Vabåcykeltankar

Hej måndag! Jag och Ivar vabbar. Vädret spelar oss i händerna. Det är rått och ruggigt. Inne hos oss är det varmt och mysigt. Vi har ätit dubbelfrulle, lagat den hårt ansatta Sjungande Barnkammarboken, firat med en sångstund, lagt bamsepussel (femtonbitars förstås!), baltat järnet i diskvattnet och torkat snorig näsa. Nu kikar Plutten på Bilakuten och jag passar på att blogga lite update här till er mina kära rackare:

~ Har jobbat i Falun för första gången och är än mer kär i idén att flytta dit. Så. Vackra. Vyer. Kul förresten – samma kväll var jag på ett litet kalas i Sandviken och gubbsen där trodde jag var från Falun för jag lät som en Falubo. Tog ett tag att övertyga honom att jag var från Väs-ter-ås. Kanske meningen ändå att det blir Katja ♥️ Dalarna till vardags någon gång i alla fall? (att Ivar och mitt cykelego skulle trivas där behöver jag inte ens fundera på)

~ Har bytt gym. Eller bytt eller bytt, skaffat ett till gymkort. På Nordic Wellness av alla ställen. För bara någon månad senare fattade jag inte ens att Nordic Wellness var ett gym; trodde det var ett energidrycksmärke eller något. Tänker blogga enskilt om den händelsen. Anledningen stavas förstås c y k e l (och watt hehe). Vad annars? 

~ Har bestämt mig för att sälja min rosa fara. Min mtb alltså, Trek Procalibern. Inte för att jag ogillar den. Nä, det är en mycket fin cykel i sin klass och vi har roligt ihop. Men jag cyklar mtb för sällan och som livsläget ser ut kommer den att ta lite för mycket plats framöver. Men misströsta inte – känner jag mig själv rätt så blir jag rätt som det är med en ny stigcykel. Och denna gången ultralätt och med dämpning följsammare än en hästenssäng. 

~ Har insett att jag är nog ändå lite för sockerberoende. Även om det till nittio procent handlar om just choklad (är rätt likgiltig inför både godis och bakverk) så mumsar jag i mig det lite för ofta ändå. Jag tänker förstås inte sluta äta choklad helt och hållet. Hur skulle det se ut? *skräck i blicken* Men det skulle inte skada att slippa känna ett så hemskt sug att jag måste ge mig ut och handla det som en alkis panikhandlar sprit liksom. 

~ Hade känt mig starkare än på länge men blev tyvärr förisförkyld förra veckan. Är ändå inte för deppig – det hade gått över en månad sedan förra sjukan så. Och en vanlig förkylning är ingenting mot det där hemska halsontiga jag hade var och varannan vecka förr. 

~ Har ändå varit lite deppig då jag hade faktiskt tänkt att rejsa mig (lite mer) i form under helgens proffsigt arrade crosstävlingar i Täby (se gärna hur det gick till här). Istället åkte jag upp och hängde i stallet och i det nya huset hos min kära väninna Frida i Lumsheden. Älgtacos, rödtjut, bra snack och med en småbarnsmammas mått oändlig sovmorgon, det är grejer det också.

~ har saknat min lilla systemkamera som är kvar hos Nadja i Gbg :’(

~ har inte varit så värst glad i livet den sista tiden. Men det ska det bli ändring på. För Pluttens skull främst, men även för min egen. Hösten är sannerligen förändringarnas och mitt bon courage-mantras tid. 

Nu ska vi ut och känna på oktoberrusket, kanske klappa något mjukt djur och äta någon flott friluftslunch. Puss!