CYKELKATTEN

Katjas blogg om cykel, liv och kärlek.

Katja om cykel

Who the fuck is Charlie?

Who the fuck is Charlie?

Jag har försökt att bete mig vuxet och moget. Jag har vridit in och ut på argument, pros och cons. Jag har rådgjort med mitt samvete, och ifrågasatt mina verkliga behov. Jag har förstås också tänkt på det där badrummet som behöver renoveras. På den där rotfyllda tanden som bidar sin tid innan den så slutligen spricker och måste ersättas med ett implantat otäckt och mycket kostsamt. På att bilen jag ämnar införskaffa så snart jag får rumpan ur vagnen får gärna både kosta och förhoppningsvis även orka lite mer än att transportera mig mellan verkstäderna.

Men i min fantasi har jag sträckt ut handen och fört fingrarna över ditt överrör, ett kombo av sammetslent och styvt, så fin i lacken och säker i sin ergonomi

klätt av mig helt för att frysa lite, slagit på högtalaren, den typen musik som gör att man vill rida bort i solnedgången och lova alla att man kommer hem fast man vet inte när, downeaster alexa

målat tånaglarna i mörkaste rött, på med yllet och lycran, tightare än tight, svartaste av svart, mörkare än downhillnedfarterna i Schwarzwald

omformat kroppen, gett den styrka och kontroll, in i alter-egot som inte darrar på handen ens när nedförslöpan är brant och gruset rulligt, inte ens när erosionsrännorna beter sig som flytande serpentiner, inte ens när kurvan är tightare än vad som borde vara möjligt att cykla igenom

på med nya klossar på skorna, ljudet av klossarna mot golvet, klack klick klack, det ljuva ljudet av ett äventyr to come

skänkt en tanke åt stackars lilla Boone – som aldrig blev så bekväm eller rolig att han fick ett smeknamn – men inte mer än just en flyktig tanke.

Har känt mig så ensam utan dig. En värdig ersättare till Boone, och före Boone Ridley. En grushoj som är både snabb och bekväm, lätt och styv, redo för korta dagliga bikefullnesstunder för att ladda ut och ladda om och vara mitt finast fungerande jag men också för långa äventyr.

Åh Charlie. Vi har aldrig setts i verkligheten och ändå har jag klickat på ja, ja, ja. Hittills har du mest bestått av en välutvecklad teknisk specifikation som tillsammans med den tilltalande designen gör att jag ser dig som min perfekta partner in crime i vått och torrt, så länge det är off tarmac.

Ikväll så möts vi så äntligen i köttet kolfibern.

Dela detta inlägg

Tävlings- och äventyrscyklist, ingenjör, kreatör, skribent och mamma. Hjärnan och hjärtat bakom CYKELKATTEN.CC - den värsta bästa bloggen om cykel, liv och kärlek sedan 2012. Gillar att cykla fort och snyggt på landsväg och i skog, cykelkultur, sina vänner och fantastisk musik. Och att få fler att finna och ta hand om sin inre cyklist. Tack för att du cyklar, läser och delar min passion.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.