kom igen, hon är stark, hon fixar det!”.
Det, ihop med att mobbningen genom härskarteknik oftast sker på ett subtilt sätt som är svår att identifiera för den utsatta och omgivningen, gör att problemet kan kvarstå länge och orsaka långvariga men både hos den utsatta och i sammanhanget (arbetsplatsen, föreningen, forumet etc.).
Anledningen till varför jag skriver om härskartekniker på en cykelblogg är för att det är ett verkligt och giftigt problem i svenska cykelsammanhang. Ett problem som:
– skadar cykelintresserade medmänniskor för stunden och kanske långt framöver
– hindrar de oftast utsatta så som tjejer, invandrare, HBTQI-personer men också “vanliga” svenssons från att söka sig till och finna sig tillrätta i cykelrörelsen
– orsakar en mängd separatistiska sammanhang för de som söker trygga rum vilket kanske bidrar till tryggheten i just de rummen men som samtidigt låser ute de oliktänkande
– motverkar mångfald och engagemang inom rörelsen och armar ut den
– ger cykelsporten ett fult rykte som ett elitistiskt hem enbart för dryga medelålders vita män – något som alla vettiga personer vet inte stämmer men som kommer att få stämma så länge det är de dryga medelålderns vita männen som sätter agendan för hur cykelsammanhangen bedrivs.
Under mina över tio år som aktiv och när livsorken finns, ideellt engagerad sportcyklist har jag blivit utsatt för härskartekniker så många gånger att jag har slutat räkna. Utan att skuldbelägga mig för hur jag är så är jag medveten om att min profil – yngre, kvinna, invandrad, relativt snabb, tekniskt kunnig, vältalig, diplomatisk men med tydlig integritet etc. – är ett rött skynke för just den där osäkra sorten människor som lever ut sin dåliga självkänsla genom manipulation, förminskning och provocerad utfrysning som slutmål.
Men jag är också medveten om att jag är inte ensam. År efter år hör jag och läser vittnesmål från läsare, medcyklister, män som kvinnor, bögar som straighta, invandrare som svenskar, fattigpensionärer som entreprenörer. Och lika ont som det gör i mig varje gång jag utsätts för skiten – som oftast börjar med små gliringar, spydigheter, försök att vända fokus från mitt inlägg/min insats till mobbarens egen – lika ont får jag av att ta del av andras berättelser.
Förr i tiden blundade jag oftast, mest för att inte “unna” mobbarna nöjet att få konfliktera, för missförhållanden. Jag raderade tweets som skrevs enkom för att “sätta dit” mig, jag raderade kvällsliga sexmail från snubbarna som hade förminskat mig verbalt på träningarna tidigare samma dag, jag odlade gåshud. Just så – jag odlade myten om Den Starka Katja medan inret fortsatte att nötas ner.
En försvarsmekanism. Så, så onödigt. Men i stunden välbehövligt. För det handlar som sagt inte bara om mig – det handlar om oss alla. Mina medmänniskor, medcyklister. Våra kids och deras plats i cykelsolen. Säger ingen ifrån så fortsätter de destruktiva mekanismerna att mala på.
Här får ni ett exempel ur gruppen Gravel Bike Sweden – en fantastisk grupp som skänkt så mycket gemenskap, kunskap och inspiration till mig och många andra under så många år.
Exemplet är från i torsdags. De subtila aningarna hade funnits tidigare, likaså vittnesmål från andra; detta blev troligtvis “droppen”. Men spekulationer och finger pointing är inte ett bra sätt att bekämpa toxiska mekanismer. Därför har jag suddat ut alla namn och ansikten.
En fjuttig konflikt på nätet? Ett skitproblem? Ett missförstånd? Återigen – nej. Ett exempel i raden av många. Så många att jag inte pallar att vara tyst.
Det vi ser här är ett nästan smärtsamt uppenbart exempel på härskarteknik hos en enskild admin i ett digitalt cykelsammanhang. Personen upplever mig tydligen som ett hot – medvetet eller undermedvetet. Han söker skapa konflikt genom att hoppa på min kommentar i en uppsjö av andra liknande med skrivelse i stil med “det är inte lätt att rodda med något i den här gruppen…”. Han bemöts förtydligande, vänligt och konstruktivt med ett par förtydligande och tröstande inlägg (något jag i efterhand ångrar, så typiskt duktig flicka att söka mildra någons annans skeva reaktion för att undvika att såra). Då personen inte varit beredd på “motstånd” som han väljer att se/presentera mina svar på hans skäll, raderar han min ursprungskommentar. Han bemöts åter sakligt i PM av respekt för resten av gruppen, något han inte kan hantera då hans beteende saknar logik vilket han inte kan erkänna, för då måste han ju backa vilket ju skulle sänka hans upplevda maktposition. Så “löser” det hela genom att utesluta mig ur gruppen och blockera mig.
Cirkeln är sluten. Mannen har blivit av med “hotet” och jag, jag kan ju alltid skapa en egen grupp för gravel, eller lära mig läxan att bli osynlig?
