Solsken, rides och hyss – här är bildbomben från påsken

Hej! Värst vad det är ont om tid numer. Särskilt i ens bransch där ruljansen inte står still bara för att det är minsann röda dagar i almanackan. Men här kommer det nu, bildbomben som det så poetiskt heter. Från påskhelgen. Tanken var flera inlägg och tanken var att blogga i veckan men eh… tanken var lika god som dömd till misslyckande. Valde barnhäng hemma, jobb och en kvälls fiiint barhäng i sommar-Stockholm istället. Nåväl, påskhelgen:

Min babybror (13 år, skostorlek 43, längre och klokare än jag sedan ett bra tag tebax) kom för att hänga med oss hela helgen. Som vanligt blev alltet ljusare och gladare i hans närvaro. Lyllos Ivar som har sin bästis i John.

Brorsan kom med buss på torsdag kväll. På fredagen drog vi upp till älskade Norrlands Inland

som ihop med grannen Norra Uppland lockade med solig försommar och den klara, friska luften omöjlig att inte vilja dricka

Helgens big thing var den här röda franska plastsaken som Ivar hade fått av Jonas barndomskompis Peter i hej-present för ett år sedan. Tack Peter! Aldrig hade jag sett Ivar så lycklig över en sak 👌♥️

Tyvärr hade WED/RLS bestämt sig för att slå till just den här helgen, lagom tills jag ”officiellt” hade blivit kvitt senaste förkylningsrundan. Med andra ord sov jag inte mer än tre mycket plågsamma timmar per natt och vaknade med maratontrötta ben och en sur hals varje morgon. Skitsurt i dubbel bemärkelse. Hade ju all möjlighet att cykla långt och mycket den helgen.

Men om det är nåt jag har tränat på ordentligt sedan Ivars ankomst är att inte stressa upp mig för mycket över sånt jag inte kan påverka i dagsläget.

Jag hinner cykla långt, fort och mycket när jag är redo.

Nu passade jag på att utforska världen genom min plutts ögon och att visa brorsan de fina omgivningarna. Med bil och till fots.

Dalälvsbaby. Sandkärlek

Och Jonas som alltid ställer upp för mig fick äntligen cykla precis hur långt han ville. Helt ärligt blev jag nästan mer glad för det än om han hade varit hemma och längtat ut, Mr Osjälvisk som han är.

Fast vi hann cykla ihop en timme vid ett tillfälle den helgen!

Vid ett annat tillfälle cyklade jag och brorsan ut till Bävaren.

På damtrallor och standardhojar och allt. À la barndomens cykelrundor liksom, we ride it all. Vi hoppades på att återse älgen och paddan vi hade sett från bilen dagen före men djuren hade väl dragit. Vi såg dock en glansig vårsnok.

Andades in skogen.

Bävarens bro.

En eftermiddag åkte vi på konstrunda i Gysinge och jag köpte lite konst till kontoret hemma i Västerås. Heja lokalkonst!

På söndagen var jag kry nog i halsen och benen att cykla längre. Tyvärr inte lika långt som tanken var från början enligt Jonas superplan för mig. Men tillräckligt långt

för att komma bort till coola oldschoolrännor av trä

stanna till och stretcha på coola småbroar

cykla vilse ett bortskämt (jag älskar ju som ni vet att cykla vilse!) antal gånger men så blir det när cykeldattan är tankad med nya ”vägar”

flirta med forsens brus

och faktiskt bli rätt trött efter alla vatten- och makadamsjuka milen i benen.

Och det var en bråkdel av påskhelgen, resten behåller jag för mig själv!

Nu är jag hemma och chillar efter en solig men också sorgsen dag med bästa Sari som har förlorat en vän i MC-olycka 🖤

Jonas randonnördar sig i CK Distans regi. Jag surfar på racer och kollar lite raceresultat från tävlingarna som varit.

Mer om snara race och racer kommer!

Puss.