För jo bästa läsare. Tror ni inte att det smärtar mig att lägga min tid och energi på att skriva ett fett jäkla inlägg om härskarteknik inom cykel? När solen skiner, livet är ljuvligt och jag vill fylla sidan med enkom positiv cyklig inspiration och tips om det positiva snarare än skräckexempel?
Men även om jag inte makten att förändra beteendet hos enskilda individer har jag makten att belysa problemet, ryta ifrån och stötta alla er som har blivit utsatta för samma samt er som kanske inte har blivit utsatta (eller inte tror att ni har det) men som behöver lite extra pepp för att vara med och bryta den negativa spiralen. Därför uppmanar jag er att:
– engagera dig – ju fler vettiga personer som gör det, desto vettigare total. Jag är admin/mod i elva FB-grupper, hittills har jag skällt ut/blockerat 0 riktiga personer utan enbart spamkonton (fast gudarna ska veta att det härjas på så en blir . Det går att komma överens, bara man vill komma överens.
– vara uppmärksamma på beteendet för att kunna stoppa det i tid
– nolltolerera
– säga ifrån
– stötta
– dokumentera och dela med er!
– ta fram – och följ! – en policy i er förening, nätgrupp eller annat sammanhang.
– om du är den som utsätter – läs på! Fundera på vad det är som triggar dig. Kan det röra sig om ett missförstånd? Red ut – håll god ton. Som admin/ledare bör du ju vara gruppens förebild. Råkar du ha ballat ur ändå? Be om ursäkt! Vila på hanen innan du känner en irrationell stark lust att trycka till någon.
Det går bryta den negativa spiralen. Det vet jag, man, att det gör. Bara vi gör det tillsammans. För mer cykelkärlek och bättre folkhälsa.
Puss.
9 kommentarer
Hej Katja
Sjukt tråkig läsning m, som dessvärre är allt vanligare oavsett grupp på Facebook…
Betydelsen av att behålla sin pondus går framför allt annat, oavsett rätt eller fel.
Just av denna anledning jag tagit bort Facebook-appen samt gått ur alla grupper förutom ett fåtal som jag sporadiskt tittar på i soffan någon gång i veckan…
Min önskan skulle vara att människor skulle träffas mer på riktigt och mindre ”online”, där man kan vara relativt skyddad bakom skärmen…
Lycka till med fortsatt cykling
Hej Jonas och jag håller SÅ med dig! Är själv med i ett fåtal grupper på FB och följer rätt få på Insta mm. Men visst fasiken är det trist att det behöver bli så. Hoppas, hoppas samhällen öppnar för riktigt fysiskt umgänge snart igen.
Som admin måste man kunna besvara frågor utan att låta sig provoceras. De ställde ju en fråga som du och många andra besvarade. Agerar man sådär så stänger man folk ute och det är otrevligt. Han hade kunnat säga som (jag tror att) det var: “jag blev ledsen när det började komma kommentarer om att den tröja vi lagt så mkt energi på att ta fram, ogillades av många. När jag läste din kommentar rann bägaren över och jag är ledsen för om det drabbade dig. Förlåt.” då hade er konversation blivit en helt annan.
Bäst är ditt tips till de som utsätter, som det sällan riktas tips till. Om den här personen är smart, tar han till sig av händelsen.
Sådana attityder skadar cykelsporten och människorna som försöker att närma sig den. Jag lämnade Gravel Bike Sweden och Mountain Bike Sverige av precis samma anledningen för några månader tidigare. Det är så trist att se att det handlar inte om enstaka händelser utan om en kultur som genomsyrar olika grupper. Vi kämpar vidare! Fortsätt att göra cykelvärlden bra för oss alla! Tack för att du skriver om det hela!
Tråkigt att höra, tycker att du postade mycket bra och bidrog med något när du kommenterade! Tur att din blogg finns iaf, mycket kul och intressant läsning!
Du har ju helt rätt också, tröjan är ju sjukt ful :D Otroligt att det ens kan bli en grej av det.
Tycker det är så svårt med FB-grupper (mest) för det blir så högt och lågt, jag tröttnar oftast.
Tråkig händelse. Vi kan alla hoppas på att fler väljer att lämna just det forumet så det sjävdör.
Lila kläder finns inte och kommer aldrig finnas i min garderob och personligen har jag inget behov av en “vi och dom”-tröja. Jag hejar på alla cyklister jag möter utanför tätort oavsett klubbtröja.
Moderatorn har helt rätt att ta bort ditt inlägg. Om några i en FB grupp säljer olika produkter odyl så är det bara att hålla tyst om man inte gillar dem. Det är inte ok att sprida negativa kommentarer. I en FB grupp skall man bidra positivt till ämnet i gruppen.
Kalle, man ska självklart ha en positiv ton i FN-grupper. I det här fallet var det ju dock (1) en explicit fråga från admin vad medlemmarna tyckte om tröjan. Samt (2) kommentaren som Katja skrev var inte negativ, den svarade på frågan. Och det fanns andra som uttryckte samma åsikt, i sina svar på frågan, i flera fall mer korthugget negativa i sitt svar på frågan som admin ställde, men de fick vara kvar. Så då borde ju antingen alla svar som uttryckte att de inte gillade tröjan tagits bort, eller admin borde bett enbart de positiva att svara